Tatueringstid är bokad



Det var inte bara tackandet av Stella som kom av sig häromdagen, jag har även helt glömt bort att berätta att jag och Björkan äntligen har bokat in tid för våra tatueringar nu. Jag tänker hålla inne med datumet tills det är gjort, hehe. Några utvalda vet redan dock ;)
Efter La Ink och Miami Ink både igår och idag och en hel natts funderande och diskuterande så har jag bestämt vart den ska sitta på kroppen, och nu känns det så bra att jag nog inte ändrar mig igen.

Jag är så himla förväntansfull och skulle helst ha den gjort NU! :)
Iih, det känns så himla bra. Den kommer betyda mycket och att få göra den med Björkan gör hela upplevelsen så himla mycket bättre <3



/A

Hjälp mig placera min tatuering!



Jag tänker massvis på min blivande tatuering.
Just nu är jag lite inne på att ta en av varje duva och sätta på en varsin handled.
Men jag vet inte. Helst vill jag ha dem som de är. Det är trotsallt så jag sagt det i många år nu.
De ska ju sitta ihop, min mormor och morfar. Det är ju bara så.

I alla fall är jag så himla osäker på placeringen på kroppen.
Det är det absolut svåraste.
Eftersom det ska bli en minnestatuering vill jag gärna ha den så att jag kan kika på den när jag behöver.
Annars är jag sugen på att sätta den i nacken, mellan skuldrorna. Då kan den döljas om man vill och visa den om man vill. Men som sagt, där ser jag den inte själv.



Någon som har ett bra tips på vart man ska placera den på kroppen?
Jag har en tatuering på vänster fotled sedan tidigare.


/A

Älskar och saknar er båda













Tatueringar fortsättning.

Tack för allas åsikter anågende tatueringar. Det var nog ganska jämt på vilka som gillade och inte gillade.
Det är ju verkligen en personlig sak. Antingen gillar man det eller inte.
M gillade inte att jag skulle tatuera mig men efteråt så tyckte han att den blev snygg. Dessutom så tyckte han att jag gjorde det av en bra anledning. Däremot skulle han aldrig göra en själv.
Och jag tror att det är så generellt, det är snyggt på andra men att själv ha en hela livet. Nääe.


Fick också en kommentar om att tribal var ute -01. Det kan så vara.
men den tatueringen är tre år gammal också och så är det inte en tribal. Den har bara liknande stuk.
Jag skulle aldrig tatuera in endast ett mönster (som en tribal) det tycker jag inte är snyggt.

Men jag skulle heller inte ha velat haft min första tatuering som en stor blaffig svart sak som såg äkta ut.
Jag älskar min puma och att Calle har ritat den känns bara mer speciellt. Han gjorde den efter mina önskemål.

Så visst, tribal var ute -01 men vad spelar det för roll om man ändå vill ha en?
Bara skönt att de som gör tribals inte följer modet utan gör det man vill.
Jag kan inte påstå att mina duvor eller min hibiskus blomma som jag kommer att göra följer någons mode. Det följer mitt hjärta och mina historier bara.

Jag säger också som många har sagt.
Det är snyggt om det inte blir för många eller för stora.
Och det håller jag med om.
Helt naken hud är ju såklart snyggast, det tycker även jag.
men jag tycker att tatueringar är en slags konst och jag pryder gärna min kropp med det.
jag ser upp till de som är tatuerare de är grymma på sitt jobb minsann!
tänk om jag bara hade kunnat tagit mina ritkunskaper och gjort något sådant av dem, men jag skulle nog vara för feg att rista in något på någon sådär =P

Men som sagt, tack för alla åsikter!

/A

Vad tycker du om tatueringar??

114636-259







Skrev ju lite nedan om mina kommande tatueringar.
Men nu vill jag veta.

  • Vad tycker du om tatueringar?
  • Har du någon/några själv?


















Detta är min puma <3

Min nästa tatuering

114636-256


Jag har gått och funderat länge på vad min nästa tatuering ska bli och i Portugal slog det mig.
Jag ska tatuera in antingen en, eller flera hibiskus blommor. Placeringen är oklar än så länge.
För mig är tatueringar en del av ens livshistoria. De ska ha en innebörd eller en historia att berätta om.

Den jag har nu, en puma, på vristen.
Den står för min kärlek till katter(kattdjur) och det faktum att jag nu mer är allergisk mot dem och inte kan ha någon själv. Så på detta vis bär jag dem alltid med mig ändå.
Det är också min första stora kärlek som ritade den åt mig ett par år efter vi gick skilda vägar och vi fick kontakt igen. Så det blev på något vis ett avslut.

Hibiskusen kommer att stå för mitt intresse för att resa.
Men speciellt så kommer den att stå för Portugal (lite snyggare än att tatuera in deras flaffa -fniss-).
Portugal har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta. Redan i trean på lågstadiet kände jag en stark dragning till det landet trots att jag knappt visste var det låg. Kommer i håg att jag då gjorde ett arbete om det för att lära mig mer.
Sen när jag träffade M föll de bitarna också på plats. Han är i princip uppväxt där nere. minst en gång varje år sedan -91 har han befunnit sig där. För mig är det ännu ett tecken på att "we were meant to be"
Alltså kommer den även stå för den otroliga kärlek vi har emellan oss M och jag.


Innan jag tänkte på hibiskusen så har jag faktiskt väldigt länge tänkt tatuera in ett bokmärke jag fick av min mormor. (som försvann alldeles för tidigt från oss)
Det är två duvor som håller i ett varsitt hjärta. men jag kommer vänta med den tills även min kära morfar lämnar denna värld. Då får de två duvorna representera dom i himlen, när de äntligen får mötas igen. <3