Uppfylld


It's a long, long way from the tip of your fingers
To the love hidden deep in my heart.



Jag vet inte om det är bra eller dåligt att spara på gamla texter och dagboksinlägg från många år tillbaka.
Jag har precis läst lite i min gamla blogg och det gör på något sätt ont i mig att veta hur den där tjejen mådde.
Allt jag skulle vilja är att rycka ett rejält tag om henne och krama om henne riktigt hårt och berätta allt allt ordnar sig, allt allt kommer att bli bra.
Det är skrämmande att det inte känns som att det är jag som har skrivit det där, att jag inte längre känner igen känslan.
Fast samtidigt, ju mer jag läser desto stoltare blir jag över mig själv. Jag har åstadkommit mycket hittills som jag för många år sedan aldrig trodde jag skulle. Jag hade nog aldrig ens vågat hoppats på det.

Jag är också stolt över att alla nederlag och alla tårar jag fällt under mina 23 år bara har gjort mig mer målmedveten och starkare. Vissa minnen bearbetas bort och fylls på med nya, lyckliga minnen.
Vissa svåra minnen finns kvar som ett svagt fragment, de kommer nog aldrig försvinna, men de kanske också en dag kan övergå till att bli ett bevis på min styrka. Att man som liten människa faktiskt kan överleva svåra saker i livet och ändå gå ut som en lycklig segrare ur den striden.

När jag tänker tillbaka så inser jag vad lycklig jag är nu. Den känslan jag har i kroppen är helt fantastisk och jag hade kämpat ännu hårdare om jag visste vad som skulle komma.
Det finns dagar då jag bara vill gräva ned mig och aldrig gå upp igen, jag tror det ligger i människans natur. Men de dagarna blir allt färre och allt färre och jag har lärt mig att njuta av livet. Att ta tillvara på de små tillfällena som gör livet så bra.


Om jag skulle försöka sätta ord på känslan i kroppen nu mot förr, så skulle jag säga att jag känner mig ljus, luftig och bara sådär otroligt lätt. Förut var det med tunga steg jag gick, med en kropp som kändes som bly.
Jag tror att känslan är kärlek, och inte bara kärlek till min älskade utan också kärlek till vänner, eller rent utav kärlek till livet.


"Visst känns det fint att va' vid liv, en dag till"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback