Persson, kära persson.
Då flyttar kära Persson till Kalmar i helgen. Nu är det ingen kvar i Degerfors längre.
Även om hon och jag inte varit de som umgåtts väldigt mycket och så så kommer det faktiskt bli väldigt tungt och tråkigt ändå. Vi har trotsallt känt varann sedan sjuan, sex-sju år, eller vad är det nu?
Hur kommer det nu bli att gå ut i Karlskoga när man inte kan flumma runt med henne på statt?
Usch, hemska tanke faktiskt, riktigt hemska tanke.
Men i sommar ska jag ner och hälsa på, tar henne i samma veva som det blir en Gotlands tur för att hälsa på min kära Magnus. Om vi nu kommer ha ledigt samtidigt nångång. Det är ju det också.
Så nu efter många om och men och tusentals samtal så ska jag till barnmorskan imorn, började bli liite panik. mina p-piller tar slut på torsdag. Meen jag fick tid imorn som tur är.
Jag är lite trött på dem, men samtidigt älskar jag dem. Ska se om jag kanske kan byta sort ett tag, tycker att jag får värre finnar med dem. Får väl se vad hon säger imorn bara.
Marcus klarade sin tenta han gjorde innan jul, så nu kan vi båda andas ut. Detta firades med pizza igår, just en snygg start på mitt lite nyttigare liv.
Jag kommer aldrig bli en sån som inte ska äta godis eller något onyttigt och som kommer räkna varje kalori och undvika allt med socker i osv, osv. men jag ska försöka att hålla mig till godis och läsk bara på helgerna och sedan vatten(tål inte mjölk helt ordentligt) till maten i veckorna och lite sånt.
Sen så skulle jag ha börjat spinna igår och träna tänkte jag. men p.g.a. mensont och rädlsa för den månatliga migränen så skjuter jag upp det ett par dagar. Hälsan först.
Nu måste jag äta lite frukost och söka lite jobb :/
Ska ringa arbetsförmedlingen och avstämma mitt jobbsöknade senaste månaden, har inte engagerat mig alls faktiskt, men igår la jag ut början till ett cv på manpower, adecco och poolia faktiskt, det är alltid en början. Sedan fanns det ett jobb på Ur&Penn i Karlstad också, bara 75% visserligen, men då har jag i alla fall sökt nåt.
Tycker bara det är jobbigt att söka en massa jobb som jag inte kommer få eller inte vill ha, bara för att jag måste för att kunna få stämpla sen, vilket jag inte får ändå. :/
Jag har trotsallt ungeför 60% uppe på maxi just nu.
Fast jag vet ju att den tjänsten aldrig blir fast om inte nån av de äldre damerna bestämmer sig för att pensionera sig, men då är nog inte jag den första i tur att få fast heller.
Jag kan bara hoppas på att mina timmar finns kvar och att den jag vikarierar för inte kommer tillbaka från sjukskrivningen. Dessvärre kommer jag gå ner till mitt gamla schema så snart som Anna är tillbaka efter mammaledigheten.
Suck, ibland hatar jag verkligen mitt liv.
Men jag har Marcus, just nu älskar jag honom mer än något annat och jag är kär på nytt.
Det får avsluta dagens skrivande.
/A
Kommentarer
Trackback