Aldrig förr har så mycket tid gått så fort



Tänk att musik kan få känslorna att bara svälla över och tillslut sluta som tårar på ens kind.
Inte för att man är ledsen utan för att musik kan betyda så himla mycket och kan pricka in så himla rätt.
Vissa texter sätter verkligen ord på precis allt som man känner utan att man själv har kunnat få fram dessa ord.



Det är ingen hemlighet att det har varit väldigt upp och ned för mig i mitt liv.
Det är heller ingen hemlighet att jag ibland är rädd för vad framtiden kommer att ge mig.



Jag har insett att jag är alldeles för duktig på att försumma mina egna känslor, jag gömmer dem bakom en fasad för att jag är rädd. Jag vill låtsas att allt är bra fast det inte är det, men även när det är sådär himla bra som det bara kan bli så är jag fortfarande bara nånstans där mittemellan, alldeles för rädd att känna för lite, eller för mycket.



men om det är något jag är säker på så är det att när jag hör en textrad, som får hela mig att rysa och som får tårarna att fällas med känslan av att jag är lyckligast i världen, ja då är det verkligen så, det kan ingen ta ifrån mig. Jag måste bara låta mig få vara sådär töntigt lycklig och kär som jag innerst inne är, eller hur?

 


Jag vet vilken låt som skall spelas på vårt bröllop.


"men alltid samma känsla, även att vi förändras
och lågan brinner trots att vindarna har blåst hårt ibland
och om vi någon gång gråter så möts vi alltid åter
i lyckorus och det är därför jag älskar dig"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback