Lilla jag



Visst var man väl ändå rätt bekymmerlös då?
Kolla förrsten knogarna, syns det att jag var en pojkflicka som gillade att bygga kojor och klättra i träd?
Saknar det där håret, tänk om mitt kunde vara lika fint nu och tröjan, den är saknad!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback