Faller

Jag ramlar, slår mig, reser mig upp och borstar bort smutsen och torkar tårarna från kinden, plåstrar om såren och väntar. Med tiden är där bara ärr kvar som påminner och ju längre tiden går desto mer bleknar de.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback