100127 - Onsdag



Dagarna går och jag vet inte vart dom för mig riktigt.
Det finns saker och ting som jag trodde var utrett men som jag märker inte är det.
Varje dag går jag från hopp till nederlag, dagarna är som en berg-och-dalbana från början till slut.
Jag har lovat mig själv att detta år ska bli mitt år, men det har inte riktigt börjat som jag tänkt.
Ju mer jag tänker så är jag inte så främmande för vissa saker som jag varit helt främmande för förut. Vet inte om det är bra eller dåligt egentligen men på sätt och vis så lugnar tanken mig. Som en reservplan eller så.


Jag har i alla fall börjat inse att allt handlar om ens egen inställning.
Jag mår lite mindre bra idag men jag tänker vända på det och tänka på allt bra som sker under dagen.
Jag ska hämta ut mina böcker! (Även kurslitteratur).
Sen ska jag till skolan och fixa biljetter till Modemässan Köpenhamn med mina solstrålar, sen är det labb i den roligaste kursen under dessa två år på textilhögskolan.
Jag tänker försöka ignorera att det börjat snöa som tusan igen, vad nu det ska vara bra för?!


På fredag bär det iväg hem. Jag måste säga att det känns skönt. Det var inte så längesen vi var hemma sist men jag känner ett starkt behov av att träffa familjen och på fredagkväll är med mys med Elin. Det var inte igår direkt, hon är alltid så upptagen men nu har hon avsatt en hel kväll åt mig :) Jag ser verkligen fram emot det. Hon är som den syster jag aldrig fick och vi har känt varandra så länge att vi kan varandra utan och innan utan att ens behöva säga något.


Något som verkligen har höjt mitt humör och till och med gett mig ett par härliga tårar av glädje är två saker som posten kom med till mig.
Det första var ett fint kort med ett litet handskrivet brev i från en kär vän. Det sätter sig rakt in i hjärtat att få något sådant, att veta att någon tänker på mig.
Det andra var en fin present från min bror, en tavla eller hur man ska förklara den. Jag får nog istället ta en bild. Men det kändes också väldigt fint att öppna och se.

Varför skickar man inte fler vanliga handskrivna brev idag?
Något mer personligt och hjärtligt är nog svårt att få idag när tekniken härskar.




/A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback