AnnaIda

Sitter och drömmer mig bort lite. Kollar gamla bilder. Det här är en av de första bilderna jag har på Marcus. Den är alltså mer än sex år gammal. Jag smygfotade denna när vi hade bildlektion för att kunna få en bild på min snygging innan han blev min på riktigt ; )
Visst är det knasigt att man fortfarande är lika kär i samma person som man var för sex år sedan. Att man fortfarande kan komma på sig själv med att bara sitta och stirra på personen i timtal utan att ta blicken från honom.
Jag kan inte låta bli att förundras över hur kärleken är. Den bara small till som en blixt från klar himmel den där dagen för sex år sedan och den håller mig fortfarande i ett järngrepp. För min del stannar jag gärna i det greppet för evigt för jag har hittat en person som verkligen är min andra hälft. En person som har allt jag kan begära och allt jag vill ha. En person som gör mig hel och som är min allra bästa vän i alla stunder.
Han är helt och hållet min själfrände och jag skulle aldrig bli hel igen om vi gick skilda vägar.

Jag älskade dig då, jag älskar dig nu och jag kommer att älska dig för evigt Marcus!