AnnaIda

Jag som precis tänkte skriva om hur bra min dag har varit, men efter ett telefonsamtal så raserades det mesta.
Just nu sitter jag mest och skakar som ett asplöv och känner mig bara uppriven.



/A

I'm proud!

Jag är uppe tidigt, redan duschad, bra gjort för att inte börja skolan förrän ett, inte likt mig :)
Jag är verkligen inte en morgon människa, har aldrig vart och kommer aldrig bli.

Ska sätta i mig lite frulle för att sedan plugga, hinna med en sväng upp till Stella innan ett.
Känns bra att planeringen för en gångs skull inte är i sista minuten, me likie.


Dagen igår var ingenting. Tvätten fixade mest Marcus med, eftersom Mikaela kom och räddade mig från den ;)
Sen gjorde jag ingenting mer i princip, pluggade gjorde jag visserligen.


Jag känner att jag håller på att bli sjuk, så jag ska försöka kurera mig med allt jag kommer på som är bra för förkylningar. Just nu gör min hals riktigt jäkla ont. Men det är väl typiskt när man precis börjat skolan och träffar massa folk. Hej immunförsvar. Kanske är svinisen som intagit min kropp? Man kanske inte ska skämta om sådant förresten.


Denna dagen kommer gå i ett hela tiden.
Efter föreläsningen är det dags att äntligen boka tatueringstid, om de nu har några kvar. Håll tummarna!
Sen är det introduktion i engelska kursen jag ska läsa, eller om jag nu inte ska det, bestämmer mig sen.



Så tjipp säger jag, nu är det dags att göra något av denna sista Augusti dagen.


/A

Jag vet inte riktigt vart helgen tog vägen för det är ju redan söndag idag?

I alla fall så är det tvätta som gäller idag, mycket tråkigt och M hade ju "oturligtvis" match idag så ingen hjälp får jag heller. Jag gillar verkligen inte att tvätta, eller det är mer släpandet upp och ned med en stor otymplig tvättkorg som är jobbigt, och sen allt springande upp och ned till tvättstugan stup i kvarten!

Mellan maskinerna ska jag nog faktiskt - hör och häpna - plugga.
Men jag kommer inte bara plugga, jag ska fixa lite bilder till min kalender så att den blir personlig.
Jag ska också ringa min mamma, för nu har jag faktiskt lite hemlängtan.

Eller, det är inte så mycket hemlängtan egentligen, för i Borås vill jag vara. Men efter att ha sett eller pratat med familjen varje dag hela sommaren så känns det konstigt att jag inte pratat med henne sen förra fredagen!
Visserligen har hon jobbat, jag haft skolan och hon har även haft kurs och sådär så tiden har inte funnits.
men idag så.



Jag är väldigt besvilken på vissa, jag vet inte hur länge jag orkar dölja det för dem.
Det finns vissa dagar så jag undrar hur allt kommer att reda sig.
Eller om jag helt enkelt bara ska släppa allt.
Jag är inte den som grämer mig över saker för länge, men vissa saker känns mer i hjärtat och då är det också svårare att släppa det, eller hur?



/A

Det blev ingen fotbollsmatch i torsdag, i ren protest hoppade jag av hos Mikaela när Marcus skulle åka, och jag ångrar det inte. Filmmys med henne eller fotbollsmatch i regnet? Valet för min del var då inte så svårt.


Igår började vi dagen med IKEA och det hittades en del och längtades ännu mer efter ett hus att fylla på saker i.
Vi hann också med både systemet och en tur till Freeport i Kungsbacka.
Sen vart det stressist, på 40 minuter skulle jag hinna handla några ingredienser till kladdkaka som fattades, baka den och grädda den(den skulle stå i ugnen i 40min!) och hinna möta upp Sandra.
En omöjlighet, så istället så fick jag hämta Sandra så hon fick komma till mig en stund så kladdisen skulle bli klar och hinna svalna.

Sen begav vi oss upp mot Stella, där avnjöts det för första gången i mitt liv - sushi, och jag gillade det!
Mickan stod för förrätten (vilket då var sushin).
Stella stod för huvudrätt vilket var en pasta med sås.
Sen blev det kladdis och massa snacks.


Min mage mår inte helt okej idag ska jag tala om.
Men kvällen var otroligt mysig och den var med precis rätt människor.
Det är tråkigt att Stella bara var här för att säga hej då till oss, men på återseende säger jag.


/A

Klockan är halv ett, HALV ETT?! Vart tog denna morgon vägen?
Jag sitter fortfarande i morgonrocken och har inte ens ätit frukost än.
Ibland är jag alldeles för dålig, fy skäms.


Igår spenderade jag och Mikaela ett par timmar i högskole bibblan för plugg, efter lunchpausen tog vi oss aldrig tillbaka utan det blev en vända på stan och lite chill på hennes golv.

Under hela dagen hade jag en huvudvärk som följde mig vart jag än gick.
Väl hemma blev sambosen sur då jag verkligen inte hade lust att ta mig ner till stan och Miss Li på stora torget, men som vanligt får jag dåligt samvete när jag gör honom besviken så jag kastade i mig två migräntabletter och följde med.
Miss Li var bra, däremot undrar jag vad de tänkt på när de ställt upp massa stora parasoll i vägen?! Omöjligt att se scenen om man inte stod längst fram i princip, mycket dåligt. Men lyssnade gjorde vi i alla fall och jag försöka hålla tillbaka illamående och spyan som ville komma upp. Jag tror inte jag tål mina tabletter riktigt.
Vi gick innan det var slut och tog en pizza med oss hem, avnjöt den framför Dexter.


Planerna för idag var att fika med Camilla och ha filmmys med Mikaela.
Båda har blivit inställda, det tycker jag är tråkigt.
Marcus föräldrar kommer, oannonserat, jag har känt det på mig hela veckan och igår drog vi ur dem det.
Så istället för mina planer får jag nu städa lägenheten, vänta på dem och följa med dem för att se Marcus match sen.
Det är såklart trevligt det med men det var inte riktigt vad jag hade tid eller lust med idag.


Imorgon blir det IKEA, sen mysmiddag hos Stella. Gissa om jag längtar.
Middag med tre av de härligaste människorna jag stött på här nere kan inte bli mer än bäst, och det bästa utav allt är nog att det inte är planerat någon utgång, utan vi sitter och ljummar hos Stella tills sängen gör sig påmind. Såna kvällar gillar jag allra bäst.


Nej, nu måste jag nog äta frukost och sätta igång med dagen.

Fy på mig!

/A

Det är alltid lika kul att se pengarna komma in på kontot och alltid lika tråkigt att se dom försvinna lika fort.
Med andra ord har jag precis betalat räkningar.
Denna gången var det ofantligt mycket också, tur att vi fick mer i CSN och att jag hade en liten lön att glädja mig åt för en stund. Nu åter till att försöka hushålla med resterande kronor resten av månaden, ibland hatar jag att vara student.
Men jag ska inte vara bitter ändå, jag har det trotsallt väldigt bra och det är faktiskt rena lyxen att gå i skolan och faktiskt få (eller ja, låna det mesta) pengar utan att behöva anstränga sig för mycket.


Jag och M hamnade på Knalleland när han kom från jobbet igår, tyvärr fanns det inte mycket i min smak, eller det kanske var lika bra.
Däremot hittade jag ett antal par skor som gärna får flytta in i garderoben, det tål i alla fall att tänkas på, för skor måste man ju ha på fötterna när man går utanför dörren, något annat alternativ är inte så smart i detta klimat.


Idag blev det en runda på stan, sen en lunch på viskan (Björkan, du fattades <3) innan skolan började.
Sen efter skolan en runda till på stan, köpte mig ett par jeans, potentiella att bli väldigt bra efter att ha använt dom ett par gånger så de mjuknar. Ett riktigt kap med både 10 % och 100:- i rea på H&M, det gillas.


Nu sitter jag här och har precis betalat mina räkningar.
Är sugen på att kila till Mikaela för att äta lite pizza, förnuftet säger dock nej, åt faktiskt ute till lunch och om jag inte ska behöva vända och vrida mina pengar hela månaden så borde jag verkligen låta bli. Speciellt eftersom det redan finns mat här hemma som är planerad för kvällen.


Marcus är iväg och spelar match och är inte hemma förrän sent.
Lite sugen är jag på att kladda på en ansiktsmask och bara ha det gott här hemma, kanske köpa lite grönsaker att dippa(ska försöka hålla mig till nyttigare alternativ än chips) framför lite plugg kanske.

Vi får se, kvällen är ung.


/A

Jag kan inte riktigt bestämma mig om det här är en tisdag i min smak eller inte.
Jag har inga planer alls och utanför fönstren ser det sådär höstigt och härligt ut, ni vet, solen skiner och luften är frisk.

Det mesta "tråkiga" men nyttiga avklarade jag igår vilket betyder att jag faktiskt inte har så många måsten idag, eller egentligen inte ett enda måste, mer bara sånt som jag borde göra för min egen skull.
Det känns riktigt skönt faktiskt.



Jag låter min dag vara öppen, så får jag se vad som händer med den.


/A

Jag hatar att veta att någon eller några man står väldigt nära mår dåligt, jag känner mig så maktlös för ibland spelar det faktiskt ingen roll vad man än säger, det är bara ord. Mot verkligheten så är de orden ganska små.
Det känns ibland som att armarna är alldeles för korta för att omfamna alla.
Allt löser sig alltid, även om det ibland inte löser sig på det sättet man hoppats.
Jag har under mina 23 år lärt mig att människan är beundransvärd, den tar sig ur det mesta, och ju fler motgångar man haft desto starkare har man blivit.
Saker och ting kanske aldrig slutar att göra ont, men man lär sig leva med smärtan och tillslut kan man till och med gömma undan den för en stund.


Ibland önskar jag att jag kunde dela mig i flera delar, jag behövs både här och där och överallt ibland och det gör ont i mig att jag inte kan vara där jag behövs, det skulle vara omöjligt jag vet.
Men ni finns ständigt i mina tankar och jag finns alltid här, vad ni än behöver, jag hoppas ni vet det!


/A

Efter denna sommar är jag nog mer än säker, jag har hittat den jag vill dela resten av mitt liv med och den jag vill bilda familj med.


När vi inledde sommaren det här året visste jag att det skulle bli svårt, jag skulle bo hemma hos familjen i Degerfors och jobba i Kristinehamn. Marcus skulle bo kvar i Borås och jobba fram till sin fyra veckors semester i slutet av sommaren.
Att gå från att ses varje dag och somna bredvid varandra varje kväll till att inte ses på flera veckor var en omställning som hette duga, det medförde även väldigt mycket tankar och förvirring.

På ett sätt var det väldigt bra, samtidigt som det var väldigt svårt.
Nu idag inser jag att vi behövde den tiden för oss själva båda två.
Jag kan inte svara för M's tankar om det hela men jag fick i alla fall mig en tankeställare.

Till en början var det svårt, vi tjafsade mest om onödiga saker över telefonen och vissa kvällar ville jag inte ens ringa.
Jag hade dagar då jag inte ens ägnade en tanke åt oss eller honom, och jag var rädd att det var ett tecken på att kärleken mellan oss börjat att försvinna. Ju mer jag tänkte på det desto mer ledsen blev jag. Jag ville sakna honom, jag ville sakna oss.

När M äntligen fick semester så var det verkligen ett kärt återseende även om det var ansträngt och tjafsigt i början.

Resan till Portugal förändrade dock allt, jag tror det var där bland all feber och alla toabesök som jag insåg att jag skulle kunna göra allt för denna kille. Det kändes på något sätt fint att ligga sjuka och jävliga, så länge vi gjorde det tillsammans.

Efter resan väntade ytterligare en vecka isär, Marcus i Borås och jag i Degerfors.
När jag äntligen kom hem tillbaka till Borås i lördags så försvann alla tvivel jag haft hela sommaren, där var han, den killen jag vill dela mitt liv med. Mer säker kan jag nog inte bli. Det där pirrandet i magen är tillbaka och den här helgen har varit den bästa på länge.
Jag kan se i hans ögon att han skulle ge mig månen om jag så ville.

Och även om det emellanåt kommer bli svårt, så vet jag att det är värt att kämpas för, jag vill detta av hela mitt hjärta.


Nu har jag lovat mig själv att vara en bra flickvän, och att vi ska hålla en öppen dialog när något gått snett.
Jag vill inte förlora det bästa jag har på småsaker som bara växer sig stora för att man inte pratar om det.


Jag längtar väldigt mycket efter den dagen då vi köper hus, för den dagen innebär att vi ska starta familj på riktigt, och det spelar ingen roll hur långt fram i tiden det är, jag kan vänta en hel livstid så länge jag får vänta tillsammans med mitt hjärta.


Det känns helt varmt i kroppen att veta att vi båda längtar lika mycket.

Jag gillar det faktum att mitt lönebesked skvallrar om en tusenlapp mer än jag väntat denna månad, sånt är alltid välkommet. Något som också är välkommet är att jag bara behöver köpa en endaste bok för de första två kurserna på höstterminen, en bok som dessutom inte ens kostar 200:-. Det kan man säga gillas mer än mycket : )
En del annat praktiskt ska förstås införskaffas nu när skolan dragit igång igen:
- En ny bra och snygg kalender
- Nya pennor
- Lite block
- Annat nyttigt inför skolan såsom små post-it lappar och sånt där

Sånt kan faktiskt vara riktigt roligt att köpa, och det gör vardagen i skolan lite roligare också.


Idag drog vi igång med kursen: Färg och beredning med reklamationshantering.
En kurs jag känner lite blandade känslor inför, jag tror den kan vara rolig men har hört att den är svår.

Med andra ord ska jag redan nu från början lägga manken till och hänga med i pluggandet så att man slipper panikplugga sista veckan inför tentan. Något som mina kära kamrater också har planerat, det känns skönt.


Det är med en härlig känsla i kroppen som skolan dragit igång igen.
Äntligen är man tillbaka i Borås och vardagen, och jag gillar den, speciellt när jag vet att detta året kommer bli om möjligt ännu bättre än förra. Jag har världens härligaste vänner och har lovat mig själv att ta tillvara på mina dagar nu.



/A

Jag har en gnagande oro i magen som gör att jag egentligen just nu inte vill packa mina väskor och åka hem imorgon.
Det kan hända att jag vänder hem till Degerfors igen snart, det återstår att se (förhoppnongsvis vet jag på måndag).


Ikväll ska jag passa på att gosa sönder min kisse och försöka att njuta av min sista natt här.
Jag längtar verkligen hem nu, det är obeskrivligt vad skönt det ska bli att få komma hem till sin andra hälft och sin egna lägenhet.


men det gör också lite ont.


/A

Finns det egentligen något mer hjärtligt än barn?
Att se den uppriktiga känslan i dess ögon som bara lyser av lycka?
Att Emmas presenter skulle bli succé det hade jag nog på känn, men man får ett bra betyg när ögonen bara lyser och hon tar till ett glädjetjuut "maaaaaagiskaaaa wiiiiIIIiiiIiiIIIiiiiinx".
Hittade en ryggsäck i Portugal med just detta, Emmas absoluta favvis.
Hon fick även en rosa neccesär med rosett på framsidan och med en spegel som satt fast i ett snöre, den fyllde jag med rosa hårsnoddar, glittrande hårspännen, två nagellack och ett rosa armband.
Det är lätt att göra henne lycklig.



Det är egentligen det som känns mest tråkigt med att åka hem. Man missar så mycket tid med brorsbarnen när man bor så långt bort som vi gör. Och det faktum att jag fick fira hennes födelsedag idag, fast hon inte fyller förrän nästa Lördag. Det är svårt att passa in saker och ting.
Det får mig ännu mer att någon gång vilja flytta tillbaka hit till Värmland. Att bara kunna åka till sin familj över en snabbfika hur som helst, utan massa planerande.
Jag har i alla fall bestämt att om, och när den dagen då i så fall sker, vi skaffar barn då ska vi tillbaka. Jag vill inte bo så långt bort då. Mina barn ska kunna träffa våra familjer, sina kusiner ofta och ha en fin relation till varann.
Men det är en senare fråga, vi har inte sett om det blir några barn gjorda.




Det suger att ha varit utomlands och fått en fin bränna och nu se den singla nerför kroppen i form av fula avskavda hudflisar. Jag är mer vit än brun, ser ut som jag har fiskfjäll så torr och fnasig är jag, och ändå har jag smörjt mig en massa. Ska nog slänga mig i ett oljebad snart. Babyolja är super för torr hy.


Blev lite blandat, har massa tankar i huvudet som behöver ut, men jag sparar på dom tills jag tänker lite mer klart.


/A

Idag har jag haft en riktigt bra dag.
Började med en slapp morgon där jag inte hade något att ha bråttom till, slutade dock med att klockan visst började närma sig ett, då jag skulle vara i Karlskoga för att träffa Jenny, men jag hann allt i god tid, fick till och med vänta på henne.
Sen dök också Sandra upp, som jag inte träffat på säkert minst 1½ år sedan.
Vi tog oss mat/fika på "som hemma" och sen tog vi rundan på stan innan vi avslutade med nybakade bullar och kaffe hemma hos Jenny.
Mycket mysigt får jag lov att säga.
Det som är så skönt med Jenny är att även om man vi inte varken setts eller pratat med varann på väldigt länge så känns det inte konstigt att ses.
För er som inte vet så träffade jag Jenny första gången i klass sju, då vi började samma klass, men det var egentligen först på gymnasiet som vi började umgås på "riktigt". Sen när jag flyttade till Kristinehamn umgicks vi faktiskt mycket, och det tack vare pôjken hon hittade där.
Tyvärr går det väldigt länge mellan gångerna vi ses nu sen jag hamnade i Borås, men som sagt, man vet alltid vart man har henne.

Ska försöka vara duktigare på att höra av mig, det är faktiskt inte så jobbigt att slå en signal någon gång och höra hur hon mår.


Skulle ha avslutat dagen hos Natta också men hon var sjuker så jag får se om jag hinner med henne något innan jag åker till Borås, just nu verkar det kört.


Mina tankar idag går främst till mina "systrar" som varit på begravning, det jobbigaste är att jag vet precis vad de just nu går igenom och det gör mig så ont att veta att de är ledsna. men samtidigt vet jag också att man lär sig leva med sorgen.



Jag har också köpt en present, eller om jag sparar den till jul, till en fin vän(som inte fyller än på många månader), och det värmer så i hjärtat att veta att den är så mitt i prick, jag vet inte om jag kan hålla sig så många månader. Kanske får hon den ändå, vi får se ;)



Just nu är jag väldigt splittrad.
Jag längtar hem väldigt mycket samtidigt som jag på något vis vill vara kvar.
När man ser sina gamla vänner sådär så kan man inte hjälpa att sakna tiden man hade, allt vi gått genom tillsammans och alla skratt.
vissa vänner finns ju alltid där oavsett avstånd och jag har haft turen att få ett par såna i mitt liv, men det är svårt att lämna dem och inte veta nästa gång man ses.


Sen finns det även de som man faktiskt får lov att säga att man är mycket besviken på, men det är upp till den/de.


Nu ska jag kolla nya ikea katalogen och drömma lite om hus och framtid ;)
/A

Idag är jag på riktigt, riktigt dåligt humör, sådär så det riktigt osar ur öronen på mig.
Så...jag ska göra mig ett par varma mackor och sen hoppa ner i sängen för att sova, det är nog det enda rätta.


Hoppas på en bättre dag och framför allt humör imorgon.


/A

Nu är vi där igen, denna eviga söndag, gissa om jag är trött på den? Men i höst vet jag att den kommer värderas högt. Jag har redan nu planerat hur jag ska spendera min nästa söndag. Med ny tv, i sängen hela dagen med min andra hälft. Jag har saknat våra myssöndagar som vi tyvärr alldeles för sällan tar oss tid med.


Just nu tycker jag det är riktigt jobbigt att behöva vara i Degerfors, jag ångrar att jag åkte ner till Borås i två dagar, de förstörde nog mer än vad de hjälpte. Saknaden efter staden, lägenheten, vännerna och Marcus blev bara större.
Men, det är bara en vecka, nedräkningen går fort och jag har lovat mig själv att njuta av sista veckan i Degerfors, kanske dröjer det innan jag åker hem igen sen.


Tyvärr bjuder Degerfors inte på det bästa vädret, det blåser iskalla vindar, annars hade en promenad kunnat pigga upp mig lite.
Jag får se vad dagen erbjuder mig senare, den blir ju vad man gör det till och allt handlar om att försöka ha rätt inställning till allting.


Så, det ska bli en bra och mysig dag idag, har jag bestämt. ;)


/A

Första jobbdagen efter två veckors semester gick fort, jag trivs verkligen där, även om jag allra helst hade stannat kvar i Borås igår, men jag får försöka sluta vara bitter på det nu det hjälper mig ingenting att tänka på det eftersom jag ändå måste vara här en vecka till. 
Resan ensam gick okej hem igår, hög volym med Lars Winnerbäck så gick tiden(och bilen) fort.


Här sitter jag och nyser och ögonen rinner, allergi, igen.
Hoppas att tabletterna och nässprayen sätter in snart, det tar så himla mycket på krafterna att känna sig dålig.


Planerna för dagen är alldeles för få, fast egentligen är jag mest sugen på att bädda ner mig och sova redan nu.
Sov med migrän i natt igen och det ger ingen bra sömn direkt.


Nej usch vad negativ jag är.
Jag trivs jättebra hos min familj och på jobbet så jag har egentligen inget att klaga över, och denna vecka kommer springa fram och snart är jag tillbaka i Borås, så jag får istället se till att njuta av Degerfors det sista nu.


/A

När vi klev på planet runt sju lokal tid i Portugal i tisdags kväll var det med ett enda stort vemod. Jag har aldrig tidigare så gärna stannat kvar som då, jag brukar ha hemlängtan efter en vecka, men nu efter två veckor kände jag mig ändå inte klar med Portugal och Tavira.
Kanske var det för att ett par dagar i planeringen försvann p.g.a. att jag och M låg inne i lägenheten sjuka, kanske var det för att jag verkligen älskade allt som var otvunget, kanske var det helt enkelt så att jag inte ville hem från värmen.
För varmt var det, aldrig under 30 grader, knappt ens på nätterna, jag har svettats floder där nere.
Men, som vanligt så lämnades brännan kvar därnere och nu finns endast minnena i hjärtat.

Jag är tillbaka i Borås för en dag och jag har nog aldrig tidigare uppskattat vår lägenhet så mycket som när jag klev in här 22 igår kväll. Jag älskar vår lägenhet! Trots att jag både somnade och vaknade med migrän så känns det bra, men konstigt. Jag har knappt varit här på två månader. . .
Jag mår fruktansvärt illa av migränen/tabletterna men är vid gott mod. Idag får jag äntligen träffa mina tjejer igen, som jag har längtat!

Imorn beger jag mig ensam mot Degerfors igen.
En veckas jobb kvarstår och ett jäkla hektiskt schema för att hinna träffa alla där hemma en sista gång.
Sen drar skolan igång och jag erkänner att jag har längtat efter den länge nu.
Ett bra tecken på att man trivs antar jag.


Meningen var att jag skulle sova till nio, men migränen hade andra planer så jag var uppe halv åtta.
Tack vare att jag packade upp redan igår kväll när vi kom hem så ska jag bara skrota runt här hemma nu på morgonen och småplocka lite med det som är kvar och bara njuuta.


/A



Även om det har varit skönt att ha varit isolerad i två veckor från allting så har många tankar virvlat runt om kvällarna där nere och vissa nätter har jag inte kunnat sova. Jag oroar mig alldeles för mycket för saker som kan ske istället för att leva i nuet och se vad jag har.
Jag har också fått tråkiga nyheter som påverkar mig negativt, men jag hoppas det kommer något bra ur det tillslut.