Årets första vecka.

 
Året har väl egentligen inte börjat riktigt som jag ville. Har lidit av ett par sömnlösa nätter, vilket inte är helt roligt när jobbet har dragit igång igen efter ledigheten. Nu tror jag dock att jag börjat hitta rytmen igen, fast istället har jag en ständigt följeslagare (förutom ryggvärken) och det är min nya vän - huvudvärk och trötthet. Jag är i ett ända töcken av huvudvärk och trötthet. Det är dags att ta tag i det nu, jag antar att det beror på det ständiga mörkret ute men jag ska ändå göra det jag kan. Ska se till att ha ungefär samma tider för uppstigning och sänggående. Ska sluta snooza i en evighet och det kommer bli en kamp. Tänker att klockan i alla fall ska stå på åtta även lediga dagar - på så sätt får jag ju även ut mer av dagen.
 
Lite roligare saker. Vi har bestämt oss för bröllopssvit så den ska bokas imoron :)
Det får bli stadshotellet här i Karlstad, en svit med jacuzzi - wohoow.
 
Första veckan på året har bara bestått av att återhämta mig och komma in i vardag igen så träningen har verkligen blivit lidande. MEN, imorgon är det skärpning med träning och mat. Jag ska återigen börja räkna mitt kaloriintag och innan den 1/6 ska jag ha gått ned fem kilo, eller i alla fall fördelat om dem till muskler.
Det är verkligen ett mål som inte är svårt att uppnå så - inga ursäkter nu! Det handlar om 0,25kg i veckan liksom, ingenting.
 
Har bokat in mig på ett coreboll pass imorgon klockan 7.00 som jag tror är väldigt bra för mig och min rygg. Däremot vet jag inte om jag verkligen orkar det för idag har jag en sån sjuk träningsvärk från rympan och neråt att jag knappt kan gå. Varför? Trettonhelgscupen i volleyboll gick av stapeln igår, så fem matcher blev det för oss :) Hur resultatet blev behöver vi inte prata om, men kul var det ;)
 
/A

Mina mål för 2013

 
I år är det första gången på många år som jag faktiskt ska lova något inför det nya året. Det här året ska handla om MIG, jag ska ta hand om mig själv och rensa ut sådant som tar bort energi från mig. Jag ska ta hand om min kropp och min hy och bara må sådär gott i mig själv. Göra sådant jag tycker är roligt. Jag måste börja med mig själv, jag har glömt bort att jag faktiskt är det viktigaste i mitt liv. Älskar jag mig själv kan jag älska andra ännu mer. Så, 2013 är Annas år. Sedan är det såklart kärlekens år för mig, för oss. Det kommer bli många prövningar framöver och jag ser det som en utmaning, jag ska släppa kontrollfreaket i mig och låta spontaniteten flöda. Jag är så pepp på nya året, nya mig och allt som ligger framför mina fötter. Jag har många förväntningar på året och för första gången i livet tror jag att de kommer att infrias utan att jag ska bli besviken.
Ta hand om er därute ♥
 

Ett gott nytt år

 
Ännu ett år når snart sitt slut. Det är bara en dag kvar på detta 2012.
Jag har inte varit en flitig bloggare senaste halvåret, jag har mest bloggat när jag mått som sämst. Kanske för att jag faktiskt ser det här som min egna lilla dagbok.
 
2012 började med en av rött vin nedspilld nyårsklänning men också skålandes på tu man hand under stjärnhimmeln. På något vis satte det en standard för året. Jag hade bestämt mig för att rannsaka och rensa inom mig och jag tycker nog att jag har lyckats. Jag lovade mig själv att jag skulle satsa på löpning - något som jag faktiskt också under senare halvan av håret började uppnå.
 
Hela året har varit en berg och dalbana, många känslostormar, tårar i mängder och ofattbar smärta.
Jag tror att det mesta faktiskt har sin grund i min ständiga ryggväk. Den är min värsta vän men den är mig trogen, följer mig natt som dag. Det är klart att jag ibland då inte orkar, att det liksom rinner över.
 
Marcus köpte mig en snowboard och vi tog våran första tur till Sälen tillsammans, och jag gillade det. Tyvärr vet jag inte om det blir någon resa nu p.g.a. ryggen, vi får se.
 
På musikfronten har det inte varit så mycket, vi såg en fantastiskt spelning med Anna Ternheim här i Karlstad men annars har det varit dåligt med spelningar för oss.
 
Jag fick ett fast arbete, ett arbete som jag faktiskt har en riktig hatkärlek till ibland. Fast egentligen älskar jag varenda sekund där, kan bara inte sätta fingret på den där magkänslan ibland. Sedan undrar jag också om det verkligen är värt den här ryggsmärtan som inte blir bättre av det tunga arbetet...
 
Vi köpte våran älskade lägenhet under detta år, men har också lyckats kära ner oss i inte mindre än ett hus på
300kvm. Det lutar åt att vi ändå låter det gå och letar vidare. Magen säger mig att något annat lurar runt hörnet.
 
Jag avslutade ett halvårs knaprande på Tetralysal p.g.a. min dålig hy och jag tycker nog att den hjälpte. Nu ytterligare ett halvår senare utan kuren så är huden bättre än den brukar (inte helt bra dock). Så jag är nöjd ändå.
 
April/Maj var jag sjukskriven för första gången för ryggen - i två veckor. I början på Juni kom domen - en skada på två diskar med risk att få diskbråck och eventuellt behöva byta jobb.
Jag har sedan dess kämpat med övningar och löpning och ett tag såg det ljust ut. Dock kom allt tillbaka, nästan värre, i samma takt som höst och vinter. Nu är jag nere på minus igen och min lediga julhelg har varit ett rent helvete smärtmässigt. Mitt 2013 ska gå i hälsans tecken, jag ska satsa på min träning och rehab och bli en hel människa igen.
 
Jag hade min första betalda semester där vi passade på att resa till Kefalonia - en liten ö i grekland.
Där friade Marcus under en stjärnhimmel så klart att jag tvivlar på att jag någonsin kommer att se en så vacker himmel igen. Här började våran resa med planerande och allt. Kyrkan är bokad och den 1/6-2013 lovar vi varandra evig kärlek. Det känns fortfarande som en dröm.

Vi har firat våran tionde årsdag tillsammans med en helt fantastisk resa till Paris.
 
 
Även om året har varit så känslomässigt jobbigt och jag har tvivlat både på mig själv och de runt om mig så sitter jag nu med ett pirrande i magen. 2013 ska bli det mest fantastiska år vi kommer att uppleva. Jag kan faktiskt redan nu lova det. Jag har grubblat mycket det här året och rensat och rannsakat. Jag vet vad som är viktigt för mig nu och ingen kommer kunna ta det ifrån mig. Jag har den bästa av bästa vid min sida och jag har återupptäckt en vän som verkligen visat att hon finns där när det verkligen gäller (även om jag tyvärr tvivlat på det tidigare.) Vi kommer att fortsätta sökandet efter det perfekta huset, men egentligen spelar det mig ingen roll vart i världen vi än är - så länge Marcus är vid min sida. Jag har tvivlat på oss också men han bevisar varje dag varför jag den där dagen för över tio år sedan fastnade med blicken på honom och inte har kunnat släppa den. Han bevisar för mig varje dag varför vi fortfarande kan sitta här tillsammans och älska varandra mer än någonsin. Vissa personer är helt enkelt för bra för att låta gå . Så mycket kärlek som jag har känt senaste månaderna har jag aldrig känt tidigare i mit liv och jag kan verkligen från botten av mitt hjärta känna lycka. En känsla jag tidigare försökt hålla tillbaka av rädsla att förlora den.
 
Jag vet att allt inte kommer vara rosenskimrande hela året, men det gör inget. Motgångar finns där för att vi ska ta oss igenom dem ännu starkare. Allt vi gått igenom har bara gjort oss starkare, även om saknaden och kärleken kan göra så himla ont mellan varven.
 
Äsch... kan ni förstå... jag kommer att bli FRU detta år :)
 
/A

Tvåsiffrigt

Tio år och jag älskar dig mer än livet självt.
1/6-13 är vi man och fru och jag har älskat dig från första ögonblicket ♥
Vad vore jag utan dina andetag?

Paris

 
 
Paris var fantastiskt, kärlekens stad. Vädret var på vår sida och vi bara njöt av den mest häftiga stad jag någonsin upplevt. Kommer utan tvekan åka tillbaka igen, igen och igen. Har du inte varit där? Åk om du får chansen, du kommer inte ångra dig!
Att sitta ute och äta en riktigt härlig middag när det nästan är december utan jackorna på med gott vin och härlig stämning, ja då kan det helt enkelt inte bli så mycket bättre. Att äta ostron och dricka vin ur en plastmugg mitt på dagen på en julmarknad är också en upplevelse i sig. Herregud alltså. Den här weekendresan har fyllt på mitt batteri rejält även om vi inte sov speciellt mycket. Sinnet är fullt av alla intryck och hjärtat är fyllt av kärlek ♥
 
/A
 
 

Inget lätt beslut

 
 
Vi har ännu inte fattat något beslut kring huset - däremot kommer vi att boka in en visning till. Känslan då får nog styra. Vi har också fått ett snabbt lånelöfte över telefonen.
 
Satt och kollade på Hemnet igår och insåg att alla hus kommer vi ändå vilja göra personligt och byta färg/tapeter och sådär. Och husen ligger i samma prisklasser ändå oavsett om de ligger i Kristinehamn eller Karlstad.
 
Som ni förstår kan det här vara det svåraste beslutet vi någonsin tagit, men jag vet att vad vi än bestämmer så kommer det att bli bra. Det är bara resan dit som är lite besvärlig just nu.
 
Idag blir det en dag i kassan på jobbet, sedan hem och sova för att inatt kliva upp och köra mot Rygge i Norge där Ryan Air imorgon bitti tar oss vidare till Paris! Det gör vi för att få komma bort lite, båda behöver det, men också för att fira våran 10oende årsdag tillsammans. Tokigt. Är lite pirrig för resan men det kommer gå bra.
 
Har tränat rätt mycket nu. Tre gånger besökte jag gymmet/löpbandet förra veckan och två denna. Vilket tyvärr har resulterat i en ryggvärk from hell. Hoppas att det bara är i början eftersom jag gjort ryggövningarna nu också. Ska ringa min sjukgymnast och kolla lite med henne. På tisdag har jag dessutom en timme med en PT där för att få ett program. Nu är jag taggad :)
 
 
Nu ska jag dricka mitt kaffe och bläddra lite mer i husbeskrivningen...
 
 
/A
 

Drömhuset

 
Jag hatar att jag för många gånger har ett alldeles för stort förnuft som gärna ger sig till känna.
Vi var en husvisning igår, ett hus på 300kvm, 11 rok. Jag vet - det är galet! MEN, huset är fantastiskt. Det är en gammal skolbyggnad och jag kan verkligen se det där huset bli vårat livsprojekt. En del var såklart slitet och en del att göra men det är helt klart bara att flytta in och sedan ta renovering i den takt man behagar.
 
Det känns som att jag är och petar på en dröm, men samtidigt är jag rädd att drömmen blir en mardröm. Det är så mycket som kan gå fel vid ett husköp och framför allt så blir det ju bra krångligare att ta sig till jobbet.
 
 
Det är så fel i tiden. Jag älskar lägenheten och kan tänka mig bo kvar något år om det inte vore för att jag verkligen vet att jag kommer sakna att kunna gå ut på min egen tomt i sommar. Vi har till och med fantiserat om att vi kan ha bröllopsfesten hemma om vi köper det eftersom huset ligger nära kyrkan. Gah!
 
Jag vet inte riktigt vad det är som gör att jag tvekar, jag är nog rädd att det är för mycket pengar. Men samtidigt, här i Karlstad får vi ändå ge runt 2miljoner för ett hus som kanske inte ens är hälften så stort och framförallt inte samma läge och charm. Detta ligger nu på 1,750 000 och det känns inte för mycket men samtidigt... GAH!
 
Vi drar till Paris på fredag och det är nog bra, dricka vin och diskutera detta beslut är nog något som verkligen behövs. Det är många för- och nackdelar som ska vägas. Dessutom ett par samtal till banken och gärna en visning till där någon annan kan vara med - typ Marcus pappa eller något som kan lite.
 
Törs vi? Det kan ju bli så himla bra.
 
/A
 

Det här med bra skor för löpning.

 
 
Det ska då vara för att de stängde av både vatten och avlopp förr oss igår för att jag ska ta mig iväg till gymmet. Blev så illa tvungen. Men i alla fall...
 
Jag sprang tre kilometer på löpbandet och det var riktigt gôtt. Idag mår dock ryggen inte så bra och det är eftersom jag använde mina inomhusskor som jag har till volleybollen och sprang i. Dålig idé.
Så nu behöver jag allt rycka upp mig och kosta på mig ett par skor jag kan ha på löpbandet inomhus, får ju faktiskt tänka på att det är skadligt för mig på annat vis. Om inte annat kommer jag nog dra på mig problem med benhinnor och annat och jag inte skaffar skor som är gjorda för just löpning.
 
Men... sicken djungel... får nog ta en tur på stan imorgon och kika över utbudet. Marcus beställde ett par skor från England som borde komma snart, och fungerade det bra gör jag detsamma. Mycket billigare.
 
Nån som har erfarenhet av bra löparskor?
Jag gillar Asics till volleyn men har nu haft Nike i löpardojjor (dock junior) så jag vetesjutton alltså.
 
 
Vad ska man tänka på när man väljer skor?
 
 
 

Hej och välkommen

 
 
Det är allt som oftast ett endaste virrvarr i huvudet på mig. Mycket känslor inblandat med förnuft. Vad ska man lyssna på? Jag hatar känslan av att vilja förändra men inte veta om det är värt det. Jag tror ju ändå att det i slutändan kommer bli så himla bra hur jag än gör vilket bara gör det ännu svårare.
 
 
Jag har börjat inse att jag nog får acceptera att mitt liv är förenat med motvind. Vad jag än gör så kommer det något emellan och biter tillbaka. Beställde brudtärnornas klänningar för noll och ingenting eftersom de var på rea. Tro på fanken att den ena är trasig. Har varit i kontakt med företaget och klänningen är nu helt slutsåld. Så här sitter jag med bara en klänning i alla fall. BUUH!
 
Vi har kärat ner oss i ett hus också, som vi troligtvis tänker åka och titta på. Dock är det förenat med lite problematik.
- Vi har inget undansparat till handpenning eftersom vi sparar till bröllopet.
- Huset är helt fel i tiden, vi vill ju bo kvar i lägenheten ett tag till nu när vi har fått gigantiska balkonger och ska fixa badrummet.
- Huset har alldeles för många rum för oss två. (11 rum för att vara exakt).
- Jag är livrädd att jag verkligen vill ha det om vi tittar på det så lite hoppas jag att det ser ut som skit i verkligheten.
 
 
Jag tror att det är planeringsmänniskan i mig som ger mig ångest. Helst skulle jag nog vilja kunna säga på dagen när allt ska ske men jag vet att livet inte fungerar så. Ibland måste jag nog fånga tillfället och bara följa strömmen. Jag lever ju efter mitt eget motto att allt sker av en orsak så då är det ju ingen idé att oroa sig för varken det ena eller andra. Dock vet jag ju också att man inte kan överlåta allt åt slumpen utan att man faktiskt måste ta vissa beslut för att ta sig framåt.
 
Det är ett rörigt inlägg som vanlig, men hej och välkommen till en liiiten del av min hjärna.
 
/A
 

Pausade livet lite

 
Efter mitt sista inlägg så rasade något inom mig. Jag vet inte om det var höstens och mörkrets intågande i mitt liv som påverkade mig så negativt. Hösten är en svår tid för mig och har så varit många år. Jag tror det började den dagen för elva år sedan då mormor försvann ur mitt liv och nu efter morfars bortgång så påminns man om saknaden varje år vid hans födelsedag nu i oktober. Det är nog helt enkelt så att hösten för mig är förknippad med mycket sorg och saknad.
 
I alla fall började det hela med att bara ett par dagar efter sjukgymnastbesöket med det bra beskedet så började ryggen värka igen - värre än någonsin. Sedan dess har jag haft ont varje dag. Det var som att allt började om.
På det har jag tappat humöret, livsgnistan och ja -  inget har känts roligt. Jag har gråtit många tårar, jag har tänkt många tankar - ältat och ältat och känt mig som ensammast i världen. Jag vet inte om jag någonsin kom fram till något vettigt som lösning men nu mår jag i alla fall bättre och försöker att fokusera på det bra i mitt liv - Marcus som är min klippa.
Han har svårt när jag är nere och gör oftast det bara ännu värre och tyvärr blev det lika den här gången, fast vi fick prata ordentligt en natt i tårar och där och då tror jag att han förstod. Dagen efter lät han mig vara ledsen och tyst samtidigt som han bara satt bredvid och kramade mig. Det är precis det jag behöver, få vara ifred men känna att jag har någon vid min sida. Jag behöver att han ska förstå att jag kan vara ledsen utan att det är honom det är fel på, att jag behöver mest kärlek när jag faktiskt minst förtjänar det för jag vet att jag kan vara riktigt elak när jag inte mår bra.
 
Ibland är det svårt att sätta ord på vad man känner inombords. Jag har haft svårt att förstå varför jag varit så ledsen när jag har ett bröllop att se fram emot - en dag som kommer var den lyckligaste i mitt liv. Jag har nästan varit arg på mig själv för att jag inte kunnat vara glad inte ens när jag tänkt på det. Men jag tror jag lärt mig att man inte kan tvinga sig själv att vara glad om något trycker över bröstet på mig. Jag måste få vara ledsen för att sedan ta mig ur det och känna glädje igen.
Det som den här gången gjort mig mest ledsen är att ingen annan än M har funnits där, inte ens efter rop på hjälp.
M sa att det nog beror på att andra ser mig som en väldigt stark person, att de inte riktigt tar det på allvar om jag säger att jag är ledsen. Men jag behöver också någon emellanåt, jag behöver också få spy ut allt som finns inom mig även om det är saker som är fjantiga och kanske inte ens ett problem. Jag har inte bara öron utan jag har också ett hjärta som ibland är väldigt ensamt och behöver få höra lite uppskattning.
 
Jag vill inte vara stark för att jag måste, jag vill vara stark för att jag vet att jag har människor som finns där och håller upp mig när allt tynger ned. Det är en tung börda för en enda människa att klara, ibland behöver man någon att luta sig emot - även om jag alltid klarar mig att ta mig igenom det själv.
 
Jag känner att jag pausade livet lite, att jag bara ville krypa ned i ide och inte vakna förrän i vår igen då jag har såå mycket att se fram emot men det är inte rätt. Jag måste leva här och nu och njuta av varje dag. Den här dagen kommer aldrig igen och vill jag verkligen låta dagarna bara passera? Nej.
Det ska bli ändring på det nu. Jag ska göra allt för att rycka upp mig från rötterna som växt fast mig i marken. Jag ska göra sådant som JAG tycker om och inte bara driva med strömmen.
/A

Bra besked!

 
 
Vissa dagar är sådana där riktiga skitdagar då man bara vill gå och lägga sig - tyvärr har jag många sådana. Men ibland så kommer det dagar då allt bara klaffar och är bra. Som igår;
- Gjorde nya fina naglar som bara är såå jag.
- Hittade mitt favorithårspänne som varit borta ett halvår.
- Drack godaste latten.
- Fick bästa motivationshöjaren och boosten på jobbet av min chef.
- En kund sa att jag var väldigt vacker.
 
