Onsdag

Igår var jag verkligen arg.
Eller nej, jag orkar inte skriva om det just nu faktiskt.


Frös som en tok igår kväll och nu har jag förstått varför. Pannan i huset har gått sönder så det finns varken värme i elementen eller varmvatten. JIppie, M fick ta en raggardusch imorse, när man bara blaskar av sig litre i handfatet ni vet? Det kommer få bli en sådan för mig med, för aldrig att jag ställer mig i en iskall dusch inte. Suck.
Typiskt att detta händer när hyresvärdarna är bortresta. Förhoppningsvis så kommer de hem i eftermiddag dock. Annars blir det inte kul. Får låna duschen hos Ms föräldrar annars, de är ju ändå i Portugal nu.

Idag skulle jag ha jobbat till halv fyra, men det blir till fem. Alltid bra med lite mer, och M kommer ändå inte hem förrän sex och då är det raka spåret till träningen.


Jag hatar att må såhär dåligt som jag gör nu. I går låg jag i sängen en timme och bara stirrade medans M gjorde något annat. Tankarna bara flyger i väg och jag vet varken ut eller in. När han väl la sig så bröt jag nästan ihop och satte mig i köket och sedan badrummet och bara grät. Jag ville inte väcka honom, men även om jag hade gjort det vet jag inte om han skulle bry sig. Jag har varit ledsen i fem dagar nu och han låtsas om som att han inte märker det. Jag har ont i magen och jag blöder näsblod, bara det borde väl få honom att fundera lite.
Nej jag ska inte smutskasta honom, han har det jobbigt nu med, med tentaångest och allt. Det är därför jag inte vill lasta honom med mina problem.


I går ansökte jag till högskolan i Borås... jag har inte sagt något till honom än. Men han kan ju aldrig bestämma sig för vad han ska göra med sitt sista år. Kanske får jag flytta till Borås själv ett år. Det var lite av det jag funderade på igår. Jag skulle inte palla det. Jag skulle klara att bo själv, men inte flytta ifrån honom ett år. I så fall skulle vi behöva gå skilda vägar och det vill jag ju inte!


Nej nu ska jag ta mig en raggardusch jag med och se om jag kan göra något vettigt med mitt otvättade hår.


/A

Kommentarer
Anonym säger:

För ett tag sedan så gick jag omkring och hade liknande tankar som du har nu. Tillslut ordnade jag så jag fick prata med en kurator uppe på carema. Det var så skönt att bara få ur sig allt som man gick och bar på. Ska jag vara ärlig så kändes det även som om saker och ting klarnade upp sig allt eftersom jag fick prata om det med en utomstående. Ett tips bara.

2008-03-27 | 12:33:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback