AnnaIda

 

 

Trots magkatarren som bor i mig kropp och världens huvudvärk efter jobbiga dagar och möten på jobbet så älskar jag det faktum att jag där emellan känner alla fjärilar bubbla omkring i magen. Jag tror aldrig jag varit så här lycklig tidigare i livet. Vilket egentligen känns helt knäppt för psykiskt mår jag riktigt dåligt för tillfället. På något vis känns det vackert att mitt i allt faktiskt känna genuin lycka, att jag har så fantastiska människor som omger mig att inte all min energi sugs ur mig utan faktiskt fylls på emellanåt.

 

Jag sitter för fullt och försöker få ihop våran semester, den kommer inte ta oss till USA den här gången, det blev helt enkelt för övermäktigt för oss båda. Istället blir det två veckors avkoppling i Thailand där vi bara få vila upp oss, tanka lite solenergi och bara få vara med varandra.

 

Nu i september ses vi knappt, M är borta på jobb och kurser och även jag ska iväg på kurs. Det känns tråkigt, men det är inget vi kan påverkar och får helt enkelt se till att ta tillvara på tiden vi är lediga tillsammans.

 

Jag känner att jag skulle behöva en förändring, kanske sker den redan snart. Det får jag se om en vecka.

Jag har så mycket inspiration inom mig som jag inte får utlopp för eftersom energin är så låg allt för ofta. Så nu måste jag rycka upp mig, ta tag i träningen igen som får mig att må såå bra!
Anledningen till att den lagts helt på hyllan är ryggen, fick träningsförbud av min andra sjukgymnast, men nu känner jag att det går utför med ryggen igen och nu måste jag nog börja bygga upp mig igen. Ska se om jag kan boka in ett nytt möte för att se vad jag kan och inte kan göra. Jag saknar träningen väldigt mycket, men bara promenader för mig att få riktigt ont så jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja nysta.

 

/A