AnnaIda

Jag börjar vänja mig med ett tomt hem. M jobbar över många timmar varje dag. Jag tror det finns två sidor, den ena är helt klart att han behöver jobba ikapp lite så att vi kan åka hem med gott samvete och den andra sidan är helt klart att han gömmer sig från det jobbiga. Jag är lite orolig för honom om jag ska vara ärlig. Långa dagar innebär mycket och jag har sett det förut.
Det är skönt att det snart är ledigt för oss båda och att vi får lite tid tillsammans och speciellt tid för familjen. Vi behöver det båda två.


Idag har jag jagats av en jobbig huvudvärk som fortfarande vägrar att gå över fast jag redan övertrasserat gränsen för hur många tabletter jag får ta. Inget biter riktigt på den. Dessutom börjar jag få ont i halsen :(


Imorgon blir det julfirande på Babbel tillsammans med fina vänner. Det ska bli riktigt härligt och någonstans avslutas kvällen med hederligt spel. Jag ser fram emot kvällen riktigt mycket :)


/A