AnnaIda

Inne på min sista lediga dag nu, och det har varit helt underbart att fått vara ledig då solen äntligen bestämde sig för att komma fram.

I tisdags åkte jag och Elin till Karlstad och shoppade, och shopping blev det allt, jag som inte ens har pengar.
men två par trosor och en BH.
en långklänning (hör och häpna!)
en kjol
och två linnen
fick följa med hem. kul med lite nytt då halva garderoben är kvar i Borås och jag känner mig som en tattare ; )


Igår låg jag ute på gräset och läste hela dagen i princip, det resulterade i en fin bränna och att jag läst ca 200 sidor i boken änglar och demoner. tänkte jag skulle läsa ut den innan jag åker till Borås så älskling och jag kan se den på bio : )
Mamma hade lånat boken av mig för länge sedan och nu hittade jag den här hemma och tänkte passa på att läsa.


Idag är planerna lika få, tänker nog slänga på min bikinin och ta med boken ut idag med.
Väldigt skönt och avslappnande även om det är så varmt att man verkligen smälter bort.
men klaga, det tänker jag inte göra, för jag älskar sommaren!


igår tog jag min andra löptur i mitt liv.
det gick något lättare än i måndags men jag orkar knappt ingenting.
Men nu ska jag i alla fall försöka komma ut varannan dag och köra samma runda, inte pressa mig för hårt utan låta det ta lite tid innan jag orkar. Om inte annat så kommer jag ju ut på promenad samtidigt : )


Nu är det bikinin som gäller!


/A


(Vad segt det är att vänta på det sista tentaresultatet! När kommer det egentligen?!)

Oturen fortsätter att förfölja oss med sjukdomar och andra mindre roliga saker.

En farbror med en cancer han troligtvis inte överlever ifrån.
Ett brorsbarn bestämde sig för att inte stanna i magen . . . = /



Det som inte dödar, det härdar, och ja, jag tror det stämmer.
Tillsammans är vi starka.

05.30, klockan ringer.
Jag var allt annat än pigg efter att inte ha sovit många minuter under natten, men det var bara pallra sig upp och skjutsa mamma till jobbet  Karlskoga. Lite less på det måste jag medge, får aldrig sova.

Hemma vid sex igen, kändes onödigt att lägga mig och sova, så jag drog på min löpbyxorna för första gången och begav mig ut. Fruktansvärt jobbigt, sprang kanske 4 minuter av 30, men det är bättre än inget och jag fick mig i alla fall en himla skön morgonpromenad i solen. Pappa tyckte jag var tokig när jag kom tillbaka.
Blir nog samma visa imorgon, jag är ledig men måste ha bilen så får gå upp lika tidigt för att skjutsa igen. gaah.
Men, jag får passa på att njuta av solen och värmen som är här nu, det är helt underbart att lyssna på musik och vara i princip själv ute på vägarna.



Marcus åkte igår... det var tufft och jag sa knappt hejdå. Men vi ses om lite mindre än en vecka igen, då åker jag äntligen ner till Borås igen. Om jag längtar? Hur mycket som helst.



Skriver mer senare kanske.


/A

Mitt humör hoppar upp och ned som en bergochdalbana, som om jag har jordens pms, fast att jag faktiskt inte har pms. Konstigt, men något är det i kroppen som inte vill medans annat vill.


En mysig fika hemma hos Nathalie med lite skitsnack med en underhållande Elias, välbehövligt och måste bli av fler gånger.


Jenny ringde en sväng och jag insåg att det verkligen var alldeles för länge sedan vi hördes(och sågs) skäms på oss. Kanske att hon och Fredrik dyker upp i Kristinehamn imorgon, jag hoppas på det : ) Annars får jag pallra mig inåt Kga någon dag till veckan för en fika.


Vissa vänner vet man att man har oavsett, det är väl det som är äkta vänner va?




Jag sitter och fiffilurar på vad jag ska ha på mig under morgondagen som först börjar med jobb.
Borde man inte få göra undantag och vara snyggklädd på midsommar istället för en tråkig svart piké i storlek L?

Håret är också ett dilemma, och smink och allt. haha. Jag har för mycket fritid när jag funderar på sånt ändå.


Mamma och jag skulle ha solat en sväng men vi vände i dörren då ingen av oss egentligen hade lust.
Istället kör jag på nödlösning, doves b.u.s, tog dock den mörkare av dem, hoppas inte det blir alldeles fläckigt eller randigt bara.  Lite bruna ben vill jag ju ha, fast jag antar att det blir strumpbyxor på imorgon, något annat verkar inte vädret ha i åtanke.


Imorgon får jag äntligen träffa marcus, han hämtar mig i Degerfors, vilket betyder att han åker sex imorgon bitti för att jag ska hinna till jobbet. Ska bli härligt att ses, var faktiskt två veckor sen sist! Jag måste erkänna att det inte känns så länge och att det faktiskt har gått rätt fort ändå. två veckor till så är jag hemma och sen har han semester, detta fixar vi ju galant : )



En tenta är godkänd! Ett litet surt halvt poäng ifrån VG, morr. men vad gör väl det, jag klarade den.
Nu väntar ett resultat till, och väntan är alldeles för låååång!



Jag längtar efter Borås och Björkan.
Jag längtar till Leksand och Mikaela.
ibland går tiden för långsamt.



Ha en bra midsommar allihopa!


/A

Blää, ikväll har jag en sån där otrolig ångest igen, jag skulle bara vilja skrika ur den ur kroppen.
Jag vill hem till Borås. Jag är trött på att pussla med bilar hit och dit för att ens kunna ta mig någonstans.
Jag vill inte låna mammas och pappas hela tiden, de kanske också vill ha den om dagarna.
Jag har ingen lust att sova hos Marcus föräldrar imorgon för att jag ska kunna ta mig till jobbet på fredag.
Jag vill kunna göra mig midsommar fin här hemma i lugn och ro och med mina egna grejer.
Dessutom är det läbbigt att sova själv i lillstugan på gården med alla skumma djur i skogen och alla ljud.


Idag är en skitdag, jag skulle verkligen behöva en vän ikväll.
Snacka om att jag saknar mig tokig efter mina Borås-tjejer!
Attans!


Tur att jag ska träffa Natta imorn, då får jag en liten dos behövlig vänskap.
Jag har varit här i snart två veckor utan att ha träffat en enda vän. Galet.



/A

Mamsen var snäll och tog med sig min nya kamera in idag och fixade så att jag fick lämna igen den och fick pengarna tillbaka! Skönt, nu återstår det "bara" att hitta en ny som ska fungera bra!
Har i alla fall fått jättefina tips som verkar lovande, det tackar jag verkligen för!



Imorgon är jag ledig och ska träffa Nathalie och hennes lilla Elias, ÄNTLIGEN säger jag, ska bli himla mysigt.
Vi har en del att ta igen nu... igen.



Annars... livet rullar på, vore det inte för jobbet hade jag blivit knäpp här hemma.
Det är såå värt att åka fem mil om dagen för att komma dit och jobba lite, även om jobbet i sig egentligen är väldigt långtråkigt eftersom det inte händer speciellt mycket om dagarna, det är inte direkt rusning på folk och sådär. man viker mest samma handduk hela dagarna långa, men jag gillart, jag gillart massvis.
Känns bra för då vet jag att jag valt rätt utbildning också.



På fredag får jag äntligen hålla om Marcus igen.
Det känns konstigt på något sätt, jag orkar inte sakna hans sällskap just nu.
Jag vet inte om det beror på att jag helt enkelt försöker att inte tänka på det för att orka, eller om jag helt enkelt inte saknar honom. Fast jag vet att han är det sista jag tänker på innan jag somnar, så jag tror nog mest på det förstnämda.
Det är svårt att vara ifrån varann såhär. Det är så avlägset allting.



Ska bli skönt att vara ledig imorgon, skulle egentligen vart långledig men är snäll och hoppar in de tre timmar vi har öppet på fredag.
Det är egentligen så himla mycket jag skulle vilja hinna med, massa telefonsamtal som jag vill ringa, men det är så svårt att få ro att sätta sig och ringa dem när man har någon runt sig hela dagarna. (pappa är sjukskriven så han är hemma jämt.)



/A

Köpte mig precis en ny digitalkamera, och jag är verkligen inte nöjd.
Det blev en nikon coolpix L19, som borde ha varit bra med sina 8 mgp, 3 x optisk zoom osv.
men istället ser bilderna ut att vara tagna med min webcam, oavsett inställningar.
Alltså är betyget inte bra från min sida.
Hoppas verkligen att jag kan lämna tillbaka den trots att jag provat den, och får pengarna tillbaka.


Så nu, ge mig massa tips på BRA digitalkameror.
Det enda jag egentligen kräver av den är att det blir skarpa och fina bilder och ligger i prisklassen under 2000:-
Ska använda den som reserv kamera då min Nikon D40 är lite stor att bara slänga med sig i väskan på festen eller semestern eller liknande.




/A

Idag står det lite mer på min dagsplanering.
Ska börja dagen med en dusch, men för tillfället så befinner sig mamsen i den.

Senare blir det Karlskoga, mamma ska till tandläkaren i över en timme!
och så ska jag passa på att fixa pass, så att jag hinner få det i god tid innan Portugal.
sen ska jag iväg till ceveds (team sportia), eftersom de byter lokaler i höst så har de utförsäljning, ska försöka få tag på ett par löpartights. Måste få något som peppar till att komma ut och springa lite.
Måste verkligen komma i form, känner mig som en riktig tjockis, fast jag vet att jag inte är det.

Sen ska vi leta tvättmaskin, eftersom den pajjade häromdagen.


Ska försöka få med mamma och sola också, måste få liite färg innan midsommar ju.

Nej nu är snart duschen ledig här.


/A


HALLÅ, KAN TENTARESULTATEN KOMMA SNART?!

Älskade M sa igår att nästa sommar får jag inte jobba hemma i värmland, och jag instämmer helt på det.
Jag trivs verkligen på hemtex, både med jobbet i sig och med mina arbetskamrater och chefer. Kan knappast bli bättre och därför tvekade jag inte när jag blev tillfrågad i år igen. Men jag känner att hjärtat är alldeles för tungt för att orka med en sommar till. Det är långt kvar tills dess, jag vet. Men jag vet också att det är långt kvar av denna sommaren, det har bara gått en vecka hittills och den har känts tuff.


Jag trodde denna sommar skulle bli fantastisk, men jag tror redan nu att jag vet att det bara var drömmar och fantasier.
Det är svårt att ta sig någonstans när man inte har bil. Jag har en enda vän kvar i Degerfors och denna vän har fullt upp med föreställningar varje helg och har haft fullt upp med rep tidigare.
De andra är utspridda över länet och till och med landet/världen.


Det är tufft att klassas som vuxen. I och med att man gick ur skolan och började med jobb eller högskolestudier så tog helt enkelt all tid slut, det var som om dygnets timmar blev alldeles för få.


Idag börjar lugnet i kroppen komma så sakteliga, jag har ingenting planerat men idag känns det skönt, mot igår då jag trodde jag skulle gå under av tristess.cJag myser runt här hemma klappar lite på kissen, målar mina naglar och bara är.


Kanske är det just det jag behöver. En massa tid att njuta av mig själv och av småstadslivet där ingenting händer. Här om någonstans kan man ladda upp sina batterier inför hösten igen.


men om den där jäkla saknaden bara kunde försvinna för ett tag. . .
Det är inte bara M jag saknar, jag saknar mina vänner!


