AnnaIda

Kan man verkligen hitta den person man kommer att spendera resten av sitt liv med när man endast är 16 år?
För ett femtiotal år sedan var det nog ingen som trodde annorlunda, men idag, då skilsmässor är lika vanliga som giftemål? Är det lika självklart idag?

Marcus och jag firar våran 7e årsdag tillsammans idag, för två år sedan förlovade vi oss.
Av hela mitt hjärta så känner jag att det är han jag kommer att leva med resten av livet, det finns ingen annan för mig. Har kärleken mellan oss kunnat hålla i sju år, under tonårstiden, pubertet och you name it, varför skulle den helt plötsligt gå sönder i vuxen ålder?

Jag tror kärlek också handar mycket om att kunna ta sig genom svåra saker tillsammans, även sådant som sker sinsemellan varandra. Jag ska inte säga att vi aldrig bråkar eller har det sådär supergullenuttitpluttit hela tiden, för det har vi inte. Men efter varje gräl är det ändå han jag vill ha bredvid mig under natten, en trygg famn att somna i. Ett gräl är bara ett gräl, vi är två hela olika individer med helt olika åsikter om vissa saker, det är bara naturligt att gräla ibland (så länge det inte går överstyr förstås). Man måste nog bara lära sig att ett gräl inte leder till världens undergång och man måste lära sig att inte vara långsynt utan när man blir sams igen så är det överspelat och behövs inte tas upp igen.


Jag älskar min Marcus, och jag ser en framtid med oss två i. Är inte det fantastiskt?


/A

Igår gjordes logistik-tentan. Gissa hur skönt jag tycker att det är att den är över?
Dessutom att det faktiskt bara var sex frågor och kändes löjligt enkel gjorde helt klart gårdagen mycket bättre. Att den är godkänd, det är den, något annat finns inte. Men jag väntar med spänning på resultatet sen.

Luften gick totalt ur mig efter tentan igår. Både magvärk och en enorm trötthelt slog över mig.
Somnade i soffan medans Marcus pratade med mig, bra gjort ;)
Men jag kompenserade det med att baka goda kärleksmums till efterätt. Hihi.

Nu funderar jag på att fixa labbarna i konfektionstekniken så att jag har det gjort.
De ska inte vara inlämnade förrän i Januari men då slipper jag ju ha det att göra under julen.
Dessutom är ämnet bara roligt så det är inte direkt jobbigt att behöva göra mönster till en kjol eller att mäta ett damplagg och ett herrplagg och skriva ned lite mått.


Imorgon ska jag träffa Björkan en sväng, det har jag sett framemot hela veckan.
Alltid bra att ha såna mål när man är inne i en jobbig period. Små delmål som lyser upp vardagen och gör att allt tråkigt försvinner för en stund.

Sen att det är fredag imorgon också gör det extra härligt eftersom det betyder helg och inte vilken helg som helst utan min och Marcus helg <3
För att fira så ska vi ska ta en tur på jul på Liseberg på Lördag, om det inte regnar förstås. Myskväll, kanske grekisk restaurant. Och på Söndag ska jag klå honom i badminton. Jag tror denna helgen kan bli succé. (Allt blir bättre än förra året, det är jag väldigt säker på).



Förresten.
Har ni någon gång haft en jobbig dröm och vaknat och sedan haft känslan av den där dumma drömmen hela dagen?
Jag drömde om något mindre kul och i drömmen grät jag och var otroligt ledsen och panikartad, den känslan har hängt över mig hela dagen fast jag vet att det bara var en dröm och att allt är bra.



/A

Jag vet inte om det beror på att jag nu är inne på min andra kopp kaffe på bara en liten stund, eller om det är för att logistikplugget inte motiverar mig ett endaste dugg. Men i alla fall så har tankarna satts i rullning.
De började egentligen redan i lördags då Elin bankade in i skallen på mig att jag är dum som inte följer mina drömmar. och visst är jag det. Här sitter jag i Borås, staden av alla städer där man verkligen SKA studera mode och sömnad. Jag har länge haft en dröm, en dröm som inte många känner till. Varför? Jo, av den enkla anledningen till att jag är för feg. För feg för att satsta, för feg för att ens våga prova. För dålig självkänsla för att tro att jag kan. Sen är jag rädd, tänk om det visar sig att det inte alls är min dröm?
Men vad är det att vara rädd för? Provar jag inte kommer jag aldrig någonsin få veta om det var min dröm eller inte.

