Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor
Just idag är jag stark
Dagarna går. Två veckor semester var alldeles för kort och snart har jag gjort två arbetsveckor efter den.
För många känslor och tankar blandat med så fruktansvärt mycket kärlek från familj och vänner kunde inte ha gjort min semester bättre. Stugan, sol, bad och kärlek.
Jag önskar att det fanns en tid i livet då allt bara var bra, ingen oro utan bara genuin lycka. Jag vill bara kunna ta din smärta för en stund för jag vet inget annat jag kan göra.
Jag är ganska ofta en sådan som gömmer mina känslor, gömmer dem så djupt att jag tror att jag kan glömma dem. Syns de inte finns de inte? Jag har svårt att agera när det är svårt, jag vill helst bara bita mig i läppen och köra på men tillslut står det något i vägen och jag kommer att behöva bemöta mina känslor och låta orden och tårarna komma fram. Den dagen är inte idag, idag är jag stark för dig.
/A