/A

Man kan verkligen snacka om att ha tillgivna husdjur. Missi lämnar mig inte ifred en sekund.
Just nu sitter hon bredvid mig på datastolen och spinner och fäller hår, det har hon gjort sedan jag satte mig.
När jag åt frukost satt hon på stolen brevid, precis likadant, och känner jag henne rätt så kommer det fortsätta så resten av dagen. Man kan inte annat än skratta och le åt den där katten alltså, hon är hel tokig.¨



Vädret idag är helt okej för promenad, men jag vet inte om jag är sugen på att ta en ändå. Haha.
Ska i alla fall börja med en dusch, och fixa naglarna lite. Måste ju ha snygga händer och fötter ; )
Sen får jag se, har lite filmer/serier jag är sugen på att kolla på.
Ipoden ligger på laddning i alla fall för säkerhetsskull.
I bakhuvudet gnager det att jag är en liten tjockis som faktiskt borde ta den där promenaden om jag ska vara fit efter sommaren.
Sen borde jag passa på när det ändå är bra väder.

Nog tjatat om det ;)


/A

Det finns två sidor av att jag mår lite kasst och har hemlängtan.
Å ena sidan känns det pissigt att tillbringa hela sommaren från Borås och min älskade.
men, det bästa och den andra sidan är ju att det betyder att jag trivs där nere.
Och det känns verkligen bra, hade jag inte trivts så hade jag heller inte längtat dit så igen.
Jag känner bara att jag vill hem, hem, hem!
Mest för att jag saknar alla godnattpussar, jag har inte fått någon på en vecka nu! ABSTINENS!
Men dels också för att jag vill vara där jag känner mig som mest hemma.


Det är inte så att jag har det dåligt i Degerfors. Jag älskar att vara nära min familj!
Jag får maten betald och lagad och allt sådant.
Men efter att ha bott hemifrån i 3½ år och tillsammans med någon så känns det allt lite konstigt att behöva vara inneboende hos någon.
Jag har inget direkt rum kvar, och alla mina grejer är borta sedan länge.
Jag delar rum med datorn, en bäddsoffa, tv och lite leksaker.
Sängen får jag för ofta dela med en katt.

På tal om katt så går min allergi bra.
Jag fick nässpray av min brors fru, Jessica, hon hade en starkare och bättre på recept och sedan jag började med den har jag inte behövt ta vanlig nässpray alls. Näsan är som vanligt. 
Kan klia lite i ögonen ibland men det är för att jag inte tänker på att jag måste tvätta händerna om jag gosat med katterna, och lite kli är bättre än massa nysningar och en näsa som rinner och kittlas.
Väldigt skönt att faktiskt till och med kunna vara i närheten och mysa med katterna emellanåt, inte bara beundra dem på håll.



Planerna inför imorgon är inte fler än idag, snarare färre. Tvättmaskinen pajjade idag så jag kan inte ens tvätta imorn.
Om vädret är bra ska jag nog ta mig en runda till fots genom Degerfors, det slår ihjäl någon timme i alla fall, kanske kan jag till och med dra med mig kameran om vädret tillåter och bjuda på min uppväxtsort.
Den har sin charm men idag när jag såg samma "gamla" människor i kassan på ica som är ett par år äldre än mig så undrar jag vad som håller dem kvar? Det finns ingenting i Degerfors.
Jag kommer aldrig flytta tillbaka, det vet jag, även om jag tycker om att komma hem hit ibland så är jag också glad att kunna lämna det bakom mig. Människorna här är lite för inskränkta på något vis.
Jag kan förstå att äldre väljer att bo kvar, för Degerfors har sin charm som sagt och det är mysigt och har både vatten och natur i närheten. Men ungdomar, det kan inte finnas jobb eller någonting som kan locka.
Det kommer förbli ett mysterium men jag hoppas nästan att jag slipper se dem nästa gång jag är här och hälsar på, men jag vet ju att det inte kommer att vara så.



Just nu längtar jag som en tok efter min varma famn.
Men jag tror att det är bra att vara ifrån varann emellanåt.
Nu har både han och jag tid att fundera. Våra år tillsammans har tagit oss långt men vi har kanske inte alltid stannat upp och funderat, tiden går så fort. Nu kanske vi lär oss att uppskatta dagarna, timmarna och minuterna vi får tillsammans på ett annat sätt. Man kan inte alltid vara säker på att den andra kommer finnas vid ens sida för alltid, inte ta varandra för givet.


Vuxenlivet skrämmer mig lite, men så länge jag får gå genom det hand i hand med dig älskling, då klarar jag allt!

Efter ett långt samtal med M igår kväll, så slog jag på tvn och skulle kolla LA ink som var på, hann nog se två minuter innan jag slocknade, fast att jag verkligen försökte hålla ögonen öppna.
Sov inte så värst länge som jag tänkt ändå, vaknade halv tio. Sover inte så bra här, vaknar tidigt på morgonen och sen vaknar jag flera gånger om. Saknar min säng där hemma och mitt sällskap.



Dagens planer är få. Mamma satte mig på tvättjänst, det är det enda jag har planerat.
Ibland är Degerfors verkligen alldeles för tråkigt och ingen bil har jag heller så jag tar mig ingenstans.



Nog med klagande, tror jag tar mig ett middagsbad idag ;)

/A

jag känner mig som världens sämsta vän idag som sviker Nathalie och inte kommer till hennes fest.
men jag är så himla trött, jag har jobbat i fyra dagar och det har jag inte gjort sen i höstas. Sen upp tidigt för att skjutsa mamma så att jag kan få ha bilen. Sen när jag väl bestämde mig för att trotsa tröttheten så tog inte systemet kort och det funkade inte att ta ut i bankomaten. Väl i Degerfors hann jag inte ens in. Surt.
Jag hoppas verkligen det blir fler gånger för jag hade verkligen sett fram emot idag men nu måste jag lyssna på min kropp, huvudet är tungt och ögonlocken ännu tyngre så jag antar att det var lika bra.


Ska alldeles strax krypa ned och slå på en bra film eller något, lär väl knappast hinna se långt innan ögonen faller ihop, men det är så himla skönt att tvärslockna framför tvn. Imorgon blir det att sova så länge jag bara orkar, det ser jag fram emot. Sen har jag ett par telefonsamtal jag tänkte försöka klara av, saknar mina vänninor! :)


Tack vare ett sms från en söt vän tidigare idag så känns det som inte kändes så bra igår bättre.
Eller bättre och bättre, jag fick lite mer ord på känslan och fick lite mer att fundera på i bra bemärkelse.
Det blir nog bra i slutändan, det tror jag allt.


/A

Ett par dagar i Degerfors har nu gått, och det känns helt okej.
Jobbet kändes det som att jag aldrig lämnat, allt satt precis nära till hands i minnet och jag trivs som fisken i vattnet!
Det är inte ofta man har känslan i kroppen som säger fyy vad jag gillar mitt jobb varje gång man går hem.
Skönt att det är så när jag ändå har 2,5 mil dit och lika långt hem igen.

Tyvärr händer det inte så mycket mer än jobb för mig om dagarna, jag är väldigt trött när jag kommer hem.
I natt var första gången jag sov bekvämt och gott, det var en befrielse.

Imorgon efter jobbet åker jag till Nathalie för lite festande, det ser jag verkligen fram emot!
Sen sover jag kvar där och spenderar lördagen med henne, det ser jag nog om möjligt fram emot ännu mer!




