Min lilla kisse . . .




Ja, idag kom domen som jag innerst inne visst skulle komma.
Min lilla dam på fjorton år har flera tumörer, det var alltså precis som jag misstänkte.
Däremot blev veterinären väldigt förvånad och imponerad över att hon verkligen var så gammal. Han sa att han aldrig tidigare sett en katt som var i så gott skick, så pigg och alert vid den åldern förut.
Därför tyckte han också att det är för oss värt att operera henne för hon kommer vinna flera år på det även om tumörerna skulle komma tillbaka igen.
Det känns skönt att veta, men operationen oroar mig ändå såklart. Det är ju min lilla bebis.

Det kanske låter som konstigt onödigt drabbel för de flesta men denna lilla katt har jag haft sedan jag var nio och hon och jag har verkligen ett speciellt band mellan oss. Det kan vem som helst som sett oss intyga om. Jag förstår henne och hon förstår mig. Jag vet att jag aldrig kommer kunna ha henne i mitt liv för evigt och det gör lika ont varje gång att tänka på det. Hon har alltid tytt sig extra mycket till mig.
Alltid när jag kom hem från skolan satt hon redan hemma på trappen och väntade, hon visste precis när jag skulle komma innanför dörren.
Hon sov alltid i min säng eller i alla fall låg kvar tills jag somnat.

Dessutom kan hon och jag "prata" i telefonen, hur många kan det med sin katt?
Mamma pratade med mig en dag och kissen hörde mig genom telefonen och började puffa på den med nosen så mamma sträckte telefonen mot henne och bad mig säga något. Mamma sa att det syndes att hon hörde att det var jag och så pep och lite tillbaka.
Erkänn rätt cool katt va?

För mig är hon precis som vilken familjemedlem som helst och den som aldrig haft husdjur kan omöjligt förstå hur man kan ha sådana känslor för ett djur, det vet jag.
Hon har varit med om många lyckliga och ledsamma stunder och känner mig mer väl än någon annan levande varelse.

Nu när jag åker hem i helgen ska jag bomba henne med kameran. För nu ska jag verkligen ha den bästa bilden någonsin på henne, hon gör alltid fula miner eller konstiga sake med öronen när kameran åker fram annars.
Men nu ska jag se till att få en superduper och så ska den framkallas!
Såklart ska min andra kisse också få lika mycket uppmärksamhet, han är också en riktigt speciell katt, men det är en annan historia....



/A

Kommentarer
tea säger:

gulligt skrivet, hoppas hon kommer bli bra. :)

2009-02-05 | 18:03:48
Bloggadress: http://theresealmgren.blogg.se/
JAANA säger:

Aawh.. Hoppas att allt ordnar sig till det bästa med din kattis då !

2009-02-05 | 18:04:38
Bloggadress: http://jaanas.blogg.se/
Frida J säger:

Sööt! Hur gammal då? Hoppas den blir bättre! <3

2009-02-05 | 18:06:18
Bloggadress: http://fridajs.blogg.se/
ciccikatt säger:

hihi va fin katt:D



spana in min blogg ikväll, kommer ha en tävling där vinnaren får en tavla som jag målar, vinnar väljer själv en valfri bild som jag ska måla av:)

spana gärna in mina målningar och håll utkik efter tävlingen ikväll 21.30:)

2009-02-05 | 18:07:24
Bloggadress: http://ciccikatt.blogg.se/
D i a n a - En fotoblogg säger:

nej usch va sorgligt. jag hade två katter förrut, kosmos såg presic ut som din katt, haha, svart med en vit fläck på halsen. Dock hade han ett "vikt" öra, så helt identiska är dom inte, haha.

men hoppas operationen går bra, din lilla bäbis kommer bli jättebra tror jag :D

2009-02-05 | 18:09:32
Bloggadress: http://diiaanaaaas.blogg.se/
ELLINORAK säger:

precis, det ska tydligen finnas där :D Wohooo

2009-02-05 | 18:09:58
Bloggadress: http://ellinorak.blogg.se/
Lisa säger:

jag förstår det du skriver, min katt betyder nästan allt för mig :)

2009-02-05 | 18:14:41
Bloggadress: http://wlisa.blogg.se/
josephine säger:

usch, jobbigt det låter hoppas allt blir bra !

2009-02-05 | 19:08:21
Bloggadress: http://jjossiis.blogg.se/
Nathalie säger:

2009-02-05 | 19:16:57
Bloggadress: http://na
Lily [ L i n d a . B l o m ] säger:

Svar: Tack snälla! : ) Jag får 40% av summan på varje produkt : )

2009-02-05 | 19:29:51
Bloggadress: http://lindablom.se
Fru Evelina säger:

såklart att man får speciella band med sina djur, det tror jag de flesta får oavsett hur länge man har dom. Jag skulle aldrig kunna tänka mig ett liv utan våra katter, de är ju våra bebisar =)



vad skönt att ni ialla fall nu vet felet och kan göra nåt åt det! hoppas hon lever frisk länge sen!

och vad sött att ni pratar i telefon, det kan jag också göra med sessan som pratar tillbaka hihi..



kram

2009-02-06 | 09:42:03
Bloggadress: http://evelinas.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback