En helt sjuk utgång.

Ja, det blev en sjuk utgång i Lördags.
Det började väl med att jag faktiskt inte var alls sugen på att gå ut och fråga om Persson skulle bli ledsen om jag inte kom, och jag är glad att hon var så ärlig att hon sa att hon faktiskt skulle bli det. Jag vill inte vara den som sviker i sista stund, inte i någon stund heller för den delen.
Så jag ändrade mig och följde med och det ångrar jag inte.
Sjukt konstiga människor men otroligt mycket folk på statt och det var riktigt, riktigt roligt.

Tanken var ju att jag skulle åka med bussen vid halv tre till degefors på natten, för att sova hos mina föräldrar.
men kvällen tog en radikal vändning när jag träffade Marcus kompis Linus där inne. 

Det slutade med att vi tog en taxi hem till Kristinehamn för att han sa att han lovat marcus
att ta med mig hem. Jag tror snarare att han själv ville hem så gärna och inte ville åka
alldeles ensam. Men Linus dealade med chaffisen och sa att han får 500:- och det gick
han med på, så han stängde av taxametern när den stod på 500:- och då var vi inte ens i
 närheten av hemma. Så det var snällt. Så hem kom jag klockan fyra. Visserligen var det
skönt att få krypa ner i sin egna säng, men det kändes onödigt. Hade bilen, tandborste,
deo och allt hemma hos mina föräldrar och vi skulle ändå dit på Söndagen för att åka
på 30års kalas. men men, vi fick ta bussen som gick vid elva på söndags morgonen
till kga så fick mamsen hämta oss där.

Jag mådde oförskämt bra igår faktiskt, vaknade halv nio och klev upp, hade en förjävla huvudvärk bara annars mådde jag prima. det var gôtt.


Kvällen var oväntad på många sätt. men det mest oväntade nånsin hände och det är jag glad och förvirrad över.
Personen jag skrev om i ett annat blogginlägg, personen som finns i mina drömmar, sprang jag på där inne och jag insåg när jag kramade om honom att det är bara minnen. Jag trodde att det skulle vara värre, men det var det inte. Visserligen tänker jag på honom fortfarande men mest för att det var skönt att få ur en del idéer ur huvudet på mig. och jag tror att jag kommer aldrig kunna få ur honom ur mitt huvud.



/A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback