Livslång kärlek

Är det bara jag som tror på livslång kärlek?
Jag har gått mycket i dom tankarna nu, väldigt länge.
Jag vill stå där i vit klänning framför alla nära och kära, och där vill jag lova att älska dig resten av mitt liv, för det vet jag att jag kan och kommer att göra. Vi träffades när vi var sexton, och vi har vuxit upp tillsammans nu i snart fem år, vi har levt tillsammans i två. Vi har haft våra riktiga gräl och vi har haft de underbaraste stunder ihop. Inte skulle jag vilja kasta bort allt det sen. Nej, det ska ju vara vi. Det står skrivet i stjärnorna. varför skulle alla annars passa så perfekt? Varför skulle allt i våra liv antyda på det, om det inte vore så? <3

Jag längtar så tills vi börjar leta hus och får ett eget bo där vi kan börja resten av våra liv tillsammans.
Men jag vet att det får vänta, i alla fall ett par år till. När utbildningar och allt sådant är klappat och klart.

Vi har pratat om att kanske åka utomlands och jobba sen om ett år. M kanske inte går sista året(han har hört att det bara är onödigt och att kasta bort ett år att läsa så man får magister examen) och då vill vi passa på att leva livet ett tag. Kanske blir det London, det skulle vara roligt. Eller något varmt ställe, vi pratade om Australien.
Vi får väl se = )

/A


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback