Tisdag - ny kursstart
Idag var det låång dag på högskolan.
Introduktion till en ny kurs - grundläggande affärsmannaskap.
Den verkar riktigt intressant även om magen redan nu gör ont över att vi kommer ha muntlig redovisning på arbetet vi ska göra.
Plus är dock att vi har författaren till kurslitteraturen som föreläsare, det är bra.
Efter långa dagen satte sig Mikaela och jag på Waynes och tog en kaffe och pluggade.
Eller ja, det blev en del tjatter, eller ja, mer tjatter än plugg kanske.
Man blir glad av henne.
Skönt, jag som varit lite depp senaste tiden, det har gått över nu :)
Sen känns det så otroligt mysigt att ha hittat en person som faktiskt är skrämmande lik en själv och som har samma värderingar och tankar kring allt. Inte ofta man hittar såna guldkorn så snabbt.
Ikväll sent nångång kommer M hem. Det ska bli väldigt skönt, men ändå konstigt.
Jag blir sån när jag är ifrån honom för länge, låser liksom ute känslorna då för att inte gå under.
Men det släpper såklart man man fått den där goa kramen.
Förresten, hur desperat är man om man kollar in ens medelålders lärares rumpa och gillar det man ser?! Hahahah!
Sjuuukt.
Ååh kan någon förstå hur underbart det är att komma hem till Borås och verkligen känna sig hemma och stormtrivas?!
Har trotsallt bara bott här i snart en månad.
/A
Introduktion till en ny kurs - grundläggande affärsmannaskap.
Den verkar riktigt intressant även om magen redan nu gör ont över att vi kommer ha muntlig redovisning på arbetet vi ska göra.
Plus är dock att vi har författaren till kurslitteraturen som föreläsare, det är bra.
Efter långa dagen satte sig Mikaela och jag på Waynes och tog en kaffe och pluggade.
Eller ja, det blev en del tjatter, eller ja, mer tjatter än plugg kanske.
Man blir glad av henne.
Skönt, jag som varit lite depp senaste tiden, det har gått över nu :)
Sen känns det så otroligt mysigt att ha hittat en person som faktiskt är skrämmande lik en själv och som har samma värderingar och tankar kring allt. Inte ofta man hittar såna guldkorn så snabbt.
Ikväll sent nångång kommer M hem. Det ska bli väldigt skönt, men ändå konstigt.
Jag blir sån när jag är ifrån honom för länge, låser liksom ute känslorna då för att inte gå under.
Men det släpper såklart man man fått den där goa kramen.
Förresten, hur desperat är man om man kollar in ens medelålders lärares rumpa och gillar det man ser?! Hahahah!
Sjuuukt.
Ååh kan någon förstå hur underbart det är att komma hem till Borås och verkligen känna sig hemma och stormtrivas?!
Har trotsallt bara bott här i snart en månad.
/A
Kommentarer
LINA VERONICA säger:
gastro?
hihi, tack! :)
mikaela säger:
Haha, rumpan var svaravad. Det går inte att förneka de.
Jag är också väldigt glad att vi har funnit varandra:)
Fru Rödebäck säger:
Där sa du något bra, tackar ;)
Men jag kan gå med på operation om det är pga hälsan också ...
Fru Rödebäck säger:
Ja, har man dessutom aldrig ens försökt att gå ner i vikt och ser en operation som enda utväg så borde man nog tänka om.
Lily [ L i n d a . B l o m ] säger:
Svar: Kände också lite som dig, men läkaren sade att hennes bröst garanterat inte skulle växa mer. Hon hade varit anorektisk tidigare och då gick hon ned i vikt samt förlorade brösten. När hon sedan gick upp igen, var brösten lika små.
Jag vet inte, svårt detta med skönhetsoperationer, lätt att får lite dubbelmoral : )
Trackback