AnnaIda

Det känns som att jag är på väg att gå under, en väldigt obekväm känsla. Jag känner mig som en vålnad som glider obemärkt förbi. Ser du mig? Ser du att det du gör mot mig sakta bryter ned mig i minsta partikel? Att jag bara går på rutin och inuti går jag itu. Jag försöker suga in energi från alla håll jag kan för att hålla mig över ytan. Vad ska jag göra för att du ska se mig igen?