AnnaIda

Jag har haft en ett par riktigt jobbiga dagar, sådana där dagar så jag helst inte kliver ur sängen. Häromdagen kände jag hur tårarna brände bakom ögonlocken på promenaden till jobbet - den kvällen bröt jag ihop i tårar här hemma. Tack och lov för en tröstande famn när jag känner mig otröstlig. Jag lever just nu på sviterna av det nedfallet, har inte riktigt klamrat mig ur det. Det ligger mycket bakom alla dessa tårar, men det som får allt att rinna över är ryggen. Den där förbannade ryggen! Jag har så ont om dagarna att jag inte orkar, jag orkar inte hålla mig på fötter. Varje morgon när jag vaknar och känner att smärtan sitter kvar så vill jag bara gråta, jag vill somna om och inte kliva upp. Jag vet varken ut eller in längre.

Skulle till sjukgymnasten imorgon igen för att gå igenom träningsprogram och jag hade en hel del frågor till henne. Dock har hon ställt in, och jag ska istället få en tid nästa eller nästnästa vecka. JAG ORKAR INTE VÄNTA! Jag behöver komma igång att träna.

Jag lever på längtan efter fyra veckors semester och efter längtan av att Elin ska komma hem. Jag räknar ner varje dag och för varje dag jag kämpar mig igenom är jag en dag närmare. Det är så jag får ta livet för tillfället - en dag i taget och ett steg åt gången.

Det är så jäkla svårt att glädjas över livet och ta tillvara på det just nu. Det är en fasansfull situation jag har just  nu. Jag kan inte vara glad åt något för hela tiden har jag den där molande värken som aldrig känns som att den kommer att gå över.


Jag är bitter, riktigt bitter och jag känner att jag måste få vara det ett tag. Jag måste ösa ur mig allt skit så att jag kan tömma mig på all negativ energi. Jag kan inte bara fylla på med den dåliga energin utan att göra mig av med den - det går inte, då går jag under.

Marcus är så himla fantastisk som finns där, som lyssnar på mitt ständiga gnäll och som gör allt för att trösta. Jag kan inte nog beskriva vilken kärlek jag känner för honom, den ligger så djupt i mig. Jag vet inte vad jag hade gjort utan honom, jag vet verkligen inte det.


/A

Jag ramlar, slår mig, reser mig upp och borstar bort smutsen och torkar tårarna från kinden, plåstrar om såren och väntar. Med tiden är där bara ärr kvar som påminner och ju längre tiden går desto mer bleknar de.

Godmorgon vänner!
Fick kliva upp lite onödigt tidigt idag för att hinna duscha, vattnet stängdes av vid 8. Lika för morgondagen vilket är mindre roligt då jag inte börjar jobbet förrän 15. Man märker ju vilka i-landsproblem man har när man får panik av att vara utan vatten - vilket faktiskt är en vardag för många människor.

Igår hade jag fruktansvärt ont i ryggen igen så när jag kom hem från jobbet däckade jag efter en värktablett i soffan. Fick med mig M ut på en promenad senare och det gjorde inte ryggen bättre men välmåendet i alla fall. Kilade en sväng bakom KMTI (ett gym här) och det var ett riktigt härligt motionsspår som jag kommer gå igen. Det luktade skog! :)
Ska nog ta mig ett par rundor imorgon innan jag börjar jobbet, om det inte regnar förstås. Idag är det riktigt grått ute.


Idag är jag på jobbet precis hela dagen, helst hade jag nog bäddat ner mig i soffan och tyckt synd om mig själv. Men vad hjälper det egentligen? Ryggen gör lika ont hur synd eller inte jag än tycker om mig själv.
Ska i alla fall ta en promenad dit, förhoppningsvis hem också.

M och jag ska försöka boka resa nu i dagarna, vi kollade lite igår kväll men det blev lite för sent. M hittade ett riktigt lyxhotell på Kefalonien i Grekland. All inclusive för 8200:-. Lite dyrt kanske men samtidigt - hur ofta lyxar vi till det så? Om vi vill behöver vi ju inte spendera en endaste krona utöver det. Så vi får se vart vi hamnar, längtar otroligt mycket i alla fall vart det än blir. Bara han och jag ♥

Nej nu ska jag packa väskan med lunchlåda och dra på mig bra kläder inför promenaden till jobbet, det ser kallt ut ute.

Ha en bra dag!
/A

Ibland stannar jag upp, tar ett kliv tillbaka och inser att jag står kvar och trampar med ena foten beredd att ta nästa kliv. Jag tar det aldrig, istället står jag kvar. Jag vet inte vad det är jag så frenetiskt håller kvar mig men jag vet att det äter upp mig. Jag ska inte ångra mina val, man ska aldrig ångra något man gjort men jag har en ångest jag inte blir av med. Jag har en känsla som återkommer, gång på gång på gång. Den kommer som ett slag i magen, när jag som minst är beredd. Jag går från hundra till noll på mindre än en sekund och jag hatar det. Ögonen svider och magen gör ont, hjärtat har börjat slå orytmiskt igen och jag vet inte hur länge jag orkar bära upp mig. Det är fel att säga att livet är orättvist mot mig, för det är det egentligen inte, men ibland känns det som att livet spottar mig i ansiktet. Jag har alltid trott på Karma men jag vetetusan, om det stämde borde jag gjort något riktigt hemskt i mitt liv för att förtjäna alla bakslag. Jag trodde att gör man gott får man gott tillbaka, att om jag lyssnar blir jag också lyssnad på - jag hade fel.

Jag vet egentligen inte vad som är värst. Att alltid känna mig upp som en sol och platt som en pannkaka eller att ständigt gå runt i ett dis av känslor. Jag har aldrig trott att jag var en känslomänniska men jag inser mer och mer att jag är det. Jag känner så himla mycket - hela tiden. Jag känner så mycket att jag inte hinner med att ta itu med ens hälften av känslorna som svämmar över.

/A

Idag blir jag tjugosex år - idag börjar jag skriva på en ny sida av mitt livskapitel.

En lögn blir lätt en sanning när den kommer inifrån.

Internet har i princip legat nere sedan vi flyttade och av någon anledning så har det inte brytt mig så mycket. Dock saknar jag bloggen :)


Igår tog jag mina sista Tetralysal - jag har nu ätit 448 stycken det senaste halvåret och jag hoppas innerligt att jag slipper en ny kur. Resultatet? Ansiktet har blivit fint, inga stora kratrar som tidigare. Helt bra är jag absolut inte men jämfört med ett år sedan är det tusen ggr bättre så jag är nöjd!
Nu är jag mest rädd att det kommer tillbaka som ett brev på posten... Det återstår dock att se... Har köpt mig Dermalogica som hudvård och hoppas att det hjälper. Börjar det komma tillbaka så överväger jag att börja sola solarium, solning har alltid varit det som hjälpt bäst. Annars får jag kontakta min läkare igen och hoppas på remiss tull hud.


Annars? Jag har varit hemma snart två veckor - en ofrivillig semester. Det känns som att ryggen gått av och jag har varit på sämst humör tack vare all jäkla smärta! M har varit en klippa och jag vet inte hur jag skulle klarat mig utan honom. Jag har fortfarande ont men måste börja jobba imorgon igen. Det är inte utan att jag är orolig för om ryggen håller... Huua.

Ta hand om er
/A

God morgon! Ledig i dagarna tre i och det var precis det jag behövde! Idag och imorgon börjar jag 15 så det känns ju nästan som lite ledigt det med. Jobbar dock ända fram till måndag nu så ingen påskledighet här inte. Tråkigt eftersom M är ledig.


Hemmet börjar sakta formas och de flesta kartonger är uppackade. Jag trivs så jäkla bra och känslan av att jag är många kilo lättare sitter fortfarande i. Känner mig för första gången på länge riktigt lycklig <3


Jag behöver hitta våra sladdar till de bärbara - nån som sett dem?;)
Måste betala en räkning och beställa lite hårgodis.

Nej, mer uppdatering än så orkar jag inte från mobilen!

Förlåt, det blev en lång paus från bloggen och en del har jag kanske hållit på halster nu, men de nära vet ju såklart att den fasta tjänsten är MIN! Det känns så himla bra i hela kroppen. Behöver aldrig fundera på min ekonomi längre. Vi var till banken häromdagen och kollade över det sista inför lånebiten och efter det gjorde jag och M en budget tillsammans och öppnade ett gemensamt sparkonto. Det har vi aldrig haft tidigare - wiiie.

Idag klockan elva skrivs pappren på, pengar överförs och vi får nycklarna till lägenheten! OM det känns helt fantastiskt? JA!
Direkt efter kollar vi in lägenheten och sen drar vi iväg och köper tapeter. Under helgen ska sovrummet tapetseras och kanske en vägg i köket. Samtidigt ska flyttlasset gå. Ska jag vara helt ärlig? Vi har inte ens packat ned den gamla lägenheten än, gaah! Det kommer bli en tung helg, ska dessutom jobba 6-12 lördag och söndag. Skulle egentligen gå 12-18 men gulligaste Vickan kunde byta med mig :) Intensiv helg, men det kommer bli sååå bra!

Känner att i och med den fasta tjänsten så känns jag så himla mycket lättare, minst tio kilo. Alla bitar i livet börjar falla på plats och jag kan nu äntligen börja njuta och inte oroa mig så mycket för framtiden. Det riktigt pirrar i magen på mig så lycklig känner jag mig! Dessutom är ju våren på gång utanför fönstren så vad kan dra ned humöret? Flytten, jobbet och våren blir en rejäl nytändning! Tjohej!



Vad har hänt annars? Inte så mycket, har varit en hel del jobb. Klippt mig och blivit lite blondare ;)

I Tisdags var det dags för en halvdag på Selma Spa och det var så himla mysigt! Kul att göra något med de man jobbar med utanför jobbet dessutom hade vi förbud på att prata jobb :) Jag, Veronica och Lina bubblade gott i bassängerna - både ute och inne. Jag hade en ansiktsbehandling som var helt underbar och värd värenda krona! Det ska jag bli bättre på att unna mig. Känns så bra att ansiktet har blivit i princip helt bra efter acnen tack vare Tetralysal - dock har det inte bitit på axlarna så jag ska på återbesök nästa vecka.
Åter till Selma, vi åt fantastiskt god mat och efterrätt och bara hade det mysigt. Njöt av vårsolen. Hade faktiskt gärna stannat en hel dag :)


Nej, nu ska jag hoppa in i duschen och fixa mig iordning, måste ju se lite representabel ut när vi ska skriva på pappren. Ska se om jag hinner få ner lite i kartonger också, det börjar ju brinna lite i knutarna nu ;)

Vi hörs när vi hörs!

/A

Idag är det helt fantastiskt väder ute OCH jag är ledig! Snäppet bättre vore om min andra halva också var ledig men så är ju inte fallet tyvärr. Vet inte vad jag ska sysselsätta mig med idag, vill ju gärna ta tillvara på den här dagen och inte bara sitta inne. Får bli en promenad i alla fall tror jag. Hade vart mysigt att sitta på ett café och tjöta lite med någon.
Ska i alla fall försöka stryka massa kläder som ska säljas och sen träna ikväll - en månad sen sist nu och det känns inte helt okej!
Bäst att sysselsätta mig till max idag, imorgon blir en lite jobbig dag. Dels lönesamtal och så får jag veta om jag får tjänsten eller inte. Vet inte riktigt hur jag ska reagera om jag inte får den, jag tror att jag kan ta det ganska hårt den här gången. I vanliga fall är jag inte så brydd av det eftersom det oftast lurar något bättre bakom hörnet men nu känns det som att jag gett så otroligt mycket där.


Helgen har verkligen gått i trötthetens tecken. Kunde knappt sova natten till lördag och så jobbade jag 6-15 hela helgen. På lördagskvällen var det Anna Ternheim på CCC och det var helt underbart. Så avskalat och vackert - får gåshud bara jag tänker på det. Efter gick vi och tog en varsin cider på Score vilket bara var för att vi gick fel, vi drack upp dem snabbt och gick över till Pitchers istället och tog en varsinn där med. Jättemysigt men jag var ju rätt trött hela dagen igår, men får väl säga att det helt klart var värt det ;)

/A

Jag kan inte låta bli att förundras över livet. Hur det från en dag till en annan kan ta en helt annan vändning. Hur ett enda litet val kan förändra hela ens framtid på bara några sekunder. Eller val vi väljer att inte ta, att vi låter dem rinna ut i sanden.

Jag hade inte varit där jag är idag om jag inte hade tagit de där stegen, men hur hade det sett ut annars? Exempelvis, hur hade livet sett ut idag om jag inte hade letat ihjäl mig efter M på dåtidens Lunarstorm, om jag inte hade vågat skicka det där mailet till honom. Det mailet var ändå början då våra tio år som vi nu har bakom oss. Tänkt vad mycket vi missar för att vi inte vågar. Det enda jag hade att förlora i den studen var ju egentligen ingenting, jag hade kunnat få en tom inkorg men istället blev den fylld.

Vi väljer för det mesta hur vårt liv ska se ut. Vi kan faktiskt välja att koncentrera oss på det bra i livet även om vi har ett liv kantat av sorg och kamper. Vi kämpar fortfarande, varje dag, men vi kan välja att ta den kampen starka istället för att låta den dra ned oss.

Jag blir mer och mer övertygad om att saker och ting sker av en mening, hur svårt det än kan vara att se meningen i svåra sjukdomar och nära människors bortgångar. Samtidigt blir man faktiskt påmind om hur skört livet är och hur viktigt det är att inte haka upp sig på småsaker. Vad gör det om hundra år? Ta tillvara på de små stunderna och sug ut energi av det.

Jag behöver påminna mig själv om detta, för jag är sämst på att uppskatta de små sakerna i livet. Allt för ofta obsessar jag över det svåra och jobbiga istället för att se på det som hjälper mig upp. Att jag har världens bästa sambo, att jag har världens vackraste vänner kvar (även om vi bort attans så långt bort från varandra), att jag har en stor fin familj och dessutom en bonusfamilj på Ms sida. Dessutom att vi snart flyttar och får vårat eget. Men det allra bästa är väl egentligen att vi har framtiden för oss och den är bara vår att göra den till vad vi vill. Är inte det en fantastiskt tanke? ♥

Några blåmärken rikare och en mycket öm stjärt. Jag är dock glad att det inte blev värre än så ;)

12.00 stämplade jag ut från jobbet och möttes av VÅR!
Idag jobbade jag äntligen två timmar med Raddo - det hör verkligen inte till vanligheterna, vi jobbar mest om varandra. Riktigt kul, hon vill lära mig så mycket på kort tid, haha!  Efter att jag slutade tog jag en runda på Ikea som kund, kollade in lite badrumsinredning och utemöbler. Kom hem med en present till M (bara för att han är han) och lite annat småplock.  Sedan tog jag en tur på Bergvik och H&M - där blev det två t-shirts och en saltvattenspray. Sedan unnade jag mig en stor latte på McDonalds och den har jag avnjutit här hemma med balkongdörren öppen. Nu tvättar jag för fullt och jag har en sån himla bra magkänsla nu.

Våren är på ingång och jag antar att det hjälper till att hålla humöret på topp! :)
Dessutom åker vi ju till Sälen imorgon och får en minisemester, det behöver vi verkligen!

Idag är det skottdagen, en extra dag sådär på året. Dessutom en dag då vi tjejer ska fria - det får nog vänta fyra år till eller när är nästa skottår? Här är det minsann ingen brådska . . .

Nej, nu ska jag ta en snabbröj i lägenheten, Marcus storstädade med dammsugning, dammtorkning och svabbning i helgen så det gäller att fortsätta hålla det snyggt nu.
Sedan kanske jag drar fram symaskinen och fixar lite mobilfodral. Köpte ett snyggt hårdplastfodral till iPhonen, tunnt som tusan men tyvärr har jag tappat den två gånger i golvet och det har spruckit så jag får byta tillbaka till mitt gamla som är tjockare. Vilket innebär att mitt fodral jag sytt inte passar. Ska göra ett svart som jag kan ha på jobbet och ett finare att ha "privat" tror jag. SVAMMEL.

I alla fall, ha en bra helg. Kanske kommer in med något sms-inlägg om vädret är fint däreuppe i fjällen ;)

/A

Godmorgon!
För min del känns det mer som en onsdag än som en start på en ny vecka, det beror ju såklart på att jag jobbat hela helgen. I lördags gick det sådär, migränen ville tillbaka men igår klarade jag mig utan - skönt! Idag och imorgon är det kassan som gäller och på onsdag-torsdag 6-12, sen drar vi till fjälls! :)

Våren kom och hälsade på ett par dagar i Karlstad och resten av Sverige också vad jag förstått. Nu är det dock -3 grader igen och det ser faktiskt grått och trist ut ute. Mig gör det inte så mycket eftersom jag är instängd i den blå plåtlådan ända till 20.15 ikväll så jag får ändå inte njuta så mycket av dagen.

Idag är sista dagen att få reda på om man gått vidare till ytterligare intervju på det andra jobbet jag sökte. Jag har redan gett upp det eftersom jag bara skickade in cv utan att kunna träffa dem första tillfället. På sätt och vis ångrar jag att jag inte gick dit, samtidigt som att jag tror att det löser sig ändå. Jag ligger ju bra till på mitt nuvarande jobb så det är bara hoppas att inte så många söker det för då behöver inte min chef välja bort mig. (Det är ju lite så att hon måsta anställa om det är någon som jobbat längre än mig med rätt kvalifikationer - surt, men helt förståeligt.)

Jag vet inte men av någon anledning kom den där saknaden av Borås tillbaka igår. Kanske för att jag kom till insikt om att jag nog aldrig tidigare har känt mig så hemma någonstans som jag gjorde där, kanske kan det också vara för att jag inte känner mig färdig där. Helt klart utlöstes det av en arbetskamrat som troligtvis ska flytta dit och ville ha lite tips om områden att bo i. Jag avundades henne.
Fy. Det är svårt att börja ett nytt liv bara sådär, komma fina människor nära som man nu aldrig ser. Blöh.

Jag längtar efter vår och sommar här i Karlstad, då ska jag nog kunna förälska mig i den här staden också. Det blir ju vad man gör det till och jag är ingen vintermänniska och stänger ju helst in mig under det halvåret.

Klev upp lite tidigare än nödvändigt idag för att få lite tid för mig själv, finns inget bättre än att äta låång frukost och bara vara :)

/A

39,50 :- på Lindex - KAP!