Han

 
Jag tänker mycket, begrundar och analyserar. Jag har alltid varit sån. 
Just nu är jag väldigt lycklig i mitt liv. Jag har hittat en kille som gör mig lugn så fort jag tittar in i hans otroligt snälla ögon. En kille som får mig att släppa allt ont genom att bara röra vid mig. En kille som överöser mig med kärlek och som ger så himla mycket i mitt liv. Den där lilla pusselbiten som fattades.
 
Det är inte alltid lätt att hitta in i en ny relation efter ett lång förhållande med någon man trodde man skulle spendera hela livet med. Det är heller inte lätt att den personen mitt hjärta valde har två barn, något som jag själv medvetet valt bort att jag inte vill ha. Men den här personen ger så mycket energi i mitt liv att inget av allt det där spelar någon roll så länge jag ser in i de där ögonen. Varje kväll somnar jag med huvudet mot hans bröst, lyssnande på hans hjärtslag och där, just där känner jag mig hemma. Som att ingenting annat existerar. Det är knäppt, hade jag låtit förnuftet talat hade vi aldrig träffats, men jag lät hjärtat bestämma och jag är såå glad för det.
Jag är glad över att jag äntligen tillåter mig själv att vara jag, strunta i vad alla andra ska tycka och tänka.
Såhär bra har jag aldrig mått tidigare. 
 
Tänkt att en person kan komma att betyda så mycket så snabbt. Att det bara känns så rätt. 
Jag orkar inte analysera och begrunda allt längre, jag tänker låta mitt hjärta leda mig. Hjärtat är ändå det som i slutändan har rätt, det som kommer få mig att må bra.
 
Jag kan titta in i hans ögon i en evighet och aldrig tröttna, det är som ett evigt djup och ju mer jag tittar desto mer känner jag. Tänkt att ögonkontakt kan göra så mycket, det är som att se in i någon själ och i den mannen finns det såå mycket som jag gillar. 
 
Han är det finaste jag vet ♥

Spådom

 
De som känner mig vet att jag inte är helt främmande för den andliga världen. Att jag varit med om saker som inte kan förklaras på ett naturvetenskapligt sätt. Att jag känner närvaro och liknande.
Senaste året har det hänt det konstigaste efter det konstigaste i mitt liv.
Bland annat har jag hört barnafötter som sprungit bredvid sängen för att sedan kasta sig upp bredvid.
Jag har också känt att någon satt sig bredvid mig på sängkanten, men droppen för mig var ändå när jag en natt vaknar av att någon nyper tag i min stortå.
 
Allt detta ledde mig tillslut till beslutet att kontakta ett medium, och henne träffade jag tidigare i veckan.
Även om jag tror på sånt här, och inte kan förklara det jag varit med om på nåt annat sätt än att nån är hos mig så är jag skeptisk till spådomar.
 
Men, kvinnan mitt emot mig övertygade mig mer än nånsin.
Det första hon sa till mig när jag satte mig på stolen mitt emot henne i hennes kök var "Du känner saker va?".
För dig är det här inget konstigt, du har levt med det sedan du var liten. Men det är inte så som alla andra känner även om du tror att det är det normala. Du känner direkt när någon ljuger för dig även om du låter det gå dig förbi många gånger.
 
Hon spådde mig i kort och berättade om mitt liv, och jag måste vara beredd att erkänna att det hon sa stämde. Även om vissa saker kändes som frågetecken just då så ju mer jag tänker på det desto mer rätt hade hon.
 
Det som berörde mig mest är att Olle (Marcus farfar) är här hos mig och ser efter mig. Ibland har jag tänkt tanken på att det är han, men nu har jag det bekräftat. Det känns så fint och jag blir rörd av tanken att han fortfarande finns i mitt liv. Han var den farfarn jag aldrig hade i mitt liv och jag saknar honom och tänker på honom ofta. Det kändes fint att han ansåg att det var min tur att gå på rosenblad nu efter alla törnar i mitt liv. Och jag tror på varje ord. Han om någon skulle kunna säga så, att jag är värd all lycka. 
 
Hon fick även kontakt med min mormor och morfar och de sa att så länge jag får uppleva den kärlek de har så löser sig allt annat. Det är precis det jag tänkt hela mitt liv, att mitt mål är att vara lika kär i min partner när jag är gammal som den kärlek jag såg i deras ögon. Det är också det mina fåglar på ryggen betyder.
 
Det är svårt att smälta men samtidigt är jag så lättad. Det jag känner nästan varje dag är på riktigt. Det känns så fint att veta att jag har såå mycket kärlek runt mig, och inte bara i det fysiska livet.
 
Tack Olle, tack för att du finns hos mig och inte lämnar min sida, det känns tryggt och väldigt fint att få ha dig här hos mig.
 
 
/A