Min mormor är min stora förebild. Jag hatar varenda dag att hon inte är här med mig. Hon skulle aldrig linda in något utan vara rak och ärlig. Jag skulle vilja göra henne stolt. Visa att jag vill gå i hennes fotspår. Jag skulle vilja säga till henne att jag vill vara som hon. Att mitt intresse kommer från henne. Att jag beundrar henne.

I alla fall. Jag kommer nog inte att avslöja vad min dröm är. De som vet, de vet det.
Men jag kan avslöja att jag sökt en extra kurs i vår, alldeles för sent dock, men jag hoppas innerligt att jag kommer in.


Just nu är jag mer sugen på att läsa de kurser jag vill. Precis det jag vill. Inte massa strunt som nu.
Men jag är för feg för att hoppa av nu, ett halvår kvar av den ordinarie studietiden. Det är egentligen bara dumt att hoppa av också, det inser jag ju själv, och samtidigt vill jag inte. Jag trivs med min klass och utbildningen även om jag kanske hade gjort andra val om jag fick vrida tiden tillbaka.
Dessutom vill jag ha ekonomiåret sen också. Ha något att falla tillbaka på ifall allt skiter sig.

Jag hoppas verkligen att min motivation kan hålla mig uppe, även om detta kommer innebära en massa mer plugg och långa dagar. Men vill man något riktigt mycket så tror jag absolut att det går.
Helst av av allt vill jag vara klar med skolan om ett och ett halvt år, men som det ser ut nu så finns det så många kurser jag vill läsa utanför utbildningen att jag kanske läser ett halvår eller ett år till. Framtiden får utvisa helt enkelt. Och, jag är bara dum om jag inte passar på medan jag är ung och är i Borås där jag kan göra detta.

I mitt hjärta känns det så himla bra nu och jag är så glad att Elin fick mig att inse detta.
Hon om någon känner mig utan och innan och vet mer vad jag vill än vad jag själv vet ibland.


Det här kan bli bra, riktigt bra.

men först... logistikplugg :(
/A

Men en sak är säker. Jag måste sluta vara feg. Jag måste följa mina drömmar, annars kommer jag ångra mig resten av mitt liv, det är jag då fullt säker på.

Jag blir så trött på mig själv helt ärligt.
Inte nog med att jag är så fruktansvärt trött hela tiden. Mitt huvud hänger inte längre med.
Jag brukar ha stenkoll på saker och ting men nu vet jag knappt vad jag själv heter. Det är skrämmande.
Idag stod jag nere vid skolan vid ett och tyckte det var konstigt att jag var den enda där i min labbgrupp, kollade schemat efter en stund och insåg att det faktiskt inte var så jäkla konstigt, labben var ju redan slut eftersom den var imorse. Själv var jag hundra på att den var på eftermiddagen trots att min kalender skvallrade om annat.
Jag blir så trött på sånt, morr. Så nu fick jag slänga iväg ett mail till min lärare och fråga hur jag ska ta igen den.

Hur kan jag vara så dum? Jag blir uppriktigt rädd för mig själv ibland.
Det här är inte jag, det är inte likt mig.


Aja, man får vända det negativa till något positivt. Nu har jag ju hela eftermiddagen på mig att plugga till morgondagens tenta istället. Det kan verkligen behövas så det kanske inte var så dumt trotsallt.

Sen ska jag nog ta mig iväg för lite träning, behöver nog avreagera min kropp lite och tömma den både på energi och tankar för en stund. Tyvärr är det rätt tråkig träning idag, medel, men det får duga i brist på bättre.



/A

Jag lever fortfarande på torsdagens spelning av Lasse. Den kommer sen att glömmas.
Något som heller inte kommer att glömmas är denna helg. Det har varit underbart att få ha Elin här och jag önskar att helgen hade varit längre. Men snart är det "jullov" och då är det Värmland som gäller och massvis med Elinfikor och liknande. Den tanken lever vi på fram tills dess.
Vi har hunnit med Lasses spelning, runda på stan, Café Viskan, knalleland, två omgångar TP med cider och vin som sällskap, sushi på restaurant, bland annat. Så visst hinner man klämma in en hel del på en helg ;)


Denna vecka som är nu kommer bli jobbig. Massa pluggande inför tentan på onsdag, sen ställa om sig för arbete om omtenta i en annan kurs.
Det värsta är att jag är så sjukt trött hela, hela tiden.
Gick upp tidigt imorse för att gå till bibblan, bestämde mig för att stanna hemma då det regnade och jag inte var sugen på att gå genom hela stan i detta väder.
Sen dess har jag hunnit med att sova två gånger på soffan, båda gångerna lika utslagen. Usch.
Det kanske inte är så konstigt att man är trött när det är mörkt dygnet runt, men det här är för extremt. Jag är ständigt trött! Vilken kontrast mot i somras då jag knappt sov istället...

I helgen firar vi våran årsdag.
Jag har tänkt en hel del på det den senaste tiden. Vi firar sju år... sju år, det är helt sjukt.
Men tiden går som bekant fort när man har roligt, så jag hoppas på många fina år till.
Även om det är knaggligt emellanåt i livet så tar vi oss igenom det och blir bara starkare.


Nu är det dags att gräva ned sig i logistikboken igen.
Det dumma är att jag är sjukt sugen på kärleksmums eller såna där liknande med strössel på.
Kanske måste baka? ;)


/A

Idag är jag en lite sämre människa.
Jag hoppar över min första föreläsning som börjar nu vid halv.
Istället proppar jag mig full med information om logistik inför tentan.
I eftermiddag är det dags för labb och den kan jag inte hoppa över.
Jag tror mitt beslut blir bra, det känns inget vidare att missa massa pluggtimmar och ha ångest över det nu i helgen när min älskade Elin kommer. Så jag tar igen lite redan nu.
Jag tror inte tentan ska vara så fasligt svår, den är bara på 2 poäng så förmiddag idag, hela dagen på måndag och halv dag på tisdag sen ska det nog fixa sig på tentan på onsdag. Jag lever på det i alla fall.

Det skönast med mitt beslut var nog att jag tog det när jag var duschad och klar.
Vilket betydet att jag nu måste lägga hela förmiddagen på plugg, och det tänker jag också göra.


Igår storstädades och tvättades det här hemma. Och jiikes vad härligt det var att krypa ned i sängen med nytvättade täcken, kuddar och bäddsätt. Det är så gôtt så att jag redan längtar efter kvällen igen ;)



IKVÄLL KOMMER ELIN OCH SÅ ÄR DET LASSE! <3

Carolina Wallin Pérez – Utan Dina Andetag

När jag hörde denna låten häromdagen så sa mitt hjärta att jag hittat den. Vår låt.
Det här är DEN låten, den låten som ska spelas på vårt bröllop, och jag har stora planer för låten minsann. Mer än så säger jag inte förrän det blir aktuellt. Ååh jag blir pirrig bara jag tänker på det <3

Tänkte skriva godmorgon men jag inser att klockan är över tolv så det är väl mer god middag :)
Jag har absolut inte sovit tills nu men jag har haft en lugn och skön morgon med dusch och frukost.
Jag vaknade med huvudvärk, börjar tro att jag antingen har en för mjuk säng eller att kuddarna är värdelösa. Jag vaknar allt oftare med huvudvärk nu för tiden och sen går den över under dagen. Har haft problem med nacken tidigare så skulle gissa på att den är boven nu med fast att värken sätter sig i huvudet istället.

Nog med gnäll.
Eller inte.

Det regnar som vanligt i Borås, och det är riktigt grått och trist ute.
Dagen kommer inte bli så mycket roligare än så.
MASSA plugg står på schemat, och logistik är ämnet.
Sen är det tvättdags och en rejäl storstädning.


Imorgon kommer Elin! Det ska bli så himla kul att ha henne här.
Gissa om jag längtat efter henne. Hon är verkligen en fin och bra vän.
Vi kan prata om allt och hon lyssnar alltid.
Jag har sagt det förut men det tåls att säga igen, jag älskar den tjejen som om hon vore min syster.
Och för mig är hon den lilla syster jag aldrig fick.
En sån där tjej som jag kommer dras med resten av livet ; )

Nej, nu måste jag sätta igång med logistikandet så att jag kan ta helg sen med gott samvete.

/A

Om jag ska beskriva mig med ett enda ord just nu så är det: TRÖTT.
Det bestämmer helt över mig för tillfället.
Förra veckan någongång slocknade jag på soffan innan klockan ens slog 20.00.
Idag har jag njutit av sovmorgon och hade en underbart lugn och härlig förmiddag men ändå är jag sjukt trött efter en halv dag i skolan. Vad är felet?
Jag har visserligen slutat tagit mina vitaminer som jag tog varje morgon, kan det vara det?
Eller är det något så enkelt som att det nu mer är mörkt större delen av dygnet och att min kropp skriker efter sol och glädje?


Tanken var att kila till friskis nu vid fem för att träna men jag hoppar över det, jag orkar helt enkelt inte nu när jag verkligen är så sjukt trött.
Dessutom tränade jag så hårt igår att jag nästintill spydde på golvet i salen och blödde näsblod när jag väl kom hem i duschen, så jag kan nog kanske behöva dagens vila.

Istället funderar jag på att hoppa in där klockan åtta imorgon bitti för lite yoga. Det borde vara en bra start på en lång pluggdag? För lång lär den bli med tanke på mitt besök jag har över helgen och med tanke på att tentan är om en vecka och jag däremellan också har föreläsningar och labbar.



Hämtade min mobil idag också. Gissa om det känns underbart att den är tillbaka.
Jag hade ju dock en reserv mobil som jag lånat av mamma så länge och den dög gott och väl men jag inser nu när min är tillbaka igen vad jag uppskattar denna mer än nånsin :)
Dessutom är min första fula repa, som jag råkade göra på Liseberg precis efter att jag köpt mobilen, borta :) De har bytt ut hela luckan, så nog var det fel på mobilen alltid.
SKÖNT att jag hade garanti ett år till. Mee likiiie.


Nu väntar jag på att M ska komma hem, sen blir det att laga rödspätta - En ny favorit! ;)

Sen blir det en lugn kväll med ögonen i böckerna och ett halvt öga på tvn.



Hoppas verkligen min trötthet är borta i helgen. Vill inte vara en zombie när min älskade Elin kommer.


/A

Det här är en helg som gått i mystecknet totalt.

Igår kollade vi först på ghost of girlfriends past, inte speciellt bra.
Sen var det Brüno, en av de sämsta filmerna jag sett. Borat var bra mycket bättre, riktig besvikelse!
Sen kröp vi ned i sängen och kollade Up!

Den sistnämda var helt klart den bäst av dem alla och jag var inte långt ifrån tårar många gånger. Är man känslig ska man nog låta bli den. För mig for tankarna iväg till mormor och morfar väldigt fort och saknaden blev total.
Filmen var helt super, även om den nog klassas som barnfilm så är det helt klart en film som är långt ifrån barnfilm. Hela budskapet i filmen var så fint. Jag gillade den mycket!


Idag har det ätits cheezballs och druckit cola framför finalen i biggest loser som vi följt varje söndag ett tag nu. Gissa om man kände sig som en tjockis medans man blev förundrat över hur mycket det lyckats gå ned!

Igår ingick jag ett vad med mig själv förresten.
Från och med 1a december, fram till julafton så ska jag inte äta något godis eller chips. Så nu får jag se hur jag ska kunna lyckas med det. Jag ska försöka att hålla upp helt och hållet men blir suget för stort så får jag äta lite nötter.
Det handlar om tre veckor lite drygt, det ska jag fanken klara, och sen kan jag äta gott under julen med gott samvete.
3-4 ggr/veckan på friskis är inplanerat också, med start redan imorn ;)
Får träna hårt om jag ska hinna 4 ggr denna vecka med tanke på att Elin kommer på torsdag.


Nu står maten i ugnen och jag längtar efter att få hugga in, det är min favvis - krabblåda.

Har även läst lite logistik, med betoningen på lite, då jag inte alls vet vad som ska läsas på. För 2 poäng så kan man omöjligt läsa hela boken och behöva lära sig det, så jag får avvakta på besked.


ååh vad jag längtar efter ledighet!


/A

Ett halvår kvar tills min födelsedag idag ;) Haha


Jag skippade faktiskt träningen imorse, jag kom på det i natt när jag låg och hade ont i magen och kollade på film. Så jag slog på datorn och avbokade mig med tanken att om jag mot förmodan skulle vakna i tid utan att ställa klockan, då skulle jag gå iväg.
men jag vaknade elva så det var ingen risk att jag vaknade i tid, elva slutade nämligen passet ;)
Just nu känns det tråkigt, jag borde ha tagit mig i väg men samtidigt känns det otroligt skönt att ha fått sova ut.
Det kommer bli mycket plugg i helgen och då krävs det lite sömn.
Dessutom är det skönt att vara ensam och få dola med det jag vill, lyssna på det jag vill och titta på det jag vill på TV. Det är bara någon timme kvar tills Marcus kommer hem så det är alldeles lagomt.


Nu håller jag på och poppar Lars Winnerbäck för allt jag äger, måste ladda inför torsdagens konsert!


/A

Har haft en mysig eftermiddag på Café Viskan med Björkan som bjöd på hallonpaj och te. Mycket mumsigt! TACK hjärtat!
Sen förhörde jag henne lite inför tentan och sen hänge jag på som moraliskt stöd, dock tror jag mig existens gav henne mer nervositet eftersom Sven tyckte jag kunde hänga med "in" där hon skulle göra sin tenta.
Men hon klarade det fint!

Måste tillägga att han nog är den bästa läraren vi haft. Inte bara för all hjälp han gett Björkan men också för att han gjorde kursen så bra och jag kan allt vi gått igenom. Hur ofta kan man säga så om en kurs egentligen?


Nu står min mat i ugnen.
Jag har klickat hem en lite klapp och lite till mig själv från nätet.
Maten ska avnjutas framför nån av de filmerna jag laddat upp med inför kvällen:
The Proposal
17 again
Ghost of girlfriends past
Up!

Sen när maten har avnjutits så kletar jag på ansiktmask och hoppar ned med fötterna i ett bad.
Tjejigare kan nog inte kvällen bli ;)

Jag vet faktiskt inte vilken jag ska börja med och jag tror heller inte att alla hinns med under kvällen, men i alla fall två ska jag försöka hinna med :)


Step imornbitti och sen plugg som får varvas med de andra två filmerna och så kommer älskling hem igen då också.
Kan bli en fin helg detta.




Tycker om dig Björkan, tack för idag!


/A

En vecka sedan sist nu. Veckan sprang fullkomligt förbi mig.

Enda biverkningarna efter vaccinet var en dag med feber och hängighet, vilket också kan ha berott på en mycket lång shoppingdag i Göteborg. Sen hade jag lite huvudvärk också, för mig känns det värt det, trots vad alla andra säger om vaccineringen.
Så är det med det.


I helgen som var så hade vi besök av svärföräldrarna. Vi åt gott och hade det mysigt.



I veckan som har varit har det varit fullt upp med rapportskrivning och föreläsningar.
Nu känns det som att man går på högskola, det är full rulle hela tiden.
Men jag måste säga att det känns.
Igår slocknade jag innan klockan ens blev åtta, i soffan, helt utmattad.


Men i all veckans stress så hanns det med en mysmiddag hemma hos Mikaela, hon hade gjort en riktig festmåltid som ett litet hejdå eftersom hon igår stack mot Thailandet. Vi passade också på att fira våran kära Björkan lite för tidigt.
Såna kvällar vill jag har mer av, underbara vänner och bara vara! MYS!


Idag tog jag mig en förtjänt sovmorgon, men vaknade faktiskt inte senare än halv tio av att solen sken in och gav mig ett underbart morgonhumör. Det gillas skarpt.

Jag har bestämt att denna dagen ska vara lugn, äckligt lugnt. Jag behöver det inför en veckas intensivplugg.

Jag är precis nyduschad, ska fixa ordning mig lite.
Det jag har planerat för dagen är att handla lite inför ikväll så jag slipper det senare.
Fika med Björkan och pressa henne lite inför tentan ;)
Sen har jag en hemma-mys-kväll alldeles ensam. Marcus är borta med jobbet och kommer tillbaka imorgon.
Tråkigt att vara ensam en fredag kan tyckas men jag måste erkänna att det ska bli otroligt skönt och att jag verkligen behöver det. Marcus kommer ju ändå imorgon så jag hinner nog knappt märka att han inte är hemma.

Jag har planerat god mat, chips, cola, fotbad, riktiga tjejfilmer som M ändå inte vill se och eventuellt lite logistikplugg.

Imorgon ska jag upp och träna, kommer vara TOMT utan Mikaela men jag ska vara fit tills hon är hemma igen ;)
Sen är det frenetiskt plugg som gäller för resten av helgen.

Vi har tenta den 25e och jag har inte alls mycket tid över för instudering.

På torsdag kommer Elin och kommer vara här tills på söndag. SOM JAG LÄNGTAT!
Men det betyder också att jag missar många dagars plugg så det gäller att komma igång rejält redan nu.



Så det är full rulle hela tiden och om jag aldrig tidigare vetat vad stress är så vet jag det absolut nu.


Måste också tillägga att min nya kurs - konfektionsteknik - är det roligaste jag hittills haft i skolan!
Jag är helt salig på föreläsningarna. Kan knappast bli bättre än när man får i läxa att gå och prova kläder i butik ;)
Mitt gamla sysug blir bara värre och värre och jag har redan planerat hur mitt framtida syrum ska se ut ;)


/A

Sådär, nu börjar det bli lite ordning i röran igen.
Inte i den mening med att det är stökigt eller så, det har mest varit trubbel och stök i hjärnkontoret.


Nu är i alla fall första sprutan i vaccineringen tagen.
Väntade i en halvtimme för att sedan få sprutan på två sekunder, Hej och hej då ungefär.
Kände inte ens när jag fick den, jag som annars är livrädd för sånt och känner direkt.
Hon sa till när hon var klar och då hade hon till och med satt på plåster och jag trodde inte ens hon hade börjat.

En timme senare nu så känner jag ingen som helt biverkning alls, inte ens lite ont där hon stack mig har jag.
Antar att problem kan uppkomma senare också så jag ska verkligen inte hoppas på att vara biverkningsfri.
Om tre veckor är det dags igen för den andra sprutan och överlever jag den första lär inte den andra vara något att oroa sig för ; )



Har även fixat service till min telefon, så den ska jag skicka in till veckan.
Känns verkligen skönt att garantin inte hade gått ut och killen jag pratade med var övertygad om att felet är något som jag inte ska behöva betala för. Men det kan man såklart inte veta förrän den varit på service.
För övrigt så pratade jag med samma kille som jag gjorde i våras då vibratorn på mobilen hade slutat fungera och jag fick skicka in den. En väldigt bra kundtjänst kille måste jag säga, skön röst och bra att prata med. Sånt gillas!


Just nu sitter jag och klurar på arbetet och njuter av kents nya album.
Ska stoppa in gårdagens otroligt mumsiga paj i micron alldeles strax, för magen kurrar rejält!
Snart är det dags för tvätt, något jag verkligen inte kommer njuta direkt mycket av.



Just det, bilen är besiktad och den gick genom utan problem!
En trasig lampa bara, haha, klantigt att inte ha kollat det innan.

/A

Min mobil har slutat att fungera som den ska, vilket jag märkte för en vecka sedan.
När jag har skjutluckan uppe så fungerar inte knapparna i luckan, för att få dem att fungera får jag dra ned luckan och hålla i den i något slags halvläge. Sedan dess har jag svurit och irriterat mig över att garantin gick ut i Juli i år.

Den som känner mig vet att jag inte är speciellt intresserad av ny teknik och gärna behåller min mobil i många år för att slippa byta ut den. Dessutom tillåter inte min ekonomi att jag köper en ny.
Så en vecka har jag gått med den där mobilen och trott att jag så skulle få göra ett bra tag framöver.

Tills idag... så jag upptäckte att jag har ytterligare ett års garanti vilket betyder att jag kan få den fixad gratis :)
Eller ropa hej för tidigt ska jag inte göra, det är inte säkert att det blir gratis, det beror såklart på felet.
Men jag vet med mig att den varken är fuktskadad eller har blivit tappat i marken, så det borde vara fabrikationsfel.
Jippey, det räddade min dag idag!

VGt i Affärsjuridiken gjorde även min dag igår. Visserligen var det helt väntat och precis som jag förutspått hade jag bara ett enda fel på tentan. Det är nästan löjligt egentligen, men skönt!

Nu återstår bara ett tentaresultat. Jag har försök komma på något galet att göra om fallet är så att jag klarat den. Jag är övertygad om en omtenta på den så det vore verkligen en lycklig stund om det inte är så. Men jag hoppas inte ens på något, det är ingen idé.


Planerna för dagen är att invänta posten då jag vet att Kents nya album "Röd" kommer att dimpa ned där snart.
Hoppas också på en avi på mina nya skor, och fick sms imorse om att min kursbok skall finnas hos posten. Antar dock att den når mig på måndag vilket är synd, hade behövt den idag.

Skall även skriva på vårat arbete om IKEAs logistik.

Ska ned till vårdcentralen och vaccinera mig.
Så ja, jag har bestämt mig för att göra det.
Nog för att jag brukar tillhöra den där fjuttiga procenten som hör till undantag och som det alltid knasar sig för men man kan inte gå och vara rädd hela livet för något man bara inbillar sig.
Så jag tar rädlsan i handen och knallar ner, hatar nålstick och sprutor som så många andra men jag får tänka på att det gäller min hälsa och att jag kan förhindra att eventuellt föra smittan vidare.

Skulle behöva en tur på staden också, men frågan är om jag verkligen hinner det.
Tvättid klockan fyra också och detta tvättberg idag är inte att leka med.


Framåt sju tiden ikväll kommer Marcus föräldrar och hälsar på över helgen. Så måste röja undan plugget innan dess så jag kan njuta av helg med dem.


Fullt upp idag med andra ord.


/A


GRATTIS BROR, bara ett år kvar till 30 ;)

Efter många om och men har jag nu beställt mig ett par rejäla skor i äkta skinn.
När vi var hemma i helgen så tryckte mamma ned pengar i min ficka och bad mig köpa ett par ordentliga höst- och vinterskor (tydligen räknades inte converse in där) och jag lovade också att dessa inte skulle införskaffas på skopunkten som jag tidigare brukar göra men får byta ut inom ett par månader p.g.a. dålig kvalité. Man får ju det man betalar för, för det mesta.
Hittade ett par som var helt okej på din sko och som jag nästintill precis bestämt mig för att köpa för 449:-, dessa var dock bara i skinnimitaion. 

Alldeles nyss damp det ned ett mail från ellos i min mailkorg där man fick 50 % på en valfri vara nu i tre dagar. (så passa på!) Så jag kilade in där och slog till på ett par som skulle ha kostat 995 svenska riksdaler, vilka jag nu alltså får till halva priset.
Det är såklart helt en chansning ifall det ens är en sko som passar mig, i vanliga fall gillar jag inte stora klumpiga kängor eller boots som dessa faktiskt är. Det känns också lite som en modefluga just nu med just dessa.
Men med tanke på det bra priset jag fick så kanske jag till och med kan unna mig ett par lite mindre klumpiga också. 500 kronor för ett par i äkta skinn, det är en bra deal det!
Sen finns ju också alltid möjligheten att skicka tillbaka om de inte känns bra när de kommer.

Bild lånad från ellos, där du också hittar mer info om bootsen.

Från början var jag helt klar över att vaccination mot svininfluensan absolut inte var något jag behövde eller tänkte ta.
Nu ett par veckor senare börjar jag vela fram och tillbaka.
Förnuftet säger mig att jag nog borde, jag befinner mig i riskgruppen med tanke på att jag har astma.

Hela tiden har jag känt att hela den här så kallade pandemin är så uppblåst, och i sann mänsklig anda så tänker jag, varför skulle det drabba mig?
Men ibland kanske man måste gå ifrån tron på att man är odödlig. Kanske bör jag ta vaccinet inte bara för min egen skull utan också för att faktiskt inte kunna sprida det vidare ifall jag skulle få influensan.

Jag vet egentligen inte vad det är som gör att jag velar.
Kanske blir jag påverkad av andras människor negativitet kring vaccinet och lyssnar för mycket till skräckhistorierna kring biverkningarna istället för att se till de som redan vaccinerat sig och mår bra.
Eller är jag så rädd för lite huvudvärk, feber och ont i armen som är ganska lindrigt och som de flesta känner?

Det är väl egentligen ganska lindriga biverkningar om man tänker på hur det kan gå om man istället blir sjuk i influensan, en stor biverkning där är ju faktiskt en släng av döden.



Om du som läser känner dig mer insatt än mig så ge mig gärna råd.

Vaccinera sig, eller inte? Hur gör du?


/A