Nattyrande
Jag önskar att jag kunde få känna en sån där riktig glädje och lycka igen. Jag minns knappt hur det känns längre. Det känns som att jag går sönder lite mer för varje dag, som att någon berövar mig det enda jag innerligt trott på hela mitt liv.
Den här flytten gjorde mig mer illa än vad det blev bra och det gör så himla ont i mig. Jag känner inte igen dig längre. Jag känner inte igen mig själv eller mina känslor heller längre. Det finns så många tankar och så mycket rädsla i mig att jag inte vet i vilken ände jag ska börja trassla ut nystanet och virrvarret.
Varför finns det inga enkla svar?
Jag ber om ursäkt om du tycker att jag lägger mig i nu, eller tycker det är jobbigt men, Du kanske behöver gå iväg till någon som kan hjälpa dig att reda ut lite i tankarna.. Det finns faktiskt tillfällen då man inte klarar det själv och jag vet av erfarenhet att det hjälper att få hjälp med tankarna när allt bara är ett virrvarr och det känns jobbigare o jobbigare för varje dag och när ångesten gör sig mer och mer påmind för varje dag som kommer.
Det är hemskt att vakna varje morgon med den där gnagande oron och ångesten som på något vis känns i hela kroppen..
Du går till läkaren om du bryter benet eller får en hjärnskakning, därför är det inte konstigt att få hjälp när man får "hjärt-skakning" eller när man behöver hjälp att komma överens med sina tankar och lära sig hantera den där pestjobbiga oron som kryper runt.
Det är därför det finns människor som vet hur man fixar sånt där, för vi kan inte alltid på egen hand. Vi har bara en viss mängd kapacitet och ibland blir vi liksom överbelastade..
Jag hoppas att du iaf har haft en någorlunda bra helg och haft lite helgmys framför en film eller två :)
krams!