<3
Måndag morgon och det var mer än svårt att komma ur den där varma sängen. Idag tror jag bestämt att solen inte kommer att stiga upp alls. Tänk om jag slapp det med.
Det blev en skön helg men samtidigt väldigt omtumlande. Igår besökte vi hjärtkliniken här i Karlstad och inte bara en person utan två, med bara ett rum emellan. Hur är det ens möjligt att två personer inom samma släkt ska få hjärtinfarkt samma helg?! Orättvist kan även tyckas men samtidigt så går det inte att vara bitter, det är inte rättvist vem det än händer för. Det var i alla fall en surrealistisk känsla att vandra där emellan rummen och försöka hålla humöret uppe för allas skull.
Nu får det väl ändå vara slut på allt elände? Snälla, det är tamejtusan det enda jag önskar i julklapp. Ingen mer oro och frustration, tack.
Ja, det mesta går lite på sparlåga just nu. Man försöker uppskatta de där små sakerna nu istället och kanske bör vi tänka efter ett par gånger innan man brusar upp sig för en småsak. Vad är det i det stora hela egentligen?
/A