 
 
 
Nu har jag långhelg och den har börjat precis lika bra även om jag inte fick sovmorgon uan behövde infinna mig hos sjukgymnasten.
 
Jag var där i  juni första gången och då hade jag så ont att jag knappt orkade röra på mig utan att tårarna var nära. Idag, några månader senare har mina trasiga diskar börjat läka ihop och till och med min sjukgymnast var lite förvånad över den snabba utvecklingen. (Jag sa inte ens att jag har slarvat otroligt med mina övningar senaste månaden ...) Kommer inte ihåg när jag gjorde dem sist men ändå har det gett ett såå bra resultat.
 
För bara någon månad sedan så såg jag inget ljus i den här tunneln, jag hade ständig värk mer eller mindre och värsta dagarna var ett rent helvete medans de bästa dagarna aldrig kändes bättre än okej. Det kändes som att resan till en bra rygg igen var otroligt lång men nu är jag nästan där.
Jag ska avancera mina övningar lite och fortsätta träna så som jag gör, jag fick inte ens en återbesökstid den här gången utan jag får höra av mig om jag behöver.
 
Det känns så bra och jag ska aldrig mer låta mig försumma min egen kropp. Tänk att jag redan slitit så hårt på den under 26 år, jag ska ju ha den minst det dubbla till. Tänk att jag med så enkla medel som lite hemmaövningar kan stärka ryggen så mycket. PLUS att jag börjat få magrutor (Vilket Linda också var förvånad över då det är otroligt svårt för vissa att få synliga. Win-win for me.)
 
 
/A

Traderadjungeln

 
Nu har jag gett mig på resning här hemma och i och med det - tradera!
http://www.tradera.com/finding.mvc/itemlisting?ftgnr=2719014
 
Happy bidding - blir förhoppningsvis lite bidrag till bröllopet ;)

Att välja brudklänning

 
 
Om valet av kyrka var svårt så är det inget emot valet av brudklänning!
Jag har redan nu spenderat många timmar med att leta inspiration till en vacker skapelse. Jag är ganska kräsen av mig och vill helst inte ha en sån där riktigt gräddbakelse. Fast samtidigt ska det ju vara en riktigt drömklänning med den där riktiga wow-känslan!
En av mina brudtärnor har förbjudit mig att prova klänning utan henne - men att prova är ett måste. Så förhoppningsvis får vi försöka boka in provardag senare i vinter för att se vilka modeller som passar min kropp -  för inte nog med att det finns massa olika modeller att välja mellan men de måste ju passa min kroppstyp också. Klart de att de fina ut på de långa och smala modellerna som provar den men på korta lilla mig kanske det inte är lika fint ;)
 
För tillfället letar jag klänningar i spets, vet dock inte om jag vill ha utan ärm eller med. Axelbandslöst går helt bort.
 
 
 
/A
 

Long time no seen

 
 
Det är väl lite märkligt det här med tid ändå.
Å ena sidan känns det som att dagarna bara springer iväg från mig samtidigt som det känns som att tiden står helt still och ingenting händer. Det är väl också lite så att jag på något vis vill bromsa tiden lite, det är så mycket jag vill göra - samtidigt som jag längtar fruktansvärt mycket efter den 1a juni!
 
Dagarna är inte helt olika varadra det senaste året. Jobb, volleyboll och sömn - men jag trivs. Visserligen är jag ständigt trött. Kanske beror det på kosten? (och mina oregelbundna arbetstider såklart...)
 
Däremot börjar verkligen min längtan efter hus göra mig galen. Det är så mycket jag vill på samma gång.
Det är inte direkt ett lätt beslut heller - vart vill vi bo? Är det värt 1-2 miljoner för att bo kvar i Karlstad eller är det mer värt att flytta till Kristinehamn och få ett lika fint hus till hälften av priset? Däremot förlorar vi istället en del tid på pendling. M har det rätt enkelt, han kan hoppa på tåget och det tar 20 minuter. För mig innebär det typ en och en halvtimmes busstur eller så får jag pendla med bil (dyrt!). Dock har jag filurat på ett alternativ... ställa någon ful gammal moppe på tågstationen och kunna hoppa på den ut till Bergvik. Kan funka  ; )
 
Nej. Nu vill jag nog mest skruva fram tiden lite, vill ha vår, sista bröllopsplaneringen och bara massa kärlek.
 

1a Juni 2013

 
 
Nu är det spikat. Lördag den 1a Juni klockan 14.00 vigs vi i Ölme Kyrka. Det känns så fantastiskt spännande och läskigt på samma gång! Att boka kyrkan kändes som det största steget faktiskt, nu finns det ett riktigt datum och nedräkningen är påbörjad.
 
Idag firade IKEA Karlstad fem år (firandet håller på i fyra dagar) så vi har massa extra erbjudanden. Passade på att köpa 20st karaffer och 15 paket (paket) snapsglas för det nätta priset - 179 kronor (minus lite till för personalrabatt). DET kallar jag kap!
 
Vi har inte bestämt festlokal än och förhoppningsvis får vi tag i en där vi kan låna porslin, men jag tänkte att eftersom karafferna och glasen var löjligt billiga så passade jag på. Misstänker att lokalerna kanske inte har så många karaffer i af. Tanken är väl att ha vatten i dem på borden, fast de funkar faktiskt bra till blomvaser också - speciellt om vi får tag i vackra syrénkvistar :)
 
Det här händer verkligen på riktigt ♥

Att bestämma kyrka

Bild
 
Eftersom vi helst vill gifta oss redan i Maj/Juni 2013 börjar det brinna lite i knutarna inför att boka kyrka och datum. Många par gifter sig ju i Maj eftersom det är många helgdagar (Pingst och Kristi Himmelsfärd) och det innebär att vi bör vara ute i god tid.
 
Men... problemet för oss är ju att halva gästlistan kommer från Degerfors och andra halvan Kristinehamn. Hur vi än gör kommer ena halvan få åka en bra bit. Vilket också gör valet av kyrka lite svårare. (Nu vet vi ju att de gladeligen åker för våran skull så inte för det.)
 
I alla fall hade vi bokat ett möte för att få se inuti Ölme Kyrka idag och den var fantastiskt vacker. Vi ska fundera lite över helgen och se om vi bestämmer oss för den. Inte bara att kyrkan är vacker utan naturen runtomkring är mer än fantastiskt och det spelar också in i vårat val.
 
Bild från Janni Crannings blogg
 
Kyrkan var mycket större än jag trodde, påminde mycket om Degerfors kyrka. Hade det inte varit för att det ser ut som om någon kletat bajs över hela väggarna i Degerfors så hade det helt klart varit ett bra alternativ också (hur tänkte de??).
 
Det kändes pirrigt att stå där och föreställa sig att om vi om tio månader faktiskt går där tillsammans. Det var nästan så att jag blev nervös redan idag. Jag har såå svårt att föreställa mig det och jag tror att jag faktiskt inte riktigt förstått det än.
 
Egentligen spelar inte platsen så stor roll. Huvudsaken är att alla vi älskar är där på våran mest viktiga dag i livet ♥
 
/A
 
 

Vardagslunken

 
 
Nu har vardagslunken satt in igen, jobba, äta, sova - ungefär.
Har i alla fall tagit mig i kragen och börjat att springa. Ungefär 3km varannan dag ska jag försöka få till, men jag tänker inte göra det till ett tvång. Än så länge tycker jag att det både är kul och jobbigt men otroligt skönt så jag peppar vidare. Det kan ju knappast skada ;)
Ska även bli duktig på mina ryggövningar nu så att jag får någon ordning på smärtan.
 
Det är lite omstruktureringar på gång på mitt jobb då min älskade kollega ska byta tjänst. Hur ska detta gå? Så det känns lite rörigt för tillfället men det kommer att lösa sig :)
 
Jag känner mig tillfreds med livet för tillfället. Jag känner att jag äntligen är på rätt väg och att jag börjat prioritera det som är viktigt för mig. Det enda jag egentligen önskar är att ha mina bästa vänner nära men, jag vet att jag har dem i mitt liv för alltid så det spelar egentligen ingen roll om de bor 25mil bort. Tacka vet jag telefoner!
 
 
Jag har bestämt att vi inte ska sitta i den här lägenheten nästa sommar. Då vill jag verkligen ha ett hus! Inte en sommar till såhär, det vill jag inte. Jag vill kunna gå och skrota i min egen trädgård och lägga ut en filt och läsa böcker dagarna i ända. Jag ser till och med fram emot att klippa gräset ;)
 
 
/A
 
 
 
 

Att drömma

 
 
Ibland känns det som att jag har fått en nystart i livet, om inte annat har jag börjat bli bättre på att rensa ut det som gör mig ledsen. Jag koncentrerar mig på det bra istället för det dåliga och försöker verkligen att visa min kärlek utåt. Resultatet är helt klart att jag mår bättre och just nu känner jag mig nyförälskad. Tio år i år - helt galet.
 
Jag älskar våran nya lägenhet, men jag längtar fruktansvärt mycket efter hus nu. Vi kommer nog att börja kika redan i höst. Inte för att vi redan ska köpa men för att veta vad vi letar efter och få lite kött på benen inför kommande köp. Jag är verkligen ingen lägenhetsmänniska - jag trivs ganska bra ensam med mig själv, men att inte kunna gå ut och sätta sig eller pilla i en trädgård det får mig att känna mig instängd. Som en fånge i mitt eget hem.
 
Drömmarna är många och framtiden ser väldigt ljus ut - så länge jag har dig vid min sida♥

2012-07-03

 
Med tanke på att jag sällan slår igång datorn och att blogg.se's app inte fungerar längre blir också uppdateringarna här väldigt sällan. Sedan finns det väl inte så mycket att förtälja heller.
 
Jag går nu mina sista dagar på jobbet innan semestern, bara tre arbetsdagar kvar! Idag är jag ledig och har ett fullspäckat schema med fix inför Greklandsresan. Det lutar åt att vi stannar kvar i Göteborg ett tag efter resan och jag hoppas verkligen att jag får tillfälle att träffa saknade Björkis! ♥
 
Ryggstatus? En pina, det är jämna plågor kan man säga. Jag hoppas verkligen semestern och mina övningar kommer göra susen. Ska se hur länge jag kan jobba efter semestern sen innan värken kommer tillbka. Kommer den snabbt får jag nog be om omplacering eller något. Det är verkligen inte värt det för alla pengar i världen att gå och ha såhär ont.
 
Det känns ofattbart att vi åker till Grekland redan på lördag. Ska börja kika på packningen redan idag för att se om det är något klädesplagg som saknas. Om inte annat behöver jag nya solglasögon eftersom jag suttit sönder mina och gärna en fin solhatt att ha.
 
Hör och häpna... lurar på att ta mig en springtur idag också :) Ska nog dra på mig kläderna alldeles strax och börja dagen med det, och mina ryggövningar.
 
/A

Bokat och klart!

 


Igår bokade vi resan - äntligen.
Vi har varit sugna på Kroatien en längre tid men det slutade faktiskt med Grekland och ön Kefalonia. Där ska vi bo i en pytteby på ett lyxigare spahotell med all inclusive. Med andra ord blir det en riktigt vila upp sig semester och det är precis vad vi behöver nu! Det bästa av allt - vi åker om tre veckor. Wiiie. Så fredag om tre veckor stämplar jag ut för semester och lördag beger vi oss mot Landvetter och sen vidare. Heeelt fantastiskt ska det bli! Behöver jag ens säga att jag längtar? Resan blev ganska dyr men jag tror att det kommer var såå värt det, om vi vill behöver vi ju inte spendera en endaste krona på plats.

Skönt att komma iväg det första vi gör på semestern för när vi kommer tillbaka så har vi tre veckor kvar här hemma som ska spenderas väl i stugan och med goda vänner. Ååh så bra det kommer att bli!

/A

Tidigare inlägg Nyare inlägg