När jag vandrar dom tomma stegen
Ikväll känner jag mig ledsen. Jag gillar inte känslan.
På något sätt vill jag inte att det som är nu ska vara annorlunda, jag lever livet och jag gillar det.
Jag har en jobbig känsla i magen och är väldigt besviken, jag har lärt mig att man inte ska lita blint på någon, inte ens de som står en närmst, för ibland hamnar man bara där då man fallit ned till botten och önskar att "lovar" aldrig existerat.
Jag menar absolut inte att jag inte litar på folk i min närhet, men för min egen skulle ska kanske allt tas med en nypa salt.
På något sätt njuter jag av min ensamhet, jag klarar mig väldigt bra, mycket bättre än jag tidigare gjort. Kanske börjar jag också bli vuxen.
Även om framtiden är oviss så behöver jag aldrig vara rädd för den, för vad den än har planerat för mig så klarar jag det. Det vet jag.
Jag känner mig ledsen, hela kroppen känns sån men även om allt jag skulle behöva var att gråta lite så kan jag inte. Det är som att jag inte har några tårar, eller som att jag faktiskt inte är ledsen egentligen.
För vad har jag egentligen att vara ledsen över? Jag har haft en toppen dag med två av de bästa personerna i mitt liv, det är väl inte fy skam ändå?
nej, så det där med att vara ledsen, det ska jag nog sluta upp med redan nu.
Ligger redan nedbäddad, så nu ska jag slå på lite vänner och njuta av en stoor säng och att det inte är så många dagar tills jag får dela den igen.
Sov så gott.
/A
090930 onsdag
Jag är helt slut i varenda muskel i min kropp. Inte så konstigt med tanke på att den senaste veckans träning har varit rekordartad och så mycket har inte min kropp jobbat på många år. Idag lät jag ödet bestämma och det bestämde core/spinning för mig. Det gick över förväntan, såklart orkade jag inte hålla samma tempo som alla eller stå upp på spinncykeln men jag är nöjd ändå, satt inte still en enda gång iaf och trampade på i rätt bra takt.
Coren var tuff med min muskelvärk sen de andra två gångerna jag tränat tidigare, men det gick med lite vilja. (även om Mikaela höll på att garva ihjäl sig när jag ramlade framåt, jag HAR ingen balans;) )
Dagen har varit väldigt mysig. Vid elva plingade Björkan på och vi tog en liten fika vid mitt köksbord, innan fixade vi hennes tatuering men det gick ganska fort.
Labben i skolan är verkligen inte ens värd att nämna.
Efter skolan gick vi till tatueraren och sedan vidare hem till mig, dock utan Björkan men med Mikaela.
Vi käkade och kollade Heores, våran nya dagliga rutin tror ja ; )
Nu sitter jag nedmysen, trött och jävlig, i min morgonrock och knaprar knäckemackor och O'boy.
Ska strax krypa ned i sängen med datorn och kolla på efterlyst.
/A
Om hösten, om våren
Idag är det ruskigt kallt ute men det är verkligen friskt och tack vare att solen har begat att komma fram så är det rätt underbart ute. Dock håller inte min frusna kropp med om det. Eftersom jag gick alldeles för tidigt till frisören så tog jag mig en lite promenad i stan, sen satt jag mest och huttrade i frisörstolen och såg hur håret försvann ned på golvet. Nu sitter jag och efterfryser trots att jag varit hemma i snart en timme. Burr, hösten har verkligen kommit nu.
Sitter och väntar på Björkan, vi ska greja med tatueringssaker, sen kila till tatueraren. Pirripirr.
(Nej ingen tatuering idag, dock börjar det bli riktigt nära nu)
Sen är det labb, det gillas, det är faktiskt riktigt roligt. Efter labben blir det Mikaela mys och sen träning. Dock tränar vi nog inte samma sak idag, jag tror fasiken inte jag pallar core/spinning som hon ska på. Får nog hålla mig till mina medelpass, haha.
/A
Det måste vart ett skämt
Efter min absolut värsta natt, någonsin, så har jag precis bestämt mig för att skratta åt det. Gråta vore väl det bästa egentligen, men nej, jag skrattar åt den, för den har vart som en sjuk film rakt igenom.
Det började med att jag hade svårt att somna, sen somnade jag äntligen och vaknar efter en halvtimme av världens jäkla regnrusk och stormvindar utanför fönstret. Fick få upp och stänga sovrumsfönstret och fönstret i köket för det dånade i hela lägenheten.
Sen försökte jag somna om, vilket inte var det lättaste, sen började jag höra något riktigt konstigt ljud. Försökte länge lokalisera vart det kom ifrån, det kom i alla fall inte från lägenheten, det var jag säker på.
Jag vet fortfarande inte vad det var för ljud, men det var absolut inget vanlig ljud man hör i ett lägenhetshus såhär, speciellt inte mitt i natten. Det lät som att det droppade något fast med massa specialeffekter. Trodde först att grannen kollade på film, men detta ljud höll på i över en timme så jag antar att det inte var någon film, sjukt tråkig i så fall. Kanske tv-spel? aja, jag lär knappast någonsin få veta.
Mitt i natten sådär när man inte kan sova så är mörkret inte speciellt roligt.
Försökte gång på gång att somna, slog på tvn flera gånger, hade timer så den stänge av sig efter två timmar varje gång. Men John Blund hade inte tänkt att besöka mig igen.
På morgonkvisten har jag yrat en massa, jag vet inte vad jag sagt/gjort eller inte eller vad jag drömt, huvudvärken blev ett faktum.
Sen när jag börjat få lite ro i kroppen runt åtta i morse, när jag återigen öppnat fönstret för att få in frisk luft och precis börjat somna, ja då sätter de igång att klippa gräset utanför fönstren, och ja, det är med åkgräsklippare så det dånar verkligen mellan husen när de är igång.
Sen kan jag väl säga att plus på det så har brandvaren pipit med jämna mellanrum för att tala om att batteriet är på väg att ta slut. Jag visste inte ens att vi hade någon så jag kunde inte göra något åt det heller.
Min natt har verkligen varit helt sjuk, och för att jag ska kunna hålla mig vaken hela dagen idag lär jag hinka i mig kaffe. För sova på dagen vill jag inte för då lär natten upprepa sig, kanske inte alla saker som hänt men åtminstonde min försvunna sömn.
Ska försöka kurera bort min huvudvärk nu.
/A
twohours
Två timmars plugg med idol och svenska hollywood fruar som bakgrundsljud tycker jag är mycket bra presterat.
Så nu ska jag med gott samvete krypa ned i sängen och slå på lite vänner, eller någon film.
/A
Myspys
Sitter här och myser i min morgonrock, igen, jag älskar den, tack mamiii. : )
Har precis duschat och skall strax göra mig några knäckemackor och lite o'boy och mysa ned mig i soffan.
Tränade puls/medel idag och det känns fortfarande himla bra.
Armen gör dock ont igen så jag får akta mig med armhävningar framöver.
Men flåset funkar och astman har inte gjort sig påmind en enda gång. Härligt.
Nu ska jag faktiskt plugga lite tänkte jag.
Imorgon väntar en hel dags plugg med Mikaela och Björkan (kanske Gbg?:) )
En månad kvar till tentorna, känns som att jag för första gången är i bra fas.
Saknar min andra hälft alldeles för mycket just nu...
/A
090928 Måndag, ny vecka, nya tag
Gårdagen blev verkligen lugn, kanske jag behövde det, kanske inte.
Marcus ringde en gång till och det kändes bättre, jag hatar verkligen att sakna någon såhär mycket.
Men det är nog också bara nyttigt, för man saknar varann av en orsak, och den orsaken gillar jag.
Idag är jag en segis, men det är rätt skönt.
Sitter i morgonrocken och om två timmar är det dags för föreläsning, jag har inte planerat så mycket mer än ingenting innan föreläsningen. Sköönt.
Efteråt så gör Mikaela mig sällskap här hemma, sen är det träning, idag ska det provas på puls.
Känns verkligen riktigt, riktigt bra att komma igång, och som jag redan skrivit förut, det känns som en bra träning. Det går att variera sig, bara gym blir verkligen tråkigt i längden.
Beach 2010 here we come ; )
Tsss.
Nej, nu tror jag nog att jag ska ställa mig i en lååång och go dusch.
/A
nothing to say, nothing to do about it.
Under vissa omständigheter blev det ingen bloggfika, tråkigt nog.
Den här dagen har varit omtumlande, först vaknade jag på ett strålande humör men ju längre dagen har gått desto lägre har det humöret sjunkit.
Idag har jag varit som förstelnad, dagen har känts lång.
Nu börjar dagen ta slut, men jag ser inte fram emot att krypa ned. Den dåliga sömnen gör sig ständigt påmind, jag vill inte vakna en gång i timmen en enda natt till, jag orkar inte det.
Jag saknar Marcus, men hans samtal nyss gjorde mig bara ledsen. Det var inget han sa eller inte sa, jag insåg bara vad långt borta han är och vad mycket det är kvar av veckan innan vi ses igen.
Jag har dock det finaste sms man kan tänka sig från inatt att läsa om och om igen, det värmer mig och ger mig tårfyllda ögon av lycka, lika mycket för varje gång jag läser.
Jag skulle vilja ha ett badkar att krypa ned i, tända lite ljus och reflektera över livet, med mig själv som enda sällskapet. Istället får jag nöja mig med dusch, spotlights som inte går på dimmer och ingen ork.
Nej. jag ska rycka upp mig lite nu, ta fram chipsen och kolla på nån feel-good film eller liknande.
Jag har trotsallt njutit av lite ensamhet idag.
/A
090927 Söndag
Idag är jag riktigt trött, men kvällen igår var verkligen fin!
Marica gjorde ett bra intryck både på mig och mina vänner och det blev en hel del beställt ;)
Jag kom i säng runt ett vilket kändes väldigt lagomt, jag är nöjd över beslutet att inte gå ut, det kändes verkligen skönt att krypa ned i sängen, slå på vänner och bara vara ett tag.
Igår slog saknaden till ordentligt, jag har sovit dåligt inatt och jag vill att Marcus ska komma hem NU.
Inte för att jag inte klarar mig utan honom eller inte vill vara ensam hemma, jag har haft det super de här dagarna han varit borta. men, jag saknar hans närhet.
Vi firar snart sju år ihop, hur toffligt det än må vara så är det faktiskt så att han ställer alltid upp, och har gjort under dessa år och jag vet att jag kan lita på honom till 100 %. Han är inte bara min blivande man, han är också min bästa vän. Vi kan göra saker tillsammans, och jag älskar att göra det.
Jag tror aldrig jag vänjer mig med att han åker bort med jobbet ibland, det är lika jobbigt varje gång.
Jag säger bara att det är tur att jag har så fina vänner här, annars hade det aldrig gått, då hade jag tagit första bästa flyg till barcelona eller hem till mamma och pappa.
Nej, nu ska jag försöka få liv i mig, hoppa in i duschen och bli människa igen.
Klockan två är det dags för bloggfika, tyvärr verkar det bli som sist då inte så många dök upp (jag var en av dem som inte gjorde det). Men vi får hoppas vi blir några i alla fall.
Jag hade tänkt ta bilen upp, men jag vet faktiskt inte om jag är kapabel till att köra bil idag, så jag får nog glatt hoppa upp på hojen och cykla genom heela stan. Men det kan nog göra mig gott också.
/A
090926 Lördag med träning och party
Att gå upp och träna klockan tio en lördag är för mig rena rama galenskapen, men lättpåverkad som jag tydligen är så lät jag Mikaela få med mig. Jag erkänner att det känns väldigt skönt just nu när jag sitter här hemma i handduken och njuter av att jag tog mig iväg.
Efter bara två träningar på friskis så tycker jag nog faktiskt att det är en träning som passar mig, jag hade aldrig trott det innan och vore det inte för påpressningar från vissa så hade jag aldrig prövat att gå dit. Så tack :)
Kvällen igår blev lite senare än tänkt med tanke på att jag skulle upp.
Men det var mysigt.
Mikaela och jag köpte min favoritpizza på ica, mozarella, mummmms, kollade idol och sen Heroes.
Nu är hon nöjd över att ha dragit in mig i det träsket också.
Vi kollade tre avsnitt och tjockade i oss lite kladdis.
Men nu får man väl göra sånt med gott samvete när man börjat träna va? ; )
Nu sitter jag och laddar inför ikväll då ett litet, men härligt tjejgäng kommer för sexparty.
Vissa av oss kilar vidare utåt, och vissa inte.
Kvällen tas som den kommer och det gillar jag skarpt.
Nu ska jag dock städa undan lite, inte lika kul.
/A
Åtta långa år.
Igår var det åtta år sedan mormor försvann ur våra liv.
Det är sjukt vad tiden går fort ibland, men samtidigt så känns det verkligen som långa åtta år utan henne.
Att man kan leva utan någon som betyder så innerligt mycket för en, det är ett mirakel.
Jag tänker på henne ofta, henne och morfar, att om jag kunde hade jag gjort allt för bara en sekund till med dem.
Igår kväll kikade jag på bilder på henne, och jag fylldes av värme när jag faktiskt för en stund såg mig själv i mormor.
Jag skriver mycket om mina morföräldrar. Ibland hinner verkligheten i kapp och då jag inser att det är så mycket jag skulle vilja säga till dem, så mycket jag skulle vilja berätta.
Ni vet när man drömmer en dröm, och när man vaknar så är man inte säker på om det i drömmen faktiskt hänt på riktigt, att drömmen verkligen kändes som verkligheten?
För ett par år sedan drömde jag att mormor aldrig gick bort, att hon fanns kvar i våra liv. Den morgonen vaknade jag med den underligaste känslan jag någonsin känt och jag ville så innerligt att det var sant, att mormor fanns kvar. Så var inte fallet. . . men än idag känner jag den där underliga känslan jag hade då, den försvann aldrig när jag insåg hur verkligheten kvar, känslan blev kvar och jag kan fortfarande tro att drömmen var sann.
Det låter inte klokt, men jag tror verkligen att saknaden sitter i varenda lite cell i min kropp, och den skriker efter att få krama om dem igen, om så bara för en sekund. . .
Vart ni än är, kommer jag aldrig sluta älska er, känslan blir bara starkare och starkare och jag saknar er så innerligt. (Jag hoppas ni tar väl hand om min kisse nu...)
Uppfylld
It's a long, long way from the tip of your fingers
To the love hidden deep in my heart.
Jag vet inte om det är bra eller dåligt att spara på gamla texter och dagboksinlägg från många år tillbaka.
Jag har precis läst lite i min gamla blogg och det gör på något sätt ont i mig att veta hur den där tjejen mådde.
Allt jag skulle vilja är att rycka ett rejält tag om henne och krama om henne riktigt hårt och berätta allt allt ordnar sig, allt allt kommer att bli bra.
Det är skrämmande att det inte känns som att det är jag som har skrivit det där, att jag inte längre känner igen känslan.
Fast samtidigt, ju mer jag läser desto stoltare blir jag över mig själv. Jag har åstadkommit mycket hittills som jag för många år sedan aldrig trodde jag skulle. Jag hade nog aldrig ens vågat hoppats på det.
Jag är också stolt över att alla nederlag och alla tårar jag fällt under mina 23 år bara har gjort mig mer målmedveten och starkare. Vissa minnen bearbetas bort och fylls på med nya, lyckliga minnen.
Vissa svåra minnen finns kvar som ett svagt fragment, de kommer nog aldrig försvinna, men de kanske också en dag kan övergå till att bli ett bevis på min styrka. Att man som liten människa faktiskt kan överleva svåra saker i livet och ändå gå ut som en lycklig segrare ur den striden.
När jag tänker tillbaka så inser jag vad lycklig jag är nu. Den känslan jag har i kroppen är helt fantastisk och jag hade kämpat ännu hårdare om jag visste vad som skulle komma.
Det finns dagar då jag bara vill gräva ned mig och aldrig gå upp igen, jag tror det ligger i människans natur. Men de dagarna blir allt färre och allt färre och jag har lärt mig att njuta av livet. Att ta tillvara på de små tillfällena som gör livet så bra.
Om jag skulle försöka sätta ord på känslan i kroppen nu mot förr, så skulle jag säga att jag känner mig ljus, luftig och bara sådär otroligt lätt. Förut var det med tunga steg jag gick, med en kropp som kändes som bly.
Jag tror att känslan är kärlek, och inte bara kärlek till min älskade utan också kärlek till vänner, eller rent utav kärlek till livet.
"Visst känns det fint att va' vid liv, en dag till"
Friiiiday
Jag måste säga att detta har varit den skönaste, och segaste dagen på länge.
Klockan börjar närma sig ett och jag sitter fortfarande i morgonrocken med ruffsigt hår och taskig andedräkt.
Kan knappast starta helgen på ett bättre sätt.
Dessutom damp mitt första nummer av Kalle Anka ned i brevlådan idag, me like ;)
Sen, efter över 5 veckor har jag äntligen fått det paket jag väntat såå på, och det var verkligen på tiden.
Bra dag idag med andra ord. Trots att jag har betalat räkningar.
Men tack vare en liten lön från Hemtex och semesterersättning för sommaren så har jag en fin liten slant över som dessutom räcker gott och väl till tatueringen. Wiie, för övrigt, NU börjar det närma sig med stormsteg!
Hade lite svårt att sova utan tvn på i natt, vaknade ett par gånger och slog på den.
Män som hatar kvinnor var en bra film, men det är inte lika kul att sova ensam efter en sån.
Men det gick, drömde om Zlatan till och med? Eeeg, Vah?! Jag gillar för det första inte ens honom och i drömmen var jag helt lyrisk och skulle bli fotad med honom och liknande, väldigt konstigt.
Det var i alla fall en mycket mysig kväll med lite snack och desto mer chips/nötter.
Det bästa är att kvällen blir favorit i repris redan ikväll, dock inte med samma film ;)
och imorn vankas det sexparty, det ska bli skojs :)
Nej, man kanske ska försöka ta den här dagen någonstans nu.
/A
Ögona står i körs!
Inte illa pinkat att ha pluggat i textile science i fem timmar idag, och två timmar på föreläsning i skolan, alltså sju timmars plugg, det tycker jag verkligen är bra gjort :) Sen att ögonen nu står i kors av allt skrivande och jag är heelt mör i huvudet är en annan historia.
Nu ska jag i alla fall med GOTT samvete vänta in Mikaela för en mysfilmkväll, vi ska dock se "Män som hatar kvinnor" så det där med mys kanske inte blir helt rätt ändå.
Tror jag ska unna mig lite gott också, jag tränade ju faktiskt i förrgår ;)
Blev dock ingen träning idag, jag bestämde mig för att vila kroppen, har ju faktiskt riktig träningsvärk.
Men lördag, då ger jag järnet!
ha en fin kväll!
/A
Gästföreläsare från Hemtex.
Även om föreläsningen idag kanske kändes lite onödig med tanke på att den inte spelar in något på vår kommande tenta så tyckte jag faktiskt att den var intressant. Men kanske har det att göra med att jag faktiskt spenderat två somrar på Hemtex i ett fantastiskt gäng som lärt mig väl.
Jag måste erkänna att jag saknar mitt jobb. Jag tycker verkligen att jag har hittat rätt utbildning, det gör jag. Men ibland så saknar jag att jobba, och att jobba med något som jag brinner för och tycker mycket om, som på Hemtex. Jag är verkligen tacksam för att de gav mig chansen förra året och att jag fick komma tillbaka i somras igen och jag saknar dem alla...
/A
"Änkeliv" igen då
Till min absoluta glädje behövde vi inte åka sex imorse, vi åkte strax innan halv sju, mycket mer lagom om någon frågar mig. Så nu är jag hemma igen efter att ha varit till Landvetter med Marcus och fått åka tillbaka ensam.
Jag behöver nog inte ens säga hur underbart och hur mycket jag njöt av att få somna bredvid Marcus i natt, jag sov som en prinsessa och som ni vet händer inte det många gånger i min livstid.
Nu återstår NIO dagar av änkelivet igen, jag ser inte fram emot det men jag har verkligen underbara vänner som gör det hela så mycket enklare.
Så dessa nio dagar skall innehålla träning, umgänge, mysiga filmkvällar, en Göteborgstripp, sexparty och massa, massa mer. Så dessa dagar kommer gå med raketfart, det är jag alldeles säker på.
Sen till axeln, den känns något bättre idag, slipper grina illa varje gång jag rör mig. Eller har jag bara vant mig?
I alla fall så struntar jag i att ringa vårdcentralen, jag är nu ganska så säker på att det är muskeln som är ansträngd, efter att ha känt efter ordentligt och efter att ha rådfrågat skadeexperten ; )
Det sitter nämligen ett muskelfäste precis där jag har ont och eftersom jag inte tränat på väldigt länge och verkligen gick in för det i tisdags så är det med all rätt en muskel som blivit lite för trött.
Klockan är nio, jag har cirka tre timmars plugg framför mig, sen är det dags att slänga i mig lite mat för att sedan lyssna på en gästföreläsare från Hemtex. Jag vet nog det mesta redan men det känns roligt att få lyssna till det när jag ändå jobbat där två somrar. Det kommer dock få mig att längta tillbaka lite, för saknar mina arbetskamrater och jobbet, det gör jag verkligen.
/A
Pirr i magen
Iiiih, idag är jag sådär töntigt pirrig i magen och förväntansfull till tusen.
Det är när man är ifrån varann såhär som man verkligen inser hur mycket man värdesätter den andres sällskap.
Ikväll ska jag bjuda på (förhoppningsvis) god mat och massa mys.
Jag vet dock inte hur det blir med kramkalaset, han kanske bara får halva kramar, men det är la bättre än inga?
Sen har jag köpt hans favvisgodis som jag ska smyga ned i hans resväska.
Jag kan när jag vill :)
Nu ska jag försöka röja upp lite i köket innan jag sätter igång med matlagningen.
/A
Today is gonna be the day.
Det gör verkligen asont i min axel/nyckelben/whatever.
Kan knappt röra armen och kan knappt ha armen bara hängandes vid sidan heller.
Ska testa att smörja in med zon salva lite senare och se om det hjälper.
Är det inte bättre imorn får jag nog ringa vårdcentralen och be dem kolla.
Troligtvis skulle jag väl tro att det är muskelfästet eller något som är väldigt ansträngt efter träningen igår, låter väldigt otroligt att det ska vara en spricka (fast det känns precis som när jag hade det i foten) för jag har inte direkt slagit mig, och på träningen igår så var enda tyngden min egen kroppsvikt som jag hade mot axeln.
Hm, kanske ett bevis på att jag är för tung? ;)
I alla fall så har jag, Mickan och Björkan suttit på bibblan sen tio imorse och finurlat på vårt grupparbete i Färg och beredning och det känns väldigt skönt att säga att vi är klara, det blev inte ens en heldag utan en halv :)
Ska bara vänta in handledningen för att räta ut något frågetecken sen är det bara att skicka in.
Fatta vad skönt att få bocka av lite uppgifter sådär :)
Marcus kommer till Borås halv tio ikväll, tills dess ska jag faktiskt sätta mig i köket med en kopp kaffe och plugga.
Sen lovade jag att fixa lite mat. Hade behövt röja och städa lite, det blev inte klart i helgen. Men med tanke på vad orörlig jag är i högerarmen lär det gå allt annat än bra, så jag skjuter på det till imorgon.
Förresten, enda anledningen till att jag faktiskt orkade upp imorse var tanken på att jag får sova lääänge imorn eftersom vi inte har föreläsning förrän ett. Men ett ljus gick upp för mig i skolan. Jag ska ju skjutsa Marcus till Landvetter, SEX imorgon bitti. Så mycket för den sovmorgonen . . .
Men imorn tänker jag inte somna om, utan antingen pluggar jag eller så sätter jag igång med städningen redan då. Oftast blir jag bara tröttare av att somna om, och med tanke på min dåliga sömn är det nog bara bra att jag är vaken länge.
Lite sugen på att träna imorgon, får se hur träningsvärken i magen utvecklar sig, men oftast kan det vara skönt att träna bort träningsvärk. Med tanke på armen så kan jag ju bara hoppa över allt som har med armhävningar och liknande att göra. Kondisen och sådär kan jag ju träna ändå. Sköönt att vara igång igen :)
/A
090923 Onsdag
Jag lade mig klockan åtta igår, gissa hur underbart det var?
Har dock inte sovit så himla gott i natt ändå.
Vaknat massa gånger av att armen gjort så fruktansvärt ont, eller axeln är det nog mer.
Jag kände igår att det gjorde ont efter träningen men jag trodde det var träningsvärk som var på g, men detta är något helt annat, börjar bli lite orolig att jag fått nån spricka nånstans.
Jag kan knappt röra armen och såklart är det högern som jag använder mest, det gör till och med ont nu när jag skriver. Sjukt.
Så nu ska jag ta en plågsam dusch och försöka göra mig iordning, klockan tio ska jag vara på skolbibblan med tjejerna.
Ikväll får jag kramas en stund igen och gissa om jag läntar!
/A
090922 Tisdag
Än så länge måste jag säga att det här med att vara ensam i två veckor fungerar bra.
Kanske är det för att jag haft fullt upp både igår och idag inte har hunnit känna efter.
Marcus brukar ju trotsallt inte komma hem förrän på kvällen annars heller.
Det kändes dock väldigt ensamt i våran dubbelsäng i natt och jag hade lite svårt att somna, men det har jag ju annars också, så jag sköter mig väldigt bra.
Kanske går det bra för att jag vet att jag får somna bredvid honom imorgon igen, värst är det nog på torsdag, för då sover jag ensam tills lördagen därpå.
Det är ett lyxproblem jag vet.
Ikväll ska jag faktiskt njuta av lite ensamtid, mysa ned mig i soffan framför tvn och bara vara.
Imorgon väntar en dag med plugg, men jag ser fram emot det, med Björkan och Mikaela så känns det faktiskt inte så jobbigt :)
/A
Friskis livet har börjat
Nyduschad, efter mitt allra första pass på friskis & Svettis.
Måste säga att det faktiskt inte var så jobbigt som jag föreställt mig och både jag och astman fixade det bra måste jag få stoltsera med ;) Däremot har jag nog tömt hela min kropp på vätska, för SÅ mycket som jag har svettats idag har jag ALDRIG tidigare i mitt liv gjort! (och då har jag ändå spelat fotboll, volleyboll och dansat nästan hela livet.) Det kan inte bero på något annat än att jag är sjukligt otränad nu och verkligen behöver detta.
Så, imorgon kommer jag nog inte komma ur sängen, kommer nog känna många muskler som jag inte visste fanns tidigare ;)
Nu måste jag få i mig lite mat.
/A
090921 Måndag
Jag gjorde det enda sunda i min sits och gick och lade mig igen.
Borås var rätt öde klockan fem på morgonen och det var verkligen mörkt ute.
Så jag slog på vänner och kollade tills jag somnade, en härlig morgon, men den hade varit härligare om jag hade kunnat dela den med någon.
Så nu är jag "änka" i två veckor. Första tanken när jag kom in här imorse var vad ensamt det kommer bli.
Det är inte så att jag inte tycker om att vara ensam, men när man bott ihop i snart fyra år så är det en konstig känsla. Jag har dessutom aldrig bott ensam och jag är mörkrädd.
Men det kommer nog gå fint, det tror jag allt.
Jag har föreläsning om två timmar och jag är inte det minsta sugen på det.
Huvudet värker, troligtvis p.g.a. dålig sömn i natt, och jag är allmänt trött och sunkig idag.
Hade allra helst bäddat ned mig igen, men, det är bara hänga i.
Heldag imorgon lockar inte heller, tur är väl att det är i affärsjuridik som åtminstone är intressant.
/A
05.10
05.10, ja det är då Marcus tåg rullar iväg till Stockholm imorgon, jag har lovat att skjutsa honom till stationen då. Så det är dags att krypa ned och mysa och kramas en massa nu, det dröjer innan nästa gång.
Jag är i valet och kvalet om jag ska lägga mig igen när jag kommer hem, eller om jag ska stanna uppe och plugga, det sistnämda vore såklart det allra bästa alternativet men jag vetetusan om jag faktiskt kommer att orka hela dagen då. Först föreläsning 13-16 sen kvällskursen till 21.00.
Det allra värsta är att jag måste fixa mat till tisdagen också, jag kommer inte vara sugen på att laga mat när jag kommer hem sent imorn.
Vilka I-landsproblem det är dock.
Jag har varit duktig och pluggat ikväll så jag kanske får lägga mig och sova igen med gott samvete.
Det spörs som vi säger i värmland.
Nattinatt
/A
Det är något med September
Varje år i september så mår jag som en berg och dalbana, humöret skiftar upp och ned.
Man skulle kunna säga detsamma om vädret här i Borås för tillfället, strålande sol och nästan sommar värme tidigare idag, nu regn.
Jag gillar inte tanken på att jag får sova ensam i nästan två hela veckor.
Jag gillar heller inte tanken på att en av dagarna kommer vara en jobbig dag, den är lika svår varje år, och det är årsdagen då min mormor gick bort.
I år är det åtta år sedan och jag kommer fortfarande ihåg samtalet till mamma som om det vore igår.
Nedräkningen för tatueringen är dock påbörjad och jag längtar verkligen!
Det kommer bli en av de finaste sakerna jag ska bära med mig genom livet, mormor och morfars kärlek och min kärlek till dem.
Igår kväll hittade jag gamla födeslsedagskort och vykort jag sparat på under åren och ibland undrar jag varför jag sparar på sånt som egentligen bara tar massa plats. Men igår kollade jag genom högen och hittade ett kort från år 2001 från Mormor och Morfar som grattade på födelsedagen. Det är nog förmodligen det allra sista jag har kvar som min mormor skrivit på, nu värmer det otroligt gott över att ha sparat den där lilla pappersbiten.
Jag får ibland gåshud när jag tänker på dem och ibland undrar jag om det är deras sätt att visa att de alltid är med mig. När jag bodde i Kristinehamn kunde jag känna doften av mormor, en sån där doft som är en människas unika doft (mormor använde inte parfymer så vitt jag vet), och varje gång jag kände den så gick det en rysning i hela kroppen och som fick allt hår att resa sig, dock inte av obehag.
Sidospår.
Jag har nu tagit en alldeles för lång paus från mitt städande och dolande så det är bäst jag fortsätter, eller så borde jag kanske ännu hellre ta tag i engelskan, eftersom jag missade förra veckans, eller missade, strunade i förra veckans lektion så borde jag föregå med gott exempel att i alla fall ha hemläxan gjord.
/A
Weekend
Det är helg och jag gillar det.
Men jag insåg idag att det är sista helgen innan Marcus åker och att jag inte alls tycker att det ska bli skönt att Marcus åker bort ett tag, jag insåg precis hur ensamt det kommer kännas om nätterna och hur mycket jag kommer sakna alla hej- eller hejdå pussar. (och alla pussar däremellan också förstås)
Han är borta i två veckor nästan, jag gillar det inte.
Men men, plikten före allt, jag har en del saker att se fram emot under dessa två veckor så det ska nog gå bra.
Jag ska gå på diet då också, haha, bara för att jag inte kommer orka laga mat :D
Nu börjar det snart bli dags att bege sig mot Gööötlaborg.
Vi höres
/A
090918 - Håkan fredag
Idag är det fredag, och ikväll är det Liseberg och Håkan som väntar.
Är inget stort fan av honom måste jag väl erkänna, men jag har öppnat mitt sinne och försökt ta till mig hans musik och några guldkorn har han allt. Men det allra bästa är nog sällskapet jag ska dit med, det gör hela grejen.
Jag ska försöka plugga idag innan M kommer från jobbet och vi drar vidare.
Men motivationen är väldigt låg.
Just nu känner jag mig så himla stressad över allt jag borde plugga vilket gör att jag istället inte gör något, det är en himla dum strategi måste jag säga.
Jag har börjat sova bättre, vilket kan bero på att jag försökt att gå upp tidigare även om jag varit ledig. Men jag har även varit sjukt trött senaste veckan, så sängen har varit efterlängtad. Vi får se hur det utvecklar sig, frustrationen är borta i alla fall och det är bra nog.
Nu borde jag få i mig lite frukost.
/A
090917
Förmiddagen spenderades på lab, riktigt roligt att kladda med lite färger och göra mönster på disktrasor : )
Efter labben följde Mikaela och Björkan med hem på en kaffe, vi skulle förstås plugga men det blev inte riktigt så. Vi bestäme uppgift i alla fall och det borde ha varit huvudsaken ;)
En liten tur på stan hann Mikaela och jag med också.
Köpte något nytt shampoo och balsam från H&M också, något nytt från frisör, kvinnan i kassan lovordade det väldigt. 99:- för båda ihop, det var verkligen kalas, ännu bättre om det är lika bra som hon sa ;)
Två söta hårspännen i form av lila rosetter fick hänga med hem också, sådär riktigt mörkt lila, me likie.
På hemvägen slog jag till och knallade till Friskis&Svettis, så nu är jag medlem i både jympan och gymmet, med andra ord finns ingen återvändo. Det ska dock bli väldigt skönt att komma igång, nu är det tagga inför beach 2010 som gäller, haha.
Jag hade tänkt att plugga idag, men jag tror jag skippar det. Känner mig lite huslig så funderade på att baka en kladdis (de sista äggen har bäst före datum idag så det är en bra idé att göra sig av med dem på något gott) sen ska jag för första gången i mitt liv föra pannbiff, önska mig lycka till ;)
Har i alla fall IKEAS gräddsås till som borde rädda dem ifall de blir äckliga.
Pratade med Elin väldigt länge förut, det är så skönt att ha henna så nära (fast ändå långt bort). : )
Saknaden blev dock lite värre, men hon satt och bokade tåg hit under tiden, wiiie.
Lars Winnerbäck och en helg med Elin kan knappast bli ett bättre koncept.
Nu lockar den där kladdisen tror jag ;)
/A
Aldrig förr har så mycket tid gått så fort
Tänk att musik kan få känslorna att bara svälla över och tillslut sluta som tårar på ens kind.
Inte för att man är ledsen utan för att musik kan betyda så himla mycket och kan pricka in så himla rätt.
Vissa texter sätter verkligen ord på precis allt som man känner utan att man själv har kunnat få fram dessa ord.
Det är ingen hemlighet att det har varit väldigt upp och ned för mig i mitt liv.
Det är heller ingen hemlighet att jag ibland är rädd för vad framtiden kommer att ge mig.
Jag har insett att jag är alldeles för duktig på att försumma mina egna känslor, jag gömmer dem bakom en fasad för att jag är rädd. Jag vill låtsas att allt är bra fast det inte är det, men även när det är sådär himla bra som det bara kan bli så är jag fortfarande bara nånstans där mittemellan, alldeles för rädd att känna för lite, eller för mycket.
men om det är något jag är säker på så är det att när jag hör en textrad, som får hela mig att rysa och som får tårarna att fällas med känslan av att jag är lyckligast i världen, ja då är det verkligen så, det kan ingen ta ifrån mig. Jag måste bara låta mig få vara sådär töntigt lycklig och kär som jag innerst inne är, eller hur?
Jag vet vilken låt som skall spelas på vårt bröllop.
"men alltid samma känsla, även att vi förändras
och lågan brinner trots att vindarna har blåst hårt ibland
och om vi någon gång gråter så möts vi alltid åter
i lyckorus och det är därför jag älskar dig"
Jag kan ha verkat lite tyngd eller nåt
Idag kan jag i alla fall stoltsera med att jag gick upp tidigt och att jag har pluggat.
Först spenderade jag tiden mellan 11-15.30 i högskolebibblan med Mickan, med lite pannkaksrast, mums.
Sen knatade jag hemåt öppnade lite post, blev ett nervvrak efter att inte ha hittat mina tvåtusen jag lagt i en liten börs för att ha till gymmet. När Marcus kom hem plockade han dock fram den åt mig, phuu. Den hade kommit på lite villovägar.
Sen satte jag mig i köket och har pluggat fram till nu, så i alla fall så har jag pluggat riktigt effektivt i 6 timmar och lite mer i ineffektiv tid. Inte illa pinkat får jag nog säga.
Jag har haft mycket i huvudet ganska länge nu, humöret har som bekant varit åt skogen.
En liten del av det har jag tagit itu med, det jobbas på det och jag hoppas innerligt att det blir som det en gång var igen, annars är det dags att börja runda av och gå en annan väg kanske?
Pengerna från ica är tillbaka. : )
Har även fått igen det mesta av det som folk varit skyldig mig, det gillas också.
(ibland är det bra att klaga här)
Vissa saker river fortfarande i hjärtat, men det är nog sådant jag får lära mig att leva med.
A och O i alla relationer med andra människor är i alla fall kommunikation, tänk vad många fel det blivit av att man har misstolkat saker och inte sagt något.
Jag uppskattar att veta att de jag omger mig med har i alla fall har nog med råg i ryggen att säga till eller fråga.
Jag vet inte om jag egentligen får säga att jag längtar liite till att Marcus åker iväg i två veckor.
Jag vill såklart ha honom hemma, men det händer också en massa kul dessa två veckor och tur är väl det annars skulle jag nog gå ned mig totalt.
Nästa helg får jag äntligen träffa Marica som jag lärt känna genom bloggen, hon ska vara värdinna för ett sexparty som är hos mig (när katten är borta dansar råttorna på bordet, eller ;) ).
Dagen efter är det dags att möta fler goa människor jag lärt känna genom bloggen, wonderful.
Jag ser verkligen fram emot det.
Det här inlägget blev visst en massa om egentligen ingenting, men ibland måste tankarna bara ut.
Imorn väntar laboration i färg och beredning för tredje gången.
Eftermiddagen ska spenderas med plugg. Jag är inne i ett flow nu.
/A
läs inte, bara irriterade rader som jag behövde få ur mig.
Jag är tillbaka i Borås och idag har jag verkligen vaknat på fel sida.
Humöret är sämst, jag kommer dock inte på någon anledning till det.
Jag har ingenting planerat för dagen förutom min engelska lektion som börjar halv sex, vilket betyder att jag får skutta runt i min goa morgonrock hela dagen och bara njuta av ledighet.
Idag måste jag nog även ringa någon, mina pengar som ica snodde har fortfarande inte kommit in på kontot och det är riktigt dåligt och jag behöver dem!
Jag hatar det faktum att folk är skyldiga mig pengar men har "glömt" det, jag hatar att behöva be om saker som är självklara.
Det är snart en månad sen jag beställde och betalade för armband, som fortfarande inte dykt upp.
Min hud är ett rent helvete just nu och jag hatar den.
Förlåt för allt hat i detta inlägg och all irritation, men jag antar att det är därför mitt humör är allt annat än bra idag.
sen att vissa personer bara gör mig så himla besviken och inte kan erkänna att de gjort fel, det irriterar mig mer än något annat.
Nej, nu vänder vi denna dagen till en bra dag.
/A
090912 Lördag i Degerfors
Sitter här i Degerfors och dagen är snart slut.
Kan inte hjälpa det men jag längtar redan tillbaka hem.
Inte för att jag inte trivs här eller gillar att vara med familjen, för det gör jag.
Men jag känner inte för att orka vara social riktigt, jag behöver lite tid för mig själv.
Kanske är det också för att jag kommer på mig själv hela tiden med att vara på väg att ropa efter Missie, eller att när jag sitter vid köksbordet bara väntar på att hon ska komma ned för trappan.
Jag vet att hon inte kommer om jag ropar, men jag är så van med detta beteende och det är svårt att verkligen inse att jag aldrig mer kan ropa efter henne.
Helgen känns mest bara stressig, massa saker jag vill göra på kort tid vilket resulterar i att inget av det blir gjort.
jaja.
jag ska ta mig ett bad i alla fall, det är ett måste varje gång jag är här.
/A
Väldigt bra.
Läste precis något väldigt klokt hos i en annan blogg.
Hellre en riktigt bra vän, än många dåliga.
En vän är en person som kommer nära när andra försvinner.
Jag säger amen till det! Fler ord är överflödiga.
11/9 Dagen med alla födelsedagar
På min facebook har jag fem kompisar som fyller år idag, sen plussar jag på två till eftersom min och björkans mamma också delar denna dag. Varför fyller så många just idag i min bekantskapskrets? Det kändes lite underligt. Det ska ju bara vara min mammas dag idag ju ;)
Inatt sov jag gott igen, jag börjar lära mig vad som funkar och inte. Svåraste är att hålla sig till det.
Vädret utanför är sådär höstigt och härligt. Solen skiner och luften är frisk. Egentligen borde jag ta en mysig promenad. Men istället ska jag städa och packa, efter fyra beger vi oss mot Värmland igen.
Vi börjar hos mamma och pappa. Kommer kännas konstigt att missie inte möter mig, men jag tror att jag är bra förberedd på det. På något sätt har det varit enklare att acceptera när jag varit 22 mil bort, än om jag märkt av det varje dag. men jag ser inte fram emot det, det gör jag inte.
Imorgon ska min mamma får göra lite slingor i mitt hemska hår, utväxten är sen maj, usch.
Söndagen spenderas i Kristinehamn (kanske även Lördagskväll, har inte bestämt mig riktigt än).
Idag kanske jag ska fjäska till mig jobb också, men bara kanske.
Vi kanske får chefen för en butik hit i eftermiddag, det ni ;)
/A
090909 Onsdag
Jäääj, i natt sov jag som en gris, vaknade bara till två gånger vilket verkligen måste ses som något rekord av något slag, somnade också om direkt. Jag tror minsann att det var bra att jag tvingade mig hålla mig vaken hela dagen och inte la mig förrän elva då jag knappt visste vad jag hette p.g.a. tröttheten.
Jag är trött idag, det är jag men efter mycket förlorad sömn så tror jag det på något sätt blir lite psykiskt, man blir liksom van att känna sig trött hela tiden.
Känner mig dock lite hängig än, vill bara att det ska bryta ut så jag kan få ligga sjuk någon dag och sen vara riktigt frisk igen, inte sådär halvdant som det är nu hela tiden.
Planerna för dagen är en laboration i färg och beredning, sen plugga inför morgondagens dugga.
Vädret är riktigt grått och trist så det gör mig inte så mycket.
Sen är det långhelg, wiiie.
/A
Insomni
"En vuxen person behöver normalt sova ca 6 - 8 timmar för att bli utvilad. Om du ofta får mindre sömn än så kan det påverka din hälsa negativt. Stress är en vanlig orsak till att man har svårt att sova, så kallad insomni. Insomni kännetecknas av att man har svårt att somna, har flera uppvaknanden under natten eller vaknar för tidigt på morgnarna. Insomni hänger ofta ihop med stress." - Apoteket
Som att läsa i en självbiografi, man kanske borde ringa någon och få lite hjälp.
Det börjar kännas riktigt ohållbart och frustrerande, inatt ville jag bara skrika och gråta som ett barn för att tömma kroppen på all energi, det borde ha fungerat, men jag testade det aldrig.
Idag känner jag mig som en zombie, helt avskärmad från verkligheten, hade det inte varit för kaffen jag tog i skolan hade jag nog aldrig klarat av dagen. Humöret är sämst och allt jag just nu vill är att krypa ned i sängen och sova. Men jag ska hålla mig, ska lägga mig runt tio, då hoppas jag att jag är så trött att jag inte orkar hålla mig vaken. Jag har dock testat förr och det brukar inte funka, men jag ger inte upp. Sova ska jag, någon gång...
/A
Helgen
I helgen är det dags att åka hem till Degerfors och Kristinehamn.
Jag bävar faktiskt litegranna för att komma hem till mamma och pappa. Jag tror att jag av gammal vana kommer förvänta mig att Missie kommer och möter mig i dörren och när hon inte gör det är jag rädd att jag kommer att ropa efter henne som jag brukar.
Det har inte sjunkit in riktigt än eftersom jag kan välja att låtsas som ingenting när jag är här i Borås.
Igår när jag skulle somna så tänkte jag på henne, det är nog jobbigare än jag vill erkänna.
På något sätt känns det så oaccepterat att man kan sörja ett djur så mycket, men ju mer jag tänker på det ju mer känner jag att det faktiskt fattas en bit av mig, en bit som inte går att ersätta.
/A
090907 Måndag
Kvällen igår erbjöd pizza bak och starwars mys med M'nM, en bra kombo ; )
Klockan ringde nio, jag snoozade TIO gånger, sen slutade klockan att ringa och jag kom upp halv elva tillslut. Imorse var jag riktigt trött, men sov också riktigt bra, hörde inte ens när Marcus gick till jobbet.
Antar att sömnbristen börjar ta ut sin rätt, synd bara att jag har så svårt att somna.
Vid ett vankas det föreläsning, sen beger jag och Björkan oss upp till Mikaela för att kanske montera garderob, annars för lite tjatter. Sen knatar vi vidare till engelskan. Med andra ord så är jag inte hemma förrän efter nio ikväll. Men det ska nog gå smärtfritt tror jag nog : )
/A
Tänkvärt
Om du alltid lever i ditt förflutna, glömmer du bort att ta hand om din framtid.
SunnySunday
Det är söndag, igen.
Helgen har varit lång, skönt med få dagar i skolan, så det känns bara skönt att det är söndag och jag får bege mig till skolan imorgon för färg och beredning och lite senare min kvällskurs i engelska, i vilken jag glömt bort att fixa böcker i.
Marcus åkte för en halvtimme sen till sin match, vilket betyder att jag njuter av lite ensamhet och sitter här fortfarande i morgonrocken. Men, inte så länge till.
Alldeles strax ska jag rycka tag i mig själv och börja plugga, och pluggandet kommer jag varva med städande.
Båda är lika tråkigt så jag tror att det blir en bra kombo, haha.
Eftersom mina planer ständigt ändras så är det lika bra att inte skriva om dem, men det vankas eventuellt pizzabak och starwars till kvällen ;)
Jag är arg eftersom bankomaten på ica inte gav mig mina 800 jag tog ut igår, illa!
De är dessutom dragna från kontot så har de inte betalat tillbaka dem imorgon då är det en arg Anna som ringer och skäller på nån stackare. Vafasiken, åttahundrariksdalar är en förmögenhet för en student som mig! MORR!
/A
onda cirkeln.
Jag börjar blir ganska så trött (rätt ironiskt egentligen) på att aldrig kunna sova ordentligt.
Spelar ingen roll hur trött jag än är när jag går och lägger mig, mina nätter ser ändå likadana ut.
Antingen somnar jag på stört, och vaknar tre miljoner gånger under natten och vrider och vänder på mig, eller så somnar jag inte utan ligger och kollar på vänner avsnitt till förbannelse, och när jag väl somnar så sover jag dåligt och bara vrider och vänder mig.
Det är otroligt frustrerande måste jag säga, i morse insåg jag att min kärlek till att sova är bortblåst, nu hatar jag att sova. Enda gången jag sover riktigt bra är när jag råkar somna på soffan i ren utmattning efter nattens dåliga sömn. Inte ens de dagar då jag håller mig vaken och inte somnar på soffan så sover jag bra.
Jag är inne i min onda sömn cirkel igen och jag vetetusan hur jag ska ta mig ur den!
Blä på den!
/A
Tatueringstid är bokad
Det var inte bara tackandet av Stella som kom av sig häromdagen, jag har även helt glömt bort att berätta att jag och Björkan äntligen har bokat in tid för våra tatueringar nu. Jag tänker hålla inne med datumet tills det är gjort, hehe. Några utvalda vet redan dock ;)
Efter La Ink och Miami Ink både igår och idag och en hel natts funderande och diskuterande så har jag bestämt vart den ska sitta på kroppen, och nu känns det så bra att jag nog inte ändrar mig igen.
Jag är så himla förväntansfull och skulle helst ha den gjort NU! :)
Iih, det känns så himla bra. Den kommer betyda mycket och att få göra den med Björkan gör hela upplevelsen så himla mycket bättre <3
/A
Hit me harder
Dagens planer blev som vanligt inte som jag tänkt, men man får alltid göra det bästa av situationen.
M och jag tog en tur till Knalleland och köpte ny skrivbordsstol eftersom vi båda suttit sönder den och jag flög i golvet med den över mig häromdagen, det var med andra ord inte så mycket kvar av den längre.
Hittade ett linne som skall tränas i och en stor go tröja som skall användas som klänning och detta tillsammans för inte ens tvåhundra riksdaler, fyndigt tyckte ju jag. Dessutom var det faktiskt inte ens rea.
Nu sitter jag hemma i soffan och har bunkrat upp med böcker och strunt, det är pluggdags. Egentligen var planen att sitta uppe på bibblan men tiden räckte inte riktigt till för det.
För övrigt har jag precis sålt alla mina kursböcker från ettan för 1900: -, wiiie.
Dessa pengar kommer väldigt lägligt och kommer att spenderas på att betala ett år på friskis och svettis.
På så vis kommer jag slippa månadsautogiro som jag tänkte annars. Najs.
Nej, nu ska jag återgå till pluggandet som jag faktiskt börjat på och försöka vara väldigt duktig och ambitiös idag så jag kommer nånvart. Planerna är att jag ska fortsätta i samma spår imorgon med.
Det blev inget Starwars igår, så får se om det blir ikväll istället :)
/A
TACK STELLA!
Jag kom på att jag helt kom av mig häromdagen tack vare beskedet om kissen, så jag har helt glömt bort att tacka Stella för alla fina grejer jag fick med mig hem. Jag hoppas i alla fall att jag var till lite hjälp i flyttkaoset, för så mycket som jag fick med mig hem känns det verkligen sniket efter det lilla jag gjorde.
Kommer sakna Stella här i Borås, hon har alltid så vettig och skön syn på livet.
Men det betyder ju bara att det blir en resa till Prag någongång framöver och det är inte helt fel ;)
/A
090904 Friiiiday
Middagen igår var mysig, det är ett härligt gäng jag omger mig med!
Jätteroligt att träffa Malin, Marika och Camilla också.
Maten var verkligen supergod, även om jag hört allt annat än bra om restaurangen, men man ska alltid få ett eget intryck och för mig gav det goda betyg. Vi åt grekiskt och jag behöver inte nämna restaurangen så har jag inte sagt nåt ;)
Tack vare att jag tog en kaffe efter maten så somnade jag inte förrän 3-4 i natt, helt sjukt. Kollade på samma skiva av vänner ett antal gånger och trodde jag skulle bli knäpp. En sväng övervägde jag att gå upp och plugga istället men jag ångrade mig snabbt ;)
Nu är klockan snart två och jag sitter i ett par herrboxershorts (luftigt och bra) en sunkig gammal tshirt och min goa morgonrock. Kanske ska man göra ett ryck och hoppa in i duschen, för såhär kan jag nog inte fortsätta dagen.
Planerna är faktiskt att försöka städa lite, det ser förjäkligt ut och efter att jag tappade min kaviarmacka på golvet förut så kaviaren lämnade ett fint avtryck så borde jag dra fram moppen också. Tråkigt värre en fredag men någon gång måste det göras.
Ikväll vankas det starwars och chips med M&M.
ciaoo
/A
090903 Torsdag
Jag bakade en god kladdkaka igår (inte en som brev bränd i kanterna och hade för hög värme p.g.a. stress som vid middagem;) ) Den avnjöt jag och M framför efterlyst, mitt absoluta favorit program.
Jag gillar det faktum att hösten är på intågande, i alla fall va gällande tv-utbudet.
Mysiga tv-kvällar med tända ljus.
Jag hade planerat att inte kliva ur sängen idag och bara vara sunkig och slippa klä på mig och sånt, men insåg att Zandras middag är ikväll så de planerna blir inte av. Eller ja, jag kan ju ligga kvar i sängen ganska länge förstås ;)
Jag behöver en sån dag, få landa lite i mina egna tankar och smälta alla intryck, alla nya kurser och alla förändringar. Smälta att min bästa vän inte kommer och möter mig nästa helg, eller någonsin igen.
Nog för att vi ska äta god mat ikväll men en bra idé är nog att äta lite frukost snart iallafall, sen myser jag ner mig i soffan igen och njuter av lite ensamtid.
/A
process
Mitt hjärta har börjat skena och bete sig underligt igen, jag tror det är någon slags ångest, jag har tänkt mer och mer på det och det kommer alltid vid tillfällen då jag inte mår helt hundra och har haft mycket i huvudet. Jag tror det kan vara någon slags panikångest, för känslan i kroppen säger att jag bara vill skrika och att jag inte vet vart jag ska göra av mig själv.
Kanske är det normala beteenden när det handlar om svåra tider, tider då man förlorat någon som stod en nära.
Både igår och idag har jag varit sjukt trött, som om ögonlocken bara velat falla ned.
Jag sov igår och jag har sovit idag, jag behövde det.
Jag tror att det är alla tårar, alla beslut som skulle fattas och alla tanknar som flög runt som en orkan i mitt sinne.
Hjärtat gör ont och det river upp gamla sår.
2009 kommer jag inte minnas med glädje, alls.
Trots att det hänt så många fina saker detta året som är värt att sparas i minnet så tar alla tråkiga saker över.
Jag har nu förlorat min morfar och kissen, min följeslagare sedan fjorton år, varit med om grejer i familjen som jag allra helst hade velat inte skulle ske och en hel del annat.
Jag är rädd över vad som komma skall, än är inte det här skitåret slut och jag är rädd att det finns mer bakom knuten, beredd att hoppa på mig eller oss utan förvarning.
Man ska väl inte tänka så antar jag men det är svårt att i all nedgång se allt fint också.
Jag hade aldrig tagit mig genom detta om det inte vore för vissa vänner som verkligen bevisat att de är värda att kallas just vänner. Eller utan min andra hälft Marcus som tar mig genom allt svart på ett kärleksfullt sätt.
Jag skulle vilja sända alla en stor jäkla bamsing till kram för alla uppiggande sms, eller, till och med för smsen som bara varit ärliga, rakt från hjärtat. Eller att ni bara tagit er tid att fråga hur jag mår, även om ni egentligen är trötta på att höra.
Det finns vissa vänner jag verkligen kommer hålla hårt i, och till er andra har jag inte mycket mer att säga än att en vän ställer upp i alla väder, villkorslöst och inte bara när det passar för er.
Nu ska jag inte vara så bitter mer.
Jag ska göra som jag gjorde imorse, dra igång en varm dusch och sätta mig ned på golvet en stund.
Vattnets som rinner ner blir som terapi, de rinner i takt med tårarna och det finns inget skönare än att se dem försvinna ner i avloppet. Tårarna kommer ta slut och det är en process som gör det hela snabbare. Min följeslagare kommer aldrig mer finnas vid min sida, men i mitt hjärta finns hon för alltid och jag kommer skratta åt hennes galna upptåg mer än en gång och minnas henne med sådan glädje och värme. Tänk ändå, jag fick fjorton år med henne, det är nästan inte klokt.
Efter min lilla egenstund så ska jag rycka upp mig och lägga ansiktsmask, fixa naglar och annat tjejig och fixigt för att bli lite vacker inför imorgon, då vi tjejer ska fira Zandras 20-års dag (som visserligen var för över en månad sen) med middag och gott sällskap. Kvällen kommer bli fin, och en kväll med massa fina tjejer, det är precis vad jag behöver <3
/A
sov så gott älskade vännen.
Om en liten stund, troligtvis har jag inte publicerat det här än då. Vid 11.15 så somnar hon in, min älskade, älskade kisse.
Även om det verkligen gör ont i mig att veta det så känner jag mig lugn, jag vet att det är för hennes eget bästa och jag vet också att hon levt ett långt och väldigt lyckligt liv tillsammans med oss.
Men att förlora i särklass den bästa vän man någonsin haft, det går inte att förklara, hon har alltid varit en del av mig.
Vi har varit oskiljaktiga sedan jag var nio år.
Hon har träffat alla mina riktiga pojkvänner, hon har funnits där när det tagit slut och man önskade att man inte ville finnas mer. Hon fanns där när mormor gick bort.
Hon har varit med vid många avgöranden i mitt liv.
Alltid med samma charm och med samma lugna inverkan på mig. Hon har funnits där utan att kräva något tillbaka, mer än lite kliande bakom örat, vilket jag njutit av lika mycket som hon.
Tänk att nära hela världen rasat, så gosade man ner sig i hennes päls, hennes spinnande som var som en vaggvisa för ett sömnlöst barn. Att se in i de där stora mörka ögonen och veta att den där individen lämnar aldrig min sida. Hon dömer inte mig för mina val eller felsteg, hon älskar mig villkorslöst och allt hon egentligen begär är att jag ska älska henne på samma vis.
Jag har aldrig kunna tänka på den här dagen, jag har vetat att den någon gång skulle komma, men att veta att man ska förlora en del av sig själv är inte lätt. Jag är tacksam för att jag faktiskt fått fjorton riktigt underbara år med denna lilla dam, och det speciella band vi haft mellan oss.
Jag har haft katt tidigare och jag har en katt kvar, men det band som Missie och jag har mellan oss kan ingen förklara, verkligen ingen. Jag kan inte se vad som rör sig i hennes huvud och jag har många gånger undrat vad hon tänkt på, men att ändå kunna se så djupt in i hennes ögon och hjärta, det får jag nog aldrig igen uppleva med ett djur.
Tänk att hon aldrig igen kommer nedspringandes i trappen när jag kommer genom ytterdörren. Eller att hon aldrig mer sitter utanför sovrumsdörren på morgonen för att vänta på att jag ska vakna och släppa in henne. Eller alla de gånger hon smitit in och gömt sig när jag borstat tänderna i hopp om att hon ska få stanna i sängen över natten.
Sedan jag fick min allergi så är gångerna få som hon får ligga och sova hos mig under natten, men den sista natten i Degerfors nu så fick hon det, och jag är glad att det är det minnet som ligger närmst.
Eller när hon sitter bredvid på stolen när jag äter frukost, eller middag, eller när vi äter vad som helst. Alltid väluppfostrad om hon satt på bordet räckte det att säga gå ned så hoppade hon ned på stolen brevid.
Eller alla gånger hon lurat av Marcus sin skinka på smörgåsen, eller varför inte alla gånger hon hunnit sno choklad eller godis innan man hunnit få in den helt i munnen.
Hur tokig hon var i räkor, och att hon efter nio år fortfarande inte kom överrens med Alfonz (andra katten). Hon var rädd att han skulle ta hennes plats hos mig.
Av egoistiska skäl vill jag att hon aldrig ska lämna min sida, men jag vet att det är för hennes bästa och att hon slipper lida.
Jag drömde om morfar i natt, jag har inte gjort det en enda gång sedan han gick bort. Jag tar det nu som ett tecken på att han kommer ta hand om min lilla misse där uppe i himlen. Han tyckte mycket om henne han också.
Jag kommer aldrig glömma och jag kommer verkligen sakna den där värmen och lugnet hon gav mig varenda gång hon såg på mig, eller alla hennes knasiga beteenden som man bara kunde skratta åt.
Hon var inte dum den där kissen, hon var tvärtom alldeles för smart. Hon visste precis hur hon skulle linda in mig för att få vad hon ville ha, och jag visste också om det och lät henne med glädje göra det.
Sov så gott älskade, älskade kissen, det kommer bli ett långt och tomt liv utan dig.
en stor del av mitt liv
Jag skulle ha lagt upp denna bild för ett tag sedan, men det blev inte förrän nu.
Det jag hade tänkt skriva då var att detta är ett bevis på att hon inte går att fånga på en bra bild.
I verkligheten är hon sådär otroligt söt med stora mörka ögon och burrig päls i ansiktet som man bara vill burra in sig i.
Idag skriver jag mest att jag kommer sakna henne otroligt mycket och det gör verkligen ont i mig att veta att hon aldrig mer möter mig i dörren när jag kommer hem . . .
det går inte att beskriva idag vad jag känner. det är som en stor del av mig försvinner.