en sång om ingenting



Finns det egentligen något mer hjärtligt än barn?
Att se den uppriktiga känslan i dess ögon som bara lyser av lycka?
Att Emmas presenter skulle bli succé det hade jag nog på känn, men man får ett bra betyg när ögonen bara lyser och hon tar till ett glädjetjuut "maaaaaagiskaaaa wiiiiIIIiiiIiiIIIiiiiinx".
Hittade en ryggsäck i Portugal med just detta, Emmas absoluta favvis.
Hon fick även en rosa neccesär med rosett på framsidan och med en spegel som satt fast i ett snöre, den fyllde jag med rosa hårsnoddar, glittrande hårspännen, två nagellack och ett rosa armband.
Det är lätt att göra henne lycklig.



Det är egentligen det som känns mest tråkigt med att åka hem. Man missar så mycket tid med brorsbarnen när man bor så långt bort som vi gör. Och det faktum att jag fick fira hennes födelsedag idag, fast hon inte fyller förrän nästa Lördag. Det är svårt att passa in saker och ting.
Det får mig ännu mer att någon gång vilja flytta tillbaka hit till Värmland. Att bara kunna åka till sin familj över en snabbfika hur som helst, utan massa planerande.
Jag har i alla fall bestämt att om, och när den dagen då i så fall sker, vi skaffar barn då ska vi tillbaka. Jag vill inte bo så långt bort då. Mina barn ska kunna träffa våra familjer, sina kusiner ofta och ha en fin relation till varann.
Men det är en senare fråga, vi har inte sett om det blir några barn gjorda.




Det suger att ha varit utomlands och fått en fin bränna och nu se den singla nerför kroppen i form av fula avskavda hudflisar. Jag är mer vit än brun, ser ut som jag har fiskfjäll så torr och fnasig är jag, och ändå har jag smörjt mig en massa. Ska nog slänga mig i ett oljebad snart. Babyolja är super för torr hy.


Blev lite blandat, har massa tankar i huvudet som behöver ut, men jag sparar på dom tills jag tänker lite mer klart.


/A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback