AnnaIda

Jag måste säga att jag blir lika förundrad varje gång jag går ner för backen vid oss och når parkeringen vid textilhögskolan, varenda gång slår tanken mig att jag faktiskt bor i Borås. Det känns fortfarande ganska surrealistiskt, något som man egentligen aldrig reflekterar över mer än att konstatera det.
Jag vet inte varför tanken slår mig varje gång, kanske för att jag aldrig trodde att jag skulle flytta så långt bort från familj och vänner. Har bott här i ett och ett halvt år men slås fortfarande av samma tanke, är inte det konstigt?
Även om jag ofta längtar tillbaka så måste jag ändå säga att jag aldrig kommer att ångra det här, jag har träffat såna otroliga människor här och några har etsat sig fast i hjärtat på mig. Tänk att man kan hitta så fina vänner på så kort tid.
Borås ramlade in i hjärtat av en slump och jag tror knappast att mitt val kunde kännas mer rätt.


Nu väntar dock Värmland för nästan två veckor och det ska bli så himla härligt att få busa med mina brorsbarn och se familjen igen.
Jag oroar mig lite inför bilresan bara, det varnas hit och dit för snökaos och farliga vägar.
Så det får gå i snigelfart hemåt. Detta är en stor nackdel med att ha bil hem, men å andra sidan kan tåg lika gärna spåra ur de med.



Har nyss varit på vårdcentralen hos en astmasköterska, man ska tydligen gå dit vartannat år ungefär och jag tror nog att det kanske var två år sedan sist, om inte mer.
I alla fall så testar man lungorna och ser om medicineringen man har är bra eller inte. Har oroat mig lite inför detta då jag faktiskt känner mig så himla frisk från astman nu för tiden med undantag då jag får en allergisk reaktion. Har trott att testerna skulle se dåliga ut. Men testerna visade att det såg helt normalt ut och det blev ingen större skillnad med medicin i kroppen eller utan och det är just det man strävar efter. Så gissa om jag är glad? Att skylla min dåliga kondis på astma funkar inte längre :) Jiiihoow :)


Så nu, hög och skakis på fyra puffar ventoline, ska jag packa väskorna. Vilket är lättare sagt än gjort.
Måste försöka packa smart och prova ut jul- och nyårskläderna.
Packa måste vara det tråkigaste som finns och därför skjuter jag alltid på det i sista stund.
Men nu får jag lägga på ett kol för jag ska hinna skriva anteckningar på datorn också. Lite plugg i ledigheten blir det.



Troligtvis dröjer det innan jag skriver igen, så jag önskar er alla en god jul!
/A

Precis hemkommen från en ganska lång runda nere på stan.
Ibland är det riktigt mysigt att kila runt, titta och fundera för sig själv. Med lite musik i öronen så är omvärlden som bortblåst.
Nu har jag hämtat ut nödvändiga mediciner så nu ska jag nog klara mig över jul ;)
Laddade även upp med lite panodil, festligheter tenderar att ge mig huvudvärk.

Har fixat det som felade för mig igår, så idag ska två klappar fixas.
Hittade en till mamma och pappa också, inte klockren, men det får duga. Om inte annat vill jag ha den själv ; )

Har slagit till och köpt mig ett rött (ja RÖTT!) läppstift, soo not me.
Jag hittade inget roligt i klädväg så ett rött läppstift kanske kan pigga upp en tråkig outfit? Vi får se om jag vågar använda det ;) Jag har en vision och den är väldigt bra.


Humöret är på topp igen.
Det känns som jag har jordens pms om dagarna, fast jag vet att jag inte har det eftersom mina minipiller tagit bort alla såna besvär. Men humöret dalar upp och ned hela tiden.
Den kalla stadsturen gjorde dock mitt humör strålande, så nu har jag tänkt fortsätta i de banorna.
Ska slänga på lite mat och sen fixa sista julklapparna.


/A

Nu är det minsann inte många dagar kvar till Julafton.
Imorgon rullar vi med en fullpackat bil upp mot Värmland för nästan två veckor.
Jag måste erkänna att hur mycket jag än längtar så är det ändå med lite blandade känslor.
Jag har inte många vänner kvar där, och de flesta har fullt upp nu runt jul och nyår vilket är väldigt tråkigt. Men att få träffa våra familjer det är oersättligt.
Detta blir första julen utan morfar, och det blir också första julen på fjorton år utan Missi. Det kommer nog kännas mer än vad jag i nuläget tror. Det kommer kännas tomt fast att vi är många som firar.
Varje morgon hos mamma och pappa kommer stolen bredvid mig stå tom, ingen kisse som sitter vackert bredvid och slickar sig runt munnen, ser söt ut och fjäskar för att få en bit av smörgåsen.


