AnnaIda

 

Vad jag däremot inte ens för mitt liv kunde tro då var att det skulle kännas såhär nu. Att våran dag den första juni tvåtusentretton skulle bli den bästa dagen i mitt liv. Inte bara för att det är våran bröllopsdag utan också för att den på något vis satte punkt för en del saker i vårat liv men framförallt för att det känns som startskottet på resten av livet tillsammans. Den obeskrivliga lycka som bubblar inom mig är enorm, jag trodde inte man kunde bli mer kär eller ens kunna älska någon mer för varje dag som går - det kan man!

 

Jag kommer inte återberätta alla detaljer kring dagen, heller inte alla känslor.

Det jag tänker skriva är att jag är så himla överväldigad över alla som var där och delade all kärlek med oss -  fantastiska vänner och familjer. Hur jag bet mig hårt i läppen för att inte gråta när min allra bästa vän Lena och min kusin Tommy sjöng "utan dina andetag" i kyrkan. Hur alla grattiskramar värmde ända in i själen. Hur gott min brudbukett doftade och hur vacker den var.  Att vi hade fantastiska människor som ställde upp och hjälpte till med både middag och bar. Att Peter gav oss en djup mening av låten "För dig" (Lars Winnerbäck) när han spelade den på middagen. Hur härligt det var att se alla gäster skratta och prata runt oss och att de fortsatte in på sena natten utan oss där.