Jag har avsaknad av vissa känslor just nu. Jag vet inte om det är bra eller dåligt.
Kanske är det mitt sätt att tackla problem, bara stänga av allt, eller så har det gnagt för länge att jag nu gett upp.
Jag vet inte, blir ledsen och nedstämd av bara tanken, samtidigt som att jag inte blir det.
Kan inte förklara, eller vill inte?
Jag har varit rädd för att det här skulle ske, samtidigt som jag haft det i bakhuvudet länge.
Varningarna har varit många men situationen förblir densamma, väldigt tråkigt.
Jag gick in helhjärtat för det här och trodde att allt skulle förbli så, men jag inser mer och mer att det nu mer är halvhjärtat och att det så också varit så alldeles för länge.
Jag vet inte riktigt om jag nått till den punkten då jag behöver bestämma mig, antingen måste det blir helhjärtat igen eller inte alls. Jag är inte den som vill gå halvhjärtat in för saker och ting. 
Jag tror jag låter beslutet vila i alla fall några veckor till, kanske är det situationen jag är i nu som gör att det känns, eller rättare sagt inte känns alls.




Nu är det dags att krypa ned i min bäddsoffa igen, imorn väntar en dags jobb.
Sen är jag ledig i tre dagar som jag hoppas kunna fylla ut tiden på, på allra bästa sätt.


Jag saknar Borås-livet, det gör jag verkligen!
Jag saknar att se Björkan och hennes härliga personlighet.
Jag saknar kaffestunderna och allt-och-inget snacken med Mikaela, eller fotorundorna.



Jag saknar att bara vara jag och att få ha mitt.
Även om Degerfors är hemma så saknar jag verkligen mitt hem, mitt alldeles egna hem.


äsch, jag bara svamlar... och grubblar.


/A

Okej, kissen lämnade inte min sida under hela natten, det var minsann lite trångt i bäddsoffan trots att hon inte är så stor, men av någon anledning tar hon upp halva sängen. Eller rättare sagt ska ligga så himla nära att man inte vågar röra på sig i rädsla om att råka lägga sig på henne. Skönt att veta att man är efterlängtad. = )

Min allergi går förvånansvärt bra faktiskt. Kände knappt av den igår alls, lite tungt med andningen en sväng men det gick över lika fort. Idag känns det lite i näsan och öronen kliar en aning, men det är bra mycket mindre än tidigare och ändå har katten sovit hos mig hela natten, det brukar hon inte få göra. Ibland är det dock för svårt att stå emot den där goa blicken man får på kvällarna när hon lagt sig tillrätta för att vänta in mig. Knaskatten, hon vet hur jag ska tas.


Planerna för dagen är inte många, jag är lite nervig inför jobbet imorgon, men det ska gå bra.
Ska väl försöka klippa det där gräset idag som jag lovade.
Sen bör jag börja packa upp så att jag får lite ordning på alla grejer här.

Ska även in en sväng till Karlskoga när mamma slutat jobbet för att köpa studentpresent till min kusin.


så, det är mina planer det.


Känner mig rätt ensam och tom just nu. Jobbig känsla.


/A



(är det normalt att kolla om tentaresultatet har kommit upp typ tio gånger om dagen??)

Orkar inte skriva om helgen, just nu är huvudet helt tomt, likaså hjärtat.
Att säga hejdå till M förut när han åkte var riktigt, riktigt jobbigare, och bra mycket jobbigare än jag vågar erkänna.
Jag ska nu sova ensam (undantag för ett katt som inte lämnar mig i fred )i en evighet, två hela veckor.
Det känns sjukt tomt att veta att han är 23 jäkla mil ifrån mig och att jag inte kan få en godnattpuss varje kväll innan vi somnar.

Ångesten är total, men jag vänjer mig.
Tacka vet jag telefoner i alla fall!


Jag hoppas på ett strålande väder imorgon, då ska jag slappa på gräsmattan.
Lovade även att ta hand om gräsklippning, här åker man på jobb det första man gör när man kommer hem minsann.
men med tanke på vad min far gått/går genom så är det, det minsta jag kan göra för honom.


Nu ska jag bädda ned mig i bäddsoffan som mor och far skaffat åt mig för att jag ska slippa sova på en luftmadrass hela sommaren. Där ska jag knäppa på tvn och fundera lite. Hoppas att jag kan somna ordentligt utan en varm famn.


Det är skönt att vara hemma, men det slår inte Borås.
Jag känner mig inte hemma utan dig M!


/A

Ja. nu är det snart oundvikligt. Runt tolv-ett rullar vi igång bilen mot Värmland.
Jag har inte sovit många stunder i natt, dels har jag mått illa och dels har jag bara inte kunnat.
Jag är trött som en sengångare och är uppe för att tvätta det sista.

Regnet hänger över Borås och på något sätt känns det som ett passande väder för mitt humör.
Det ska absolut bli skönt och kul att komma hem och träffa alla, men det är svårt att veta att jag kommer vara där över hela sommaren.
Marcus saknar jag redan otroligt mycket, vi kommer kanske ses varannan vecka i sommar, vi har aldrig ens varit ifrån varann så länge under våra sju år ihop. Det kommer nog bli det allra svåraste. Hur ska jag kunna sova nästan en hel sommar utan honom bredvid? Han ska ju bara finnas där!
Jag är övertygad om att dagarna kommer springa förbi oss, och att vi snart ses igen. Men jag är rädd att dagarna tillsammans springer iväg lika fort dom. Blä, nu ångrar jag mig så himla mycket att jag tog beslutet att åka hem över sommaren. Jag tror jag kommer åka till Borås mer än jag tänkt från början.


Packningen är sjukt svår, Marcus hjälpte mig till midnatt med den. Hittills har jag två stora resväskor med bara kläder. En ikea påse(sån blå) full med diverse skor. Man vet aldrig hur vädret kommer vara, det är omöjligt att säga och jag vill varken ha bara kalla kläder eller bara varma. Nu lutar det nog åt att jag har mest typiska sommarkläder som klänningar och shorts. Jag har bara tre par jeans liksom. Gaah.

Jag har inte ens börjat packa badrumsgrejer, hårgrejer och mediciner och liknande än. Blir galen.
Dessutom ska jag packa en lite mindre väska som jag behöver i helgen nu när vi är hos Marcus föräldrar, orkar inte släpa på två resväskor för det, de får ligga kvar i bilen.



Så med andra ord har jag en hel del kvar att göra på min packning innan vi drar.


Kommer verkligen sakna Borås, lägenheten och min andra hälft!

Jag och Mikaela tog en välbehövlig pluggpaus genom en runda på stan.
Köpte äntligen den där lilla plastsaken på macstore som man kan sätta nike sensorn i, så nu jäklar ska det börja springas! : )



hmm, det där med paus är egentligen ett enda stort skämt. Jag har ju inte ens börjat plugga än. haha.
Det känns på något vis helt dumt att inte läsa sig trött och lära sig allt utantill, men varför ska man sitta sista dagen och göra det egentligen? Vad lär man sig på det? Jo, man lär sig till tentan imorn sen är all kunskap borta om två veckor igen.
Dessutom vidhåller jag vid min tanke på att jag redan kan allt det där, och det vet jag att jag gör.
Får bara hoppas hon inte är för självgod och bara godtar sina egna svar på saker och ting.


Ikväll ska det lagas lax och färskpotatis, jag längtar!
Dels för att jag verkligen älskar lax men ännu mer för att jag är vrålhungrig och inte har ätit något(förutom några jordnötter) sedan frukosten innan tio! Galet.


Nu ska jag läsa genom alla häften en sista gång, sen får det räcka.


/A

Hur underbart är det inte att vakna upp till doften av nyklippt gräs? (om vi bortser från att jag inte vaknade av doften utan av självaste åkgräsklipparen som gick fram som en ångvält över gräsmattan och dundrade som tusan)
Det luktar sommar och i morgon startar sommarlovet på rikitigt.

Tänk, imorgon så är första året avklarat. Förhoppningsvis utan en enda omtenta, men jag ska inte ropa hej alldeles för tidigt. Tentan jag har imorgon är jag säker på att klara, det handlar ju om det jag gjort i tre år, jobbat i butik.
Så det ska mycket till om jag inte klarar den. Och ska jag vara ärlig har jag inte börjat läsa till den än. Bara pyttelite igår, men jag är självsäker : )
Den där väveritentan är dock lite mer osäker, jag kan som sagt ha knipit godkänt, så svår var den väl inte?



Det har börjat pirra lite oroligt/förväntansfullt i magen på mig.
Jag känner av stressen att packa och åka härifrån alldeles för mycket. Så mycket att jag inte ens orkar ta tag i packandet och kommer få slänga i allt innan vi åker på fredag. Vem vet, det kanske är den effektivaste packningen?



Tänk att vi redan är inne i Juni


/A

Dagen började fint när jag såg en kommentar jag fått från fotograf Therese Jonsson, jag vann inte tävlingen men fick minsann ett andra pris som verkligen inte var fy skam. Jag får 25 % rabatt om jag bokar in en fotografering! Det tycker jag är generöst.
Så nu hoppas jag att det går att boka in senare i höst eftersom jag är hemma i Värmland hela sommaren.
Vore fint att kunna ta ett par snygga bilder tillsammans med Marcus efter Portugal då vi är bruna och fina och efter en sommar där vi varit ifrån varandra ett tag. Jag har alltid velat boka in en fotografering tillsammans med honom.


/A

Pappisen får åka hem idag efter att ha legat inne på Karlskoga Lasarett ett par dagar.
Ett par dagar som för mig har känt jobbiga men samtidigt hoppfulla.
Mamma hade haft turen att komma precis när överläkaren kom till pappa igår och skulle berätta om provsvaren, så hon fick vara med och lyssna.

Min kära pappa har epilepsi, något som läkarna borde upptäckt efter hans första anfall för tolv år sedan. Ett anfall som jag fortfarande minns lika tydligt med rädsla, det var hemskt, så jag kan bara tänka mig hur det var för mamma när det i helgen upprepade sig. De såg det tydligt på skallröntgen han fick göra.

Nu hoppas vi alla på att han ska få må bra och att alla konstiga beteenden och ryckningar han haft i så många år kommer att försvinna med medicinen han fått.  Att han ska kunna leva ett normalt liv och slippa gå ut ifrån affärer och liknande.

Det ska bli skönt och jag hoppas jag får min gamla pappa tillbaka, han har varit lite tillbakadragen väldigt länge nu p.g.a. att han inte har mått bra och troligtvis kännt sig konstig och oroat sig för vad som kan vara fel.
Jag tror att han känner en väldigt lättnad själv nu också efter att ha blivit tagen på allvar och fått en diagnos.
Nu vet han att det finns förklaringar på det mesta som han känt av.


Min pappa har minsann inte haft det lätt med alla sina sjukdomar, nu hoppas jag dock att han kommer må som en kung när han får fira sin 60 års dag i slutet av sommaren.
Då hoppas jag att alla mediciner har börjat värka och att det kommer ge en positv effekt.
Han får dock inte köra bil på ett helt år, sen ska de ompröva och se om han får börja igen eller om han aldrig mer får göra det.


men... min pappa klarar det, han är en envis man.
Har han kunnat leva med alla symptom tidigare så kommer han verkligen att njuta av livet framöver.


Så nu känner jag mig lugnare och det ska bli skönt att komma hem dit på söndag och få spendera sommaren tillsammans med mamma och pappa :)

/A

En tenta gjord, en kvar, sen är det sommarlov!

Tentan var helt okej faktiskt, ganska krånglig men jag kan ha knipit ett godkänt. Det värsta är dock att vänta på det i flera veckor! Labbarna var i alla fall godkända, mycket skönt.


Idag ska jag placera mig i solen med butikskommunikation och försöka nöta in det så gott det går fram till torsdag då det vankas tenta i samma ämne. Men jag klagar inte, idag är det njutbart att ligga ute och pressa och samtidigt läsa, inga som helst fel.


Tankarna är dock på annat håll och huvudvärken är ett faktum.


/A