Marcus har sagt ja. Om jag vill så får jag skaffa mig en katt. Så nu ligger beslutet helt på mig.
Hela kroppen skriker efter en emellanåt, men jag tror det kommer bli svårt att ersätta Missi, otroligt svårt.
Så jag väntar nog ett tag till och troligtvis blir det en hårig lite krabat den dagen vi köper ett hus istället. Dels för att jag inte tycker man ska ha husdjur i lägenhet och eftersom vi inte vet vart vi tar vägen i livet är det inte snällt att behöva flytta på ett vanedjur som en katt vid eventuell flytt tillbaka hemåt.
Jag har redan sett ut en katt jag vill ha, eller inte en katt, en ras. Den ska vara allergivänlig, fungerar inte på alla visserligen och med min vanliga tur så reagerar jag säkert på den ändå.
En sak är i alla fall säker och den dagen vi bestämmer oss för att skaffa en katt så kommer jag att besöka den familj eller det katthem jag ska köpa ifrån flera gånger för att se om allergin visar sig. Det är bara idiotiskt att bara köpa en och hoppas på det bästa.

men usch vilket sidospår det blev nu.


I alla fall, vad jag ville ha sagt är mer att tomheten kommer finnas med oss över jul och att den kommer bli påtaglig. Men jag lever i tron om att både mormor och morfar är där med oss, om så inte fysiskt men på något sätt så ser de oss och firar med oss. De finns i våra minnen och hjärtan.


Planerna för dagen är intensiva och jag har egentligen inte tid att sitta här.
Ska slänga mig in i duschen, sen ner på stan för att fixa mediciner och sånt inför hemfärden.
Sen ska jag leta efter något att ha på mig under jul och nyår, annars får jag rota i garderoben i eftermiddag.
Ska även köpa sånt där tråkigt men behövligt som strumpbyxor och sånt.
Sen måste jag leta på en julklapp eftersom Marcus råkade slå ner en av mina julklappar i golvet igår så den gick i tusen bitar.
Sen måste jag fixa en sak som gjorde att jag inte kunde göra klart två julklappar igår, hoppas bara att det finns på stan nu.

Sen ska det fixas med anteckningar och liknande för skolan så att jag har lite material med mig hem som jag kan läsa, för även om det känns som ledighet så börjar terminen med två tentor och det kan vara bra att vara lite förberedd innan en veckas tokplugg.

Så jag säger hej nu ;)



/A

Har ni någon gång varit med om det fantastiska att tid och rum bara försvinner? Att ni helt i tystnad sett någon så djupt i ögonen att ni kunde svära på att ni kunde se personens själ, hjärta och innersta känslor? Att ingenting runt er fanns just då, det bara försvann, alla ljud alla intryck. Det har jag, och något så innerligt vet jag inte om jag kommer att uppleva igen. Det var en otroligt häftig känsla och jag kommer aldrig glömma den stunden, fast det nu är snart tio år sedan.


Vissa saker i livet är svårt att släppa, hur mycket man än vill. Men jag tror också att man faktiskt inte ska släppa vissa saker heller. För vad vore livet utan dessa fragment och minnen?



/A

Idag tänder vi det fjärde ljuset.
Detta är sista helgen i Borås, nästa gång är det ett nytt år med nya möjligheter.
Idag ska jag mest bara fixa och dola inför hemresan på tisdag, jag längtar såå mycket.

Slog in alla paket igår, var klar vid ett i natt ;)
Ska fixa de två sista, eller kanske fyra(?) under dagen.
Ska även baka lite julgodis.


Det ska bli så himla skönt att få komma hem. Jag saknar familjen och städerna otroligt mycket.
Det var som Malin sa igår "Jag kunde aldrig tro att jag kunde sakna Karlskoga" och precis så känner jag nu, jag trodde nog aldrig att jag skulle säga att jag saknar Degerfors, men det gör jag!
Säga vad man vill om hålan men där finns många lyckliga minnen kvar och det kommer ingen kunna ta ifrån mig.


Ska bli härligt med riktig ledighet, även om jag kommer att försöka plugga lite också emellanåt.



Nu ska jag ta mig en lång dusch, Marcus är på fotboll på jag ska passa på att dra på lite go musik och bara slappa.
Sen ska jag ta fram min kreativa sida som har legat undantryckt alldeles för länge!

/A

De senaste dagarna har varit helt fantastiska, även om de har varit otroligt intensiva med plugg och liknande.
Omtentan är gjord och jag har en förhoppning om att det gick vägen denna gången, men jag ska inte hoppas på för mycket, jag får helt enkelt snällt vänta till resultatet kommer innan jag firar eller bryter ihop.
Mikaelas hjälp vad dock sänt från ovan alltså, hon satt i bibblan till halv åtta med mig och Camilla fast hon inte ens behövde. Då ställer man upp för sina vänner minsann, TACK!
Redovisningen igår gick verkligen över förväntan och Martin hade knappt någon dålig kritik alls till våran förvåning, han sa till och med att det var halv-proffsigt och att power pointen var kanon. Jag trodde jag hörde helt fel men inte :)

Igår kväll när jag knatade hemifrån Mikaela efter att ha druckit te, ätit lussebulle och ritat kjolmönster så bara njöt jag. Det blåste iskalla vindar med snö som virvlade runt men jag kunde inte låta bli att bara gå där och le som ett fån för mig själv. Det är äntligen jullov!

Idag skäms jag inte för att säga att jag gick upp ur sängen vid tio, och att klockan nu är över tolv och jag sitter fortfarande i morgonrocken och har inte ens ätit frukost än. Detta är ledighet när den är som bäst och jag tänker njuta av den här dagen till fullo.

Denna vecka har gett mig lite innerlig ro fast den har varit kaosartat emellanåt, men jag känner äntligen värmen inom mig igen och jag kan säga att jag är både glad och lycklig. Även om det där tråkiga gör sig påmint, men vi har sagt att vi tar varje dag som den kommer och kommer ta tillvara på varje minut, det är det allra bästa vi kan göra, vi får helt enkelt ta smällen när den kommer sen. Njut varje minut.


Jag har få planer för dagen men snön ligger vit på marken och solen skiner så jag filurar på att dra på mig kläder och ta en sån där go promenad och fortsätta le fånigt för mig själv.
Ska också hämta ut mitt paket från H&M och se om klänningen är bra, jag har dock redan ställt in mig på att den ska tillbaka, men vi får se, ska inte döma ut den än ;)



JULLOV!

/A 

Idag är jag på riktigt bra humör, trots att jag är supertrött.
Jag tror jag börjar känna av att ledigheten hägrar runt hörnet, på torsdag eftermiddag är det "jullov" om man nu egentligen kan kalla det så när man har två tentor att plugga till som ska tentas av i Januari sen, men ändå ;)
Kroppen börjar kännas lite lättare, även hjärtat.
Såklart att det där dumma finns bakom nånstans men man får inte glömma bort att leva livet, hur svårt det än kan vara emellanåt.


Jag har massa roliga saker planerat för helgen.
Julgodisbak, Lisebergsmys och massa julklappsinslagande.

Det är känslan av en helt ledig helt utan några måsten det!


Nu ska jag krypa ner i sängen, imorn blir det en sista STOR kraftansträngning inför onsdagens omtenta, jag ska klara den!


/A

Hemlängtan blir absolut inte mindre när Marcus utbrister Kristinehamn! Helt plötsligt.
I på spåret så hamnade de just i Kristinehamn och ställde frågor, Marcus tog det på första ledtråden för övrigt.

Det var nästan tårar i ögonen när bilderna flimmrade förbi från skärgården med picasso-udden och bilderna inifrån stan. Gissa om jag längtar hem nu?
Även om jag "bara" bodde i Kristinehamn lite drygt 3 år så känns det verkligen som hemma men det var ju också där som jag hamnade när jag flyttade hemifrån första gången.
Vi ville bara ifrån Kristineham när vi väl bodde där, men fan vad vi älskar den staden på sommaren.
Och vad man än säger så kommer lilla "lusasken" för alltid ha en speciell plats i våra hjärtan.
Marcus har hela sin familj där, och hans familj är även min familj.
Synd bara att mentaliteten på folket som bor där är så himla inåtvänd och konservativ, men vissa saker går nog aldrig att förändra.

Jag tror faktiskt innerligt att vi en dag hamnar där ute i skärgården i ett fint hus. Där ute finns inte många bekymmer inte.


/A

Jag är less, less över att behöva sitta och tokplugga ytterligare en Lördag, speciellt när jag mycket hellre myser ner mig i soffan med en bra film. Morr.
Marcus har bjudit på god thai-mat idag så då höjdes humöret rejält ska jag tala om, det behövdes!

Jag har suttit och filurat lite, jag var 12,5 poäng från godkänt på tentan, det är ganska många poäng, men å andra sidan insåg jag att de poängen borde jag klara denna gången, för fasiken vad mycket tid jag lagt ned på att plugga inför omtentan. Mycket mer tid än inför den vanliga tentan. Så mitt inre börjar lägga sig till ro, men det betyder inte att jag lägger ned pluggandet. Jag gör nog det för kvällen, men återupptar det imorgon. Några sista dagar av kraftansträngning och på onsdag är det över! Wiiho.


Usch. Jag dalar verkligen upp och ned hela tiden.
Mikela och Sandra har gjort mina dagar ett par dar nu och det har verkligen varit bra, jag har kunnat koppla bort allt jobbigt och njutit av att ha goda vänner omkring mig. För jag är lycklig och glad emellanåt, man måste kunna konsten att koppla bort det värsta och jag tror att jag klarar det ganska bra.
Men det blir när man är här hemma som det slår till en igen. Det vi går igenom är tufft, men jag vet att vi kommer att klara det, eller vi är tvungna att klara det på ett eller ett annat sätt. Jag ser bara inte fram emot resan vi har framöver, den kommer ta väldigt mycket på krafterna.
Jag har i alla fall tagit åt mig av vad en god vän sa och jag ska väga alla ord och jag ska verkligen göra mitt yttersta hur svårt det än kommer att bli. Det är min tur att vara stark nu.


Jag har inte riktigt kommit in i den där riktiga julkänslan än, jag hoppas dock att den kommer.
Pepparkaksbaket igår gjorde mycket, det var ett steg i rätt känsloriktning.
Tyvärr har det mesta julpyntet kommit bort, antingen är det slängt, hos marcus mormor och morfar eller så vetetusan vart det har tagit vägen. Har i alla fall fått upp lite julbelysning här och var i lägenheten.


Julen är verkligen både den bästa och den värsta tiden på året.
Den bästa för att hela familjen är samlad och mán får njuta av varandras sällskap.
Men absolut den värsta för det är då det är som mest påtagligt att vissa personer fattas.
Jag kommer aldrig komma över tröskeln till att vänja mig med att inte ha mormor där, och nu har jag heller inte morfar. På annandagen är det ett år sedan jag såg morfar och kramade om honom hårt. Jag gillar det minnet, vi fick en väldigt fin sista dag tillsammans och kramen kan jag fortfarande känna. Usch vad du saknas...


Ibland känns det som att vad jag än börjar tänka på eller skriva så slutar det alltid med associationer och saknad av morfar. Men han var en stor del av mitt liv och det är påtagligt nu runt högtiden att jag inte kommer att träffa honom. Det är till och med jobbigt att inte köpa julklapp till honom fast jag tyckte det var svårt att hitta något varje år till någon som hade det mesta redan.
Min goda vän sa även att sorgearbeten brukar ta minst ett år, eller mer, beroende på mig som person, och det stämmer verkligen. Jag kommer inte ihåg att det var så med mormor, men jag har nog bara förträngt det. För morfar är i mina tankar dagligen och jag vet inte om jag någonsin kan släppas lös från saknaden som just nu håller mig i ett stadigt grepp.



Förlåt att min blogg är väldigt neråt emellanåt, men det är trotsallt min lilla tillflyktsplats när orden behöver skrivas ned. Jag är egentligen väldigt livsglad och lycklig, men ibland tar det jobbiga över, och det blir speciellt jobbigt när man har så mycket hela, hela tiden.


Men nu ska jag mysa ner mig i soffan. Man kan inte plugga en lördagskväll när colan och chipsen står och väntar ; )



Tjejer, tack för igår! <3

Då var denna kväll snart till ända. Har haft det supermys med pepparkaksbak och idol-final tittande med två väldigt speciella vänner.

Nu är jag helt slut i huvudet efter en dag utan mat, jag vet jag är dum, men ibland glömmer jag helt enkelt bort att äta och idag var inget undantag. Har städat hela dagen och när jag väl insåg att jag borde äta något så fanns det ingenting som jag var sugen på. Jag får sota för det nu och jag har enbart mig själv att skylla ;)

Har öppnat en chipspåse och njuter lite av ensamheten, ibland är det riktigt skönt att vara helt ensam med sina tankar faktiskt. Marcus får gärna ha en natt borta ibland, men dock inte för ofta ;)

Ska alldeles strax krypa ned i sängen och se resten av sex and the city filmen som går på tvn just nu.
Jag hade bokat in step för imorgon men jag avbokar den och njuter av en sovmorgon, sen är det PLUGG som gäller hela jäkla helgen, roligare än så blir det inte, tyvärr.


Sov så gott

/A

Lägenheten känns idag väldigt tom. Jag vet inte om det beror på att jag vet att Marcus inte kommer hem förrän imorgon. Men jag vet att den senare ikväll kommer fyllas av glädje och skratt med underbara vänner.

haha oj, och precis då kom M hem för en pussattack och sedan sprang han iväg igen? Det gjorde i alla fall min dag :)


Jag hade lite svårt att somna igår och då tänkte jag lite på framtiden och insåg ett par saker.
För det första vill ju både jag och Marcus härifrån sen, vi vill hem till Värmland för att kunna starta upp något där och ha nära till våra familjer. Men igår insåg jag hur mycket jag kommer sakna Borås, jag har trivts från första stunden jag satte foten här i Borås, detta är ju vårat hem nu, och det känns verkligen som hemma.
Det kommer faktiskt att kännas konstigt att lämna Borås bakom oss och på något litet plan vet jag heller inte om jag vill det helt och hållet.
Borås kommer nog alltid vara speciellt för mig ändå, det har varit min lilla tillflyktsort när jag inte orkat med.
Det är lättare att "låtsas" att de där jobbiga sakerna inte existerar när man har dom långt bort.
Jag har stött på många fina människor som jag lagt till i mitt hjärta.
Det känns fint att Borås, trots allt, kommer att vara ett minnesvärt kapitel i mitt liv och jag är lite ledsen över att lägga det bakom mig sen.
Men jag får njuta av det ett par år till och tills dess kanske jag är trött på det ;)


nu måste jag fixa rent i ugnen om pepparkakorna ska bli goda.


/A

Hur kan vissa dagar bara bli så fel egentligen?
Ville inte gå ur sängen imorse trots konstiga drömmar.
Labben gjorde verkligen inte min dag bättre.


Däremot så har jag beställd jul och nyårsklänningen nu! Jag har vaktat som en hök efter den eftersom den varit slutsåld, men nu knep jag den =)
Så, jag tänker vända denna dagen genom att glädjas åt det och strunta i allt skit.
Ska nog dra igång med storstäd och få upp lite stjärnor i fönstren och sådär.
Måste ha lite julfeelings här hemma.
Imorgon blir det pepparkaksbak :)


/A

Det pågår mycket i mitt hjärnkontor nu och jag har precis klickat iväg ett mail till våran utbildningsledare, jag hoppas att hon kan räta ut mina frågetecken och ge mig det svar jag allra helst önskar.

Jag är fruktansvärt glad över att ha mina kära vänner. I dessa tider då hjärtat väger lite tyngre så finns dom där som räddande änglar och förgyller ens dag utan att egentligen göra något speciellt. Härligt att ha Mikaela tillbaka i stan igen också.

Dgane har varit effektiv och vi har hunnit klart med vårat arbete som vi började med idag, gissa om det känns skönt att bocka av det på listan och bara kunna ägna sig åt plugg till omtentan.
Imorn slänger vi ihop en powerpoint lite snabbt efter föreläsningen och sen är det färgeri för heela slanten fram tills nästa onsdag ;)


Nu är det desperate och jag ska mysa ner mig i soffan.


/A

Jag är trött och ledsen.
Vaknade med migrän efter en jobbig natt, slängde i mig två portugisiska tabletter och illamående blev ett jobbigt faktum. Halvt påklädd och halft sminkad föll jag ihop skakandes på toagolvet. Nu har jag orkat mig till soffan och dragit en filt över mig. Skakar fortfarande, men jag tog ett tuggummi som verkar fungera mot illamående, så nu ska jag försöka göra ännu ett försök till att klä mig och sminka klart mig för att bege mig mot biblioteket och mina älskade kamrater där.
Förnuftet säger mig att jag ska lägga mig igen och strunta i att gå dit.
Men det finns flera anledningar till att jag inte vill vara hemma trots detta illamående.
Först och främst vill jag vara delaktig i arbetet vi ska göra idag, jag vill också träffa Mikaela som äntligen är tillbaka i Borås efter nästan fyra veckor borta.
Största anledningen är dock att jag inte klarar ensamheten idag efter gårdagens besked.
Ett besked som kommer påverka vårat liv alldeles för mycket.

Jag är fruktansvärt trött på att vara ledsen och nere, och när man äntligen tror att man är på väg uppåt och att livet börjar ordna sig, ja då kommer det något nytt att oroa sig över och som gör en ledsen.


Kan inte alla bara få vara friska och glada och leva livet?

Jag klarar inte detta just nu, jag gör verkligen inte det hur mycket jag än önskar att jag vore stark, om så inte för min skull, men jag behöver vara stark för Marcus skull.
Vi har en svår tid framför oss nu.


/A

Idag vet jag inte vad som tagit åt mig, hela min energi försvann helt ur kroppen och allt jag helst skulle göra nu är att bädda ner mig och mysa hela kvällen. Men, så är inte verkligheten, jag ska tvätta nu, måste köpa tvättmedel. Gaah.  Såna i-landsproblem, men jag har varken lust eller ork. "Konstigt" att Marcus alltid bokar tvättid när inte han är hemma och kan fixa med det, undrar varför?


Nej nu ska jag inte vara bitter.
Men jag känner att stressen belägrar min kropp.
Jag längtar till nästa torsdag, då är både omtenta och redovsning avklarat och jag kan ta jullov med gott samvete!


/A

Idag är det andra advent, jag vetetusan vart den här veckan tog vägen? Den bara sprang förbi.
Vet inte om jag ska tycka att det är bra eller skrämmande att tiden går så fort.
Något som är positivt är i alla fall att det äntligen börjar närma sig hemresa, jag längtar fruktansvärt mycket!

Tog en tur på stan med Marcus, verkligen iiskallt, men nu har han fixat alla klappar.
Tog en mysig fika på viskan och pratade lite framtid.
Just nu är vi båda överrens om att Borås inte är något för oss, vi trivs jättebra, men vi vill hemåt. Det kanske inte blir än på ett par år (minst 1½ eftersom jag har så långt kvar i skolan) men det känns ändå bra att prata om det och försöka ha någon gemensam plan. Man vet aldrig hur framtiden ser ut ändå även om man försöker att planera den.


Jag känner mig väldigt kluven och har gjort det ett tag, jag är både lycklig och olycklig på samma gång, hur hänger det ihop? Det känns ibland som att något fattas.


Nu ska jag mysa ner mig i soffan bredvid Marucs och sova en liten stund, sen blir det plugg resten av eftermiddagen/kvällen. Ska nog försöka slänga upp lite stjärnor och ljusstakar också, det vore på tiden ;)


Imorn kommer Mikaela hem från Thailandet! <3



/A

 

 

Jag har ju helt och hållet glömt bort att berätta.
JAG SKA SE BOUNCE!
Tur är väl att det äntligen blir av, eftersom det är deras allra sista dansföreställning tillsammans.

Det har varit en dröm länge att se dem, jag har sett upp till dem väldigt länge, och de har varit mina förebilder under tiden när jag själv dansade - jag önskade alltid att bli lika duktiga som dem, en väldigt hög målsättning som i princip var omöjligt att leva upp till.

Elin fick en biljett i 20-års present av mig, så den 24e april är det jag och Elin som gör Stockholm för att på kvällen få vara med om en show som jag helt klart tror kommer bli något utöver det vanliga. Jag ryser redan nu av tanken.

OM jag längtar?!

Härligt med fredag, något som inte är lika härligt är vädret. Men det är kanske lika bra eftersom jag ska ägna största delen av dagen åt plugg, idag är det jag som har självdisciplin och jag nöjer mig inte med något halvhjärtat plugg idag inte.


Min mage gör ont är och riktigt jobbig idag, men jag hoppas att detta är toppen på smärtan och att den är på väg neråt. Jag kommer göra som igår och trotsa den ändå, vem orkar ha ont och må dåligt hela tiden liksom?


Jag längtar hem. . .

Ganska värdelöst men ändå väldigt skönt att få rast i två timmar, vilket betyder att jag kilade hem istället för att sitta på skolan och uggla i två timmar. Nu ska jag dra igång en tokstädning och fixa mig lite mat. Sen är det dags klockan ett igen för eftermiddagslektion. Om det inte vore för att det är labbar och man inte får missa för mycket så hade jag bäddat ner mig igen, jag känner mig allt annat än piggelin. Migränen sitter och hägrar i huvudet, den vill inte riktigt komma fram, men jag är otroligt illamående och supertrött. Men det får gå ändå.

Imorn är det fredag igen, är det bara jag som tycker att veckorna går med raketfart nu? Jiiises.


Vädret är helt underbart ute, kallt och sol. Jag älskar det.
Perfekt promenadväder men synd nog så hinner jag inte med en promenad nu.
Efter skolan är det ju mörkt igen :(
Tror jag ska försöka få med mig Marcus få en liten kvällspromenad och en fika, det skulle vara mys.



Nu ska jag dra igång med snabbstädningen här.


/A

Kalendern slog över på December och graderna sjönk till minus, jag gillar't!
Det finns inget härligare än kall frisk luft såhär vintertid.
Jag antar att jag inte kommer få se röken av någon snö, men så länge det är minus så regnar det heller inte ; )

Idag börjar jag halv tio, värsta lyxen. Slutar tolv och då blir det bibblan med färgeri plugg (omtenta).
Denna gången ska det sitta som ett smäck den 17e eller när tentan nu är, jag ska fasiken försöka få VG, en riktig revansh mot min första omtenta.


Ska se om jag kanske hinner med lite träning också, det har varit alldeles för dåligt med det nu ett tag.
Tiden har inte riktigt funnits till, för mycket annat i vägen hela tiden. Men nu så.


Jag hade bestämt godisförbud fram till jul, men jag har tagit tillbaka det.
Hur dum får man vara när man bestämmer det innan jul OCH har en chokladkalender som bara väntar? haha, knasigt.
Så mitt förbud får vänta till Januari, eller Februari, och då gäller det fyra veckor, inte tre.
Det blir bättre så :) men nu ska jag såklart försöka hålla ned min chips/godiskonsumtion i alla fall, även om jag fortfarande i alla fall får äta på helger.


Nu är det dags att göra sig fin för dagen.

Ha en bra dag alla!


/A

Det har varit lite dålig uppdatering under helgen, men det får nog vara förståeligt.
Vi åt god mat på Grekiska Tavernan och knallade på stan, mer intressant än så blir det inte ;)


Igår hamnade jag i soffan efter skolan med huvudvärk, idag vaknade jag av migrän.
Ibland älskar man livet lite mer än andra dagar, suck.
Tog två tabletter vid sju imorse och hoppades på att somna om och att den skulle vara borta när jag vaknade igen, men inte. Somnade om gjorde jag, till elva, men migränen gör sig påmind fortfarande.


Men, jag ska snart proppa i mig två Portugisiska mirakeltabletter, då ska det nog gå över. Dock brukar jag bli illamående av dom men just nu är det det bästa av två onda då jag verkligen behöver komma igång med pluggandet till min omtenta.


Idag bjuder Borås på ett ganska härlig väder, solen lyser och det regnar inte.


Idag är det alltså första december.
Jag längtar verkligen efter jul, i år ska jag bygga upp en rejäl julkänsla.

Jag längtar hem till min familj. Jag tycker inte riktigt om att bo så långt från dem, det blir istället att jag avskärmar mig för på något sätt är det jobbigt att prata med dem och veta att det dröjer innan man ses. Kanske låter dumt men så känns det emellanåt.


Nu ska jag nog ta de dära tabletterna, ta en dusch och hoppas på att jag piggnar till. För här ska det läsas färgeri och beredning tills huvudet är fullt av det.


/A