Don't call my name
Känslan av att låsa upp dörren och kliva in i mitt hem igår när jag på eftermiddagen anläde till Borås är obeskrivlig. Home is where the heart is. Det var ett kärt återseende att få komma hem till lägenheten - det är utan tvekan det bästa köpet jag någonsin gjort! Att jag på söndag lämnar den för gott känns ofattbart. Ett annat återseende var med min andra hälft, det var otroligt härligt att ha en kväll tillsammans bara vi två, det var över två veckor sedan sist. Efter den här helgen kommer det gå nästan två veckor igen. Man lär sig uppskatta det man har då kan jag tala om ♥ Den här sommaren kommer bli en riktig prövning på vårt förhållande och på ett sätt är det faktiskt bra.
Dalsjöforsturen igår ledde till att jag nu har en ny fin ring på min vänstra hand. En ring som symboliserar min älskade familj och det här årets avlutande av ett livskapitel. Ringen är jättefin, guld och vitguld med en liten diamant, jag är väldigt nöjd, den kändes jag. Bild ska jag försöka fixa så småningom.
Det var en härlig men konstig känsla att vakna upp i min egen säng idag och jag har tagit tillvara på morgonen med sovmorgon och en god och lång kopp kaffe. Precis så som jag vill ha min morgon. Tråkigt nog delade jag den inte med M eftersom han jobbar idag, men imorgon är han ledig :)
Ska strax pallra mig in i duschen, runt lunch blir det stan och Jennie, kan ju vara bra att vara startklar då.
/A
sv: Jobbet flyter på bra för mig, vardag och rutiner börjar infinna sig nu :) Men saknar såklart en egen lägenhet som jag och pojkvännen kan bo tillsammans i - men det kommer väl hoppas jag :)
Åh så härligt att det går bra för dig och skönt att du trivs - kommer ju bli toppen när ni får ordning på er egna lägenhet. Då kan man känna sig hemma! :) Hoppas er midsommar var fin trots flyttkartongerna ;) Kram