AnnaIda

Huvudet känns riktigt tungt idag, idag likaväl som igår, jag går från het som en bakugn till att frossa av kyla. Jag vet inte längre om det kan vara en förkylning, varför bryter den i så fall inte ut? Jag undrar snarare på om det är ett tecken på den psykiska stressen som finns inom mig. Att kroppen nu säger ifrån. Stod framför spegeln för en stund sen och helt plötsligt började näsblodet att rinna, från ingenstans.

Idag lättade skoarbetet med flera hundra kilo, jag ville nästan skutta hemåt så skönt kändes det efter att ha fått klartecken på att vi träffat rätt helt det upplägget vi kommit fram till. SCORE!
Däremot så släpper inte alla andra tankar som inte kretsar på skolan.


Jag vet inte riktigt hur jag eller vi ska orka det här just nu. Det allra bästa hade varit om vi hade kunnat åka hem. Vara med där det händer, få information direkt och bara finnas nära. Det kommer kännas som en lång vecka fram till fredag, då får vi veta mer. Det som sägs då kan även vara väldigt avgörande för hur våren ser ut.


Det är svårt att släppa allt och försöka gå vidare med livet som vi ska, även om det i nuläget nog ändå är det bästa.
Jag har kommit till insikt om vissa saker och jag märker hur jag redan nu börjar resonera annorlunda kring saker och ting. Återigen, man kan inte ta något i livet för givet, ingenting.


Ikväll är M ute och äter med jobbet och jag tror att det är bra för honom. Att fokusera på något annat en stund. Här hemma väntar jag med öppna armar. Jag känner redan nu hur allt det här för oss närmare varandra och vi lär oss att prata om alla känslor. Jag vet att jag inte är världens bästa stöd, men jag försöker i alla fall finnas där, dygnet runt, och jag lyssnar, jag kramas och håller om. Jag vet inget annat jag kan göra just nu, jag har aldrig varit den som stått bredvid såhär, det har alltid varit jag som varit mitt i det tidigare. På något sätt kändes det lättara att stå mitt i än jag gör nu, jag hatar att se mina nära må dåligt och jag önskar att det var jag som fick bära den värsta smärtan istället.



Så... nu har jag rensat huvudet lite från alla tankar som funnits. Det kommer kanske bli en del sådana inlägg framöver, det är ett bra sätt för mig att bli av med mina tankar och försöka att fokusera och vara stark. Det här är mitt bollplank helt enkelt.


/A