AnnaIda

Idag är det ett år sedan. Ett år sedan du lämnade oss. Jag kommer aldrig glömma rädslan och paniken jag kände när vi började förstå att något hade hänt den där dagen. Att allt inte riktigt stod rätt till. Att jag innerst inne visste att du redan lämnat oss men att hoppet ändå fanns kvar. Ett år av en evig saknad och sorg. Känslan sitter kvar fortfarande och jag tror att den aldrig kommer att släppa taget om mig helt.


Jag vet inte om det var ett rent sammanträffande eller om det var din förtjänst att jag just idag av alla dagar såg en reklam med denna låt, som Tommy spelade på din begravning. Jag väljer att tro att det var du.


Idag ska jag tända ljus i dina ljusstakar som jag tog hem från dig, eftersom jag inte kan tända något på graven idag.


Det går inte att få ned i ord hur mycket du och mormor har betytt i mitt liv, det går verkligen inte. Det går heller inte att beskriva hur ont det gör eller hur mycket jag saknar er varje dag.


Jag ser fram emot den dagen vi möts igen, för på något sätt så tror jag att vi gör det och tills dess så vet jag att ni är med mig, varje dag, och att ni ser efter mig när jag behöver det.


Den här är för er
Jag älskar och saknar er!