AnnaIda

Igår tänkte jag mycket på morfar, det hade varit hans 85e födelsedag om han hade funnits med oss.
Tyvärr fick han aldrig uppleva den, men jag vet att han fanns med oss alla i tankarna under gårdagen och att den faktiskt firades ändå.
Födelsedagar kanske inte är så viktiga egentligen men det är då man verkligen saknar de som inte längre är med oss.
Jag hatar tanken på att vi alla blir äldre och att personer kommer att försvinna ur våra liv.
Vissa alldeles för tidigt och vissa efter att ha levt ett långt och värdigt liv.
Men jag tycker det är lika svårt att tänka på det ändå.

Min stora skräck var att förlora min mormor och morfar och idag har jag ingen av dem kvar.
Jag vet att man lär sig leva med saknaden och att man vänjer sig med tomrummet.
Det gör så ont i hjärtat emellanåt att man inte tror att det är möjligt. När saknaden är så stor att den blir fysisk så är den svår att tackla. Jag är så ledsen att jag vant mig med saknaden, jag vill inte behöva vänja mig med den, jag vill ha dem här, hos mig!

Det värmer gott i hjärtat att veta att kärleken aldrig kommer att kunna försvinna och att saknaden beror på att de betytt mycket för min under mitt liv. Jag lever med tanken på att de faktiskt finns där ute någonstans. Jag kan inte förklara hur men jag vägrar acceptera att döden helt och hållet är slutet, jag tror faktiskt inte det.
De lever vidare hos oss genom alla minnen och genom den otroliga kärlek och dessa starka band vi delade.
Jag kan tycka att det är orättvist att mormor var så ung när hon försvann från oss, och jag kan egoistiskt tycka att morfar borde ha fått blivit äldre. Men tyvärr spelar det ingen roll hur mycket jag önskar att det vore annorlunda, för ingenting kan vrida tiden tillbaka och förhindra att det redan hänt.
Bara för att de inte finns med oss fysiskt så betyder det inte att de är borta.

Allt sker av en orsak, även om orsakerna kan vara omöjliga att hitta eller förstå sig på.


Usch vad jag saknar er!
Nästa helg har jag en varsin present, en försenad 85års present och en just för att det är alla helgon dag.
Jag längtar efter att få lägga dessa på graven, och jag hoppas på innerligt att de kommer få ligga kvar.


Ni finns alltid i mitt hjärta <3
Kärleken blir bara starkare och starkare.

/A