hemlängtan

Nu märker jag hur spänd jag egentligen var över tentan.
Huvudet värker och jag är supertrött.

Jag längtar verkligen hem. Men när jag väl ska hem hinner jag inte träffa Elin som jag faktiskt saknar mest just nu.
Men det ska bli så skönt att träffa både min och Marcus familj igen.

Jag tror att verkligheten har hunnit i kapp nu.
Att jag faktiskt bor 22 mil bort från dom och inte kan åka när som helst eller hur som helst.
Dessutom skrämmer mig tanken litegranna på att vi kanske bli kvar här sen.
Jag kännre mig också rädd, jag vill inte bli vuxen!
Jag vill verkligen inte börja arbeta det första jag gör efter skolan igen.

Men jag ska ut och se världen, det är en sak som är säker.
Förhoppningsvis har jag lärt mig att inte längta hem för mycket då och vant mig vid att familjetillfällena är få men väldigt speciella.

Så länge får jag gotta mig i att jag faktiskt trivs otroligt bra i Borås, synd bara att det låg närmre hem.
Men jag tänker fortfarande hänga i som en hök efter att få tag på en ny lägenhet, för det är i den jag inte trivs.


Nej nu blev allt flummigt, jag vet knappt vad jag heter själv.
Måste lägga mig och sova en stund innan Marcus kommer hem.


/A


Kommentarer
Rikard säger:

Jag vill inte heller bli vuxen, det hände alldeles för fort! Glömde ju att fråga hur det gick för dig på tentan också! :)

2008-10-10 | 18:02:48
Bloggadress: http://rikardandreas.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback