sömnlös



Inatt grubblade jag mycket. Somnade inte förrän efter halv tre nångång.
Marcus han slocknade väl vid en halv ett ungefär.
Satte på Robin Hood (den tecknade) och gjorde tappra försök till att somna, men ångesten ramlade över mig och det fanns inget som kunde skydda mig ifrån den.
Det känns som att jag slänger bort mitt liv. Jag är inte sådär glad och lycklig som jag önskar att jag var.
Jag är inte nöjd med att bara jobbar kvällar på Maxi och aldrig träffar Marcus.
Helst av allt skulle jag vilja plugga, få vara med om det lyckliga studentlivet ett tag.
Men det skulle innebära att jag skulle flytta härifrån, lämna Marcus.
Jag vet att jag inte skulle klara av att flytta härifrån och samtidigt försöka hålla lågan vid liv.
Utan flyttar jag så är det ett hej då. Och jag är inte beredd på att offra allt det. eller?
Jag älskar Marcus. Det är knaggligt mellan oss ibland, men det är klart att det blir så när man bor ihop och har varit ihop snart fyra år. Vardagen äter upp romantiken alldeles för mycket.
Jag vet att jag inte kan ha det bättre med nån annan, för emellan allting så ser jag vem det var jag blev så ruskigt förälskad i den där dagen i Degernäs.
Ett förhållande som vårt måste man vårda och ta hand om, annars rinner det lätt ut i sanden när vardagen tar över.

Jag funderar mycket på varför jag stannar hos Marcus. Och jag har kommit fram till att jag gör det för att jag vill se honom och mig i framtiden, framför allt för att jag k a n se oss i framtiden. Om vi bara tar oss ur allting och om jag nånsin blir nöjd med livet och hittar mitt kall så vet jag att vi kommer vara sådär äckligt lyckliga ihop.
Vi ska ju bygga hus tillsammans, och åka jorden runt och rusta upp gamla ruckel och sälja. Sen när vi blir pensionärer flyttar vi utomlands. Hela framtiden är ju faktiskt planerad.
Jag tror inte jag kommit ur min tonårsdepression än ärligt talat, jag tror inte att jag riktigt har hittat mig själv än. Jag längtar så tills den dagen då denna riktigt tunga börda faller av mina axlar. För nu känns jag tung, livet är tung att bära. Jag måste bli starkare.


Jag funderade också på andra saker inatt, på vad jag vill studera. Funderar på att ta en distanskurs så länge. Det vore nog kanske bra för mig. Sen så ska jag söka jobb på IKEA som öppnar i Karlstad. Jag funderade mycket på det inatt, jag tror att det skulle vara en jätte bra början. Där får jag en liten fot in i det jag är intresserad av och det jag tror att jag vill syssla med sen. Inredning och sådant.


Usch. Jag skulle vilja ha min kära vän Magnus hos mig. Varför kunde han inte ha flyttat hit till Kristinehamn istället för Gotland? Jag hade behövt de där promenaderna och filmerna som vi så många gånger ställde in när han bodde i Degerfors.
Jag skulle verkligen behöva ha en riktigt vän här hos mig.


jag måste ta ett snack med Marcus snart. En dag som vi båda inte har något annat för oss. För det kan ta ett tag att reda ut mina frågetecken. Jag måste veta om den framtid jag vill ha är den samma som han vill ha. Är den inte det så kan jag lika gärna flytta och börja om att leva mitt liv...
För nu lever jag inte.


/A




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback