AnnaIda

Blodtryck. EKG. Prover.
Oro. Funderingar. Väntan.
K A O S

Jag har en mindre bra kväll nu känner jag. Inombords är det kaos av förvirrade känslor och tankar. Det är nog så att man inte är byggd för för snabba förändringar i livet. Det tar ett tag att komma in i nya vanor och nya mönster - helt klart. Att dessutom bli lämnad ensam ännu en vecka är ju inte direkt något som underlättar.

Jag har svårt att sätta ord på virrvarret inom mig. Jag vet egentligen inte vad det beror på. Jag oroar mig helt klart för hösten, hur det blir med jobb och allt. Dessutom finns det vissa förvirrade känslor vad gällande andra saker också. Något som jag faktiskt inte riktigt trodde på innan.

Något som är ännu svårare är att sätta ord på är andras känslor och tankar. Det är rent av omöjlig. Dock är jag bra på att läsa av andra, många gånger är det bra men lika många är det mindre bra. Jag vet inte hur det är i just det här fallet. Vad gör man när man tror att ord bara är ord utan någon mening? Hur tar man egentligen reda på om det som sägs är sanningen eller om det är den enklaste utvägen? Är vi sådana vanemänniskor att vi hellre är olyckliga och trygga än att försöka våga och finna lyckan? Är vi så dumma? Eller är det rent av så att vi tror på det vi gör så innerligt att något annat inte finns som ens en möjlighet? Frågetecknen är fruktansvärt många ikväll, dessvärre tror jag inte att de kommer att någonsin kunna rätas ut helt och hållet heller. Kanske är det lika bra - vad vet jag?

Vad följer man. Hjärtat och den lilla pirrande känslan eller förnuftet och magen. De säger sällan samma sak och vill ännu mer sällan gå samma väg tillsammans. Hur gör jag för att de båda ska komma överens? Det är nämligen där jag vill hamna, det är då jag tror att jag funnit min livsväg. Så länge jag har både hjärtat och magen med mig i det jag gör - då kommer jag vara trygg i mina beslut.


/A

Jag tänker inte ens be om ursäkt för den extremt dåliga uppdateringen. Senaste veckan har jag både fått hem Marcus och sett honom åka iväg igen. Nu är han i Frankrike och lever loppan, jag unnar honom det men det är verkligen tomt här hemma. Det är bara en lägenhet utan honom, med honom är det ett hem. Han är som ett riktigt yrväder här hemma och nu har stormen lagt sig.

Vi börjar få ordning i lägenheten, den är långt ifrån klar men sovrummet är min tillflyktort nu, innan ville jag inte ens sova där inne och nu skulle jag vilja ligga där i sängen hela dagarna. Tänk vad lite nya möbler kan göra.

Annars då? Mitt mående har gått upp och ned och en dag fick jag till och med gå hem från jobbet för att jag mådde fruktansvärt dåligt. Jag känner mig inte helt hundra än, mitt hjärta slår konstiga slag emellanåt och det skrämmer livet ur mig.

Jag jobbar nästan varje dag. Jag har nu jobbat fem dagar i rad, är ledig idag och sen blir det sju dagar på rad. Intensivt kan man verkligen säga, jag får hoppas att det kommer synas på kontot sen i alla fall. Min allra första ikea-lön kommer på måndag, den kommer inte vara så stor men varmt välkommen.

Min och Elins resa börjar närma sig, snart bara tre veckor kvar. Jag längtar fruktansvärt mycket efter den! Hela jag behöver lite sol, värme, bad men framförallt ledighet! Det är tufft att gå från heltidsstudier till att jobba heltid på ett jobb där jag står och går heeela dagarna och samtidigt ska ha servicekänsla från topp till tå. Mina knän har tagit hårt på det, speciellt det ena. I förrgår kunde jag knappt gå, igår använde jag knäskydd vilket underlättade. Idag ska jag försöka vila benen ordentligt.


Jag har många tankar och funderingar som snurrar i huvudet hela, hela tiden. Det är snart dags att ta hand om dem på riktigt och vissa beslut måste snart fattas. Jag kan inte dra ut på det längre, det mår ingen bättre av.

/A

Jag kan inte med ord beskriva hur mycket det pirrar i magen på mig, om tre-fyra timmar kommer Marcus HEM! Jag har nu "provat på" att flytta och bo ensam och visst har det varit skönt att vara ensam vissa stunder men inget slår att ha någon att dela hem med. Jag skulle ljuga om jag sa att jag bara ser fram emot det, det är faktiskt med lite blandade känslor också, mest för att han åker iväg för en vecka igen nästa helg. Det känns lite som att få kakan och sen förlora den igen. Förra sommaren var en av de bästa på länge och tyvärr kommer den här kännas som en av de sämre. Det enda jag har att se fram emot i sommar är min och Elins resa och hade det inte varit för den hade jag nog deppat ihop helt!

Nu tänker jag antingen lägga mig ned och sova lite eller gå ned på stan en sväng. Det lutar mest åt det förstnämda, det är inget vidare kul att gå på stan själv ändå. Imorgon blir det en lång dag på jobbet men det ska bli härligt att ha någon hemma som väntar när jag kommer hem istället för en tom lägenhet.
I helgen ska det spenderas pengar och skruvas möbler tills knogarna blöder.


/A

Jag bestämde mig för att inte åka över till Degerfors och det har visat sig vara ett bra beslut. Migränen kom tillbaka och jag har mest legat däckad på soffan, halvt sovande halvt vaken. Så mer lajbans än så har inte min dag varit direkt. Tråkigt nog så skiner solen nu och det ser riktigt härligt ut ute. Imorgon kommer äntligen M och jag slipper vara ensam mer. Det känns ju verkligen mer påtagligt att jag är ensam och inte känner någon i Karlstad när det är fint väder och man helst skulle sitta i en park och hänga nånstans med sällskap. Behöver jag ens påpeka att jag är blekare än på många, många år? Jag är nästintill genomskinlig nu, och det är juli!

Mitt humör är inte riktigt på topp idag och det kan ju såklart bero på att jag inte mår bra och känner mig otroligt sällskapssjuk. Dessutom är jag otroligt sugen på att ta fram ritblocket och rita men har inget bra ställe att sitta på. Istället filurar jag på en blivande tatuering, jag som inte skulle ha någon mer - vem försöker jag lura?

Det är många tankar som snurrar också och det finns ett beslut jag måste ta snart och jag försöker väga för och nackdelar och tänka förnuftigt. Jag vet dock inte om jag har tillräckligt under fötterna för att ens fatta det här beslutet.


/A
 

Idag är jag ledig, klockan är strax efter tolv och jag sitter fortfarande i nattlinnet. Igår var jag en trött tjej på jobbet, kände mig riktigt sliten och sista timmen började huvudvärken förvarna. Senare igårkväll så kom migränen och jag har tampats med den nu på morgonen. Just nu har jag den under kontroll i alla fall. Antar att jobba sex dagar i sträck samtidigt som det är kaos inombords och i lägenheten spelar in en hel del i måendet.

Just nu är jag i valet och kvalet om jag ska ta bussen till mor och far senare idag eller inte. Det var tänkt så, fram tills för någon timme sedan då min date för morgondagen ställde in. Eftersom både mor och far jobbar under morgondagen känns det inte så spännande att åka dit och sitta där själv, då jag kan lika gärna skrota runt i pyjamasen här hemma och vänta på mitt hjärta som kommer HEM imorgon! ♥

Jag får helt enkelt se, vet inte riktigt vad jag ska sysselsätta mig med under två dagar ensam i Karlstad. Det suger att jag inte känner någon här!

Nej. Jag ska nog kanske ta mig en dusch och tvätta mitt flottiga hår. På tal om hår är jag i stort behov av en förändring! Funderar på att lägga i några tunna ljusa slingor för att få det lite sommarfräscht. Kommer ju ändå aldrig ut i solen så att det får chans att blekas naturligt. Jag är också sugen på att kapa av det. Dock vet jag inte riktigt om jag verkligen vill det eller om det bara är stundens invigelse eftersom jag är så trött på mitt tråkiga hår. Aja, det tåls att funderas på.

Någon som vet nån bra frisör i Karlstad? ;)

/A

Förkylningen försvann lika snabbt som den kom, inte mig helt emot. Jag känner mig helt bra igen förutom en näsa som är lite rinnigare än vanligt - kunde vart värre.

Inom mig bor ett kaos som heter duga, känslor och tankar är i ett enda virrvarr och jag går från att studsa på moln med en pirrande känsla i magen till att känna mig minst på jorden och väldigt, väldigt ensam. Att det dessutom råder ett mindre kaos i lägenheten som jag inte har tid att få ordning på gör inte direkt något för att hjälpa mitt välbefinnande.

Jag har sovit ute på soffan de senaste nätterna, vilket visade sig vare ett ganska bra val. Här ute har jag i alla fall somnat relativt snabbt och sovit ganska så gott. I sovrummet sov jag knappt alls.

Idag tog jag tag i hallen och vardagsrummet direkt när jag kom hem från jobbet. I hallen har jag till och med lagt på mattor, allt för att det ska kännas välkomnande när jag kommer hem om dagarna.
Ur vardagsrummet kastade jag lådor och annat strunt som stått här i en vecka, det är där jag spenderar mest tid om dagarna när jag är hemma eftersom det numer är mitt sovrum också.

Det tredje rummet stänger jag dörren till när helst jag kan för att slippa se alla kartonger överbelamrade med saker och ting. OM det ska bli skönt att M kommer hem till veckan och att ett besök på IKEA (som kund) är inplanerat till lördag. Dags att få ordning ordentligt med skrivbord och allt.

Det ska bli fint att M kommer hem av andra anledningar också. Just nu känns det som att det är jag som har flyttat ensam faktiskt. En känsla som känns väldigt surrealistisk. Det är inte det att jag inte klarar mig ensam, för det har jag fått bevisat för mig att jag faktiskt gör. Det är det att han inte bara är min fästman utan också en av mina allra bästaste vänner, det är tomt utan hans tokerier bredvid mig i soffan. Även om vi kan gnälla på varandra och gå varandra på nerverna ibland. Vår kärlek har många sidor, både bra och dåliga, och vi är nu inne på vårat nionde år tillsammans. Klart att det då känns en aning tomt.


/A

God morgon. Jag är inte helt nöjd med att jag vaknade igår med en pirrande hals, senare igår kväll var det ett faktum - ont i halsen! De två sista timmarna på jobbet igår var en pina, men jag sa aldrig något till någon, vill ju inte vara hemma och vara sjuk! Idag gör halsen ännu mer ont men jag tänker ignorera det. Jobbar sju timmar, det ska jag försöka att orka. Efter jobbet hämtar mamma och pappa upp mig på IKEA och först tar vi en tur där. Ska köpa lite grejer till lägenheten, bland annat en hylla till hallen och en till badrummet. Ska bli skönt att få lite ordning. Köpte en del bra att ha grejer efter jobbet också så nu börjar det allt likna något. Det är ju förstås en hel del kvar att fixa med, men sakta och säkert formar sig ett hem här.

Jag trivs bra i Karlstad, jag går och småler när jag kilar genom stan om dagarna MEN jag sover otroligt dåligt ensam. La mig vid elva men somnade nog inte förrän närmre två. Får se om jag tar soffan i natt, det känns inte riktigt hållbart att inte få någon sömn nu när jag börjar bli sjuk också.

Nej, smink och frisyren ska fixas. Ska bege mig mot bussen om en timme cirka.


Ha en bra dag!

/A

Jag har ångrat mig både en, två och fler än tre gånger angående flytten helgen som gick men nu sitter jag här i Karlstad i vår nya lägenhet - ensam - bland alla kartonger. Ett ofantligt stort tack till de som var med och slet för att få hit alla grejer, det hade aldrig gått utan er! Marcus skulle egentligen bli kvar i Borås igår medan jag och flyttlassen bar iväg mot Karlstad, men han ändrade sig och följde med. Tur var det för jag hade brytit ihop här totalt annars när alla andra åkte hem. Vi fixade till halv ett i natt och imorse åkte M tillbaka till Borås vid sex tiden. Kan säga att ögonen i princip står i kors nu efter en tio timmars lång arbetsdag i sommar-rea-kaoset, men KUL är det!

Vi får se om jag klarar av att sova ensam i natt. Sovrummet känns lite läskigt än så länge. Funderar på om jag ska bädda i soffan istället för då har jag i alla fall tv jag kan somna till. Jag får se, någon gång måste väl jag med växa upp och våga sova ensam?

Livet känns bra uppochned nu kan jag säga. Ena stunden är jag på mitt jobb och älskar det mer än allt, andra stunder är jag väldigt nere och bara vill krypa ihop till en lite boll. Tur att jag har mitt jobb, jag hade inte klarat mig så fint annars.

Det blir ett par ensamna veckor nu, har ingen bil eller något. Får i alla fall lite besök av mamsen och pappsen på torsdag. De ska få hämta mig efter jobbet och då ska jag se till att köpa lite prylar också när jag ändå får skjuts.

/A

Känslan av att låsa upp dörren och kliva in i mitt hem igår när jag på eftermiddagen anläde till Borås är obeskrivlig. Home is where the heart is. Det var ett kärt återseende att få komma hem till lägenheten - det är utan tvekan det bästa köpet jag någonsin gjort! Att jag på söndag lämnar den för gott känns ofattbart. Ett annat återseende var med min andra hälft, det var otroligt härligt att ha en kväll tillsammans bara vi två, det var över två veckor sedan sist. Efter den här helgen kommer det gå nästan två veckor igen. Man lär sig uppskatta det man har då kan jag tala om ♥ Den här sommaren kommer bli en riktig prövning på vårt förhållande och på ett sätt är det faktiskt bra.

Dalsjöforsturen igår ledde till att jag nu har en ny fin ring på min vänstra hand. En ring som symboliserar min älskade familj och det här årets avlutande av ett livskapitel. Ringen är jättefin, guld och vitguld med en liten diamant, jag är väldigt nöjd, den kändes jag. Bild ska jag försöka fixa så småningom.

Det var en härlig men konstig känsla att vakna upp i min egen säng idag och jag har tagit tillvara på morgonen med sovmorgon och en god och lång kopp kaffe. Precis så som jag vill ha min morgon. Tråkigt nog delade jag den inte med M eftersom han jobbar idag, men imorgon är han ledig :)

Ska strax pallra mig in i duschen, runt lunch blir det stan och Jennie, kan ju vara bra att vara startklar då.


/A

Att livet går sin egen väg det är något jag har stött på många gånger. Måndagspromenaden blev avbruten av ett samtal, ett samtal om att kära far var på väg in till akuten. Han fick komma hem igår och mår relativt bra ändå. När ska det få ett slut? När ska våran lilla pappis få må bra egentligen? Den här gången var det "bara" blodtrycket, han hade över 210 i tryck när han åkte in. Nu kryper det neråt och vi hoppas att det stabiliserar sig snart.

Jag har jobbat mina sex raka dagar nu och får ledigt tills på måndag. Strax kryper jag ned i ett avslappnande bad och sedan packar jag ihop det jag får med mig från mitt barndomshem och beger mig ner till Borås. Jag tror inte att jag tänker börja packa idag, jag vill nog vara i alla fall en kväll hemma utan flyttkartonger och kaos - men imorgon sätter jag igång. Hjärtat och jag åker till Dalsjöfors en sväng idag för att titta ut ett smycke. Fick en fin summa av min familj på födelsedagen och ett smycke står högt upp på min lista. Något jag kan ha resten av livet och minnas min stora dag och examen.

Jag hämtade nyckel till nya lägenheten igår och det var en konstig känsla att stå där i hennes flyttkaos och inse att hennes kartonger snart är våra - redo att packas upp.

Jag kommer att jobba sex dagar av sju nästa vecka, så så himla mycket uppackande kommer det nog inte att bli. Mor och far kommer en sväng till mig på torsdag med de grejer jag inte får med mig idag. Om jag ler lite sött kanske jag kan få tillfälle att köpa med skrivbord efter jobbet så att jag kan börja med mitt syrum! :)

Lite av varje som vanligt!
Imorgon blir det fika med Jennie ♥

/A

Ibland känns hjärtat lite tomt och det gör det nu. Varför vet jag egentligen inte, antar att det har att göra med min trötthet. Har två jobbdagar kvar nu av sex, sedan blir det att åka hem. Hemlängtan är fruktansvärd samtidigt som att jag inte vill ner dit. Det blir sista gången jag åker till vår lägenhet och det svider i hjärtat faktiskt. Att dessutom bli lämnad ensam med flytt ännu en gång är något jag för tillfället inte ens kan sätta ord på. Det känns orättvist på något vis, jag som egentligen inte ens har ett behov av att flytta till Karlstad. Jag kommer få bor där i två veckor ensam i flyttkartonger varvat med jobb, sedan kommer M upp i en vecka för att återigen lämna mig för en vecka. Jag vet inte riktigt om den ekvationen är något jag gillar. Eller rättare sagt, jag vet att det är något jag inte gillar. Med risk för att bryta ihop för tillfället så beger jag mig mot sängen och drömmarnas land istället och hoppas att jag vaknar upp mycket gladare. Jag startar mitt nya liv imorgon, vilket innebär att jag snörar på mig gå/springskorna och ger mig ut redan klockan 8, sällskap får jag av det allra bästa!

Natti med er

/A

Jag bor sedan en vecka tillbaka hemma hos mamma och pappa och pendlar enkel resa sju mil till jobbet. På något vis känns det helt klart som en bättre situation än studentlägenheten jag lånade. Dock har jag en fruktansvärd hemlängtan. Jag vet egentligen inte om det är för att jag trots allt inte är redo att lämna Borås eller om det är mest för att Marcus är kvar där och att jag saknar honom hela tiden.

I tisdags var det begravning, den var väldigt vacker men också väldigt känslosam. Jag hade svårt att hålla tårarna tillbaka och lät dem falla fritt. Vila i frid min lilla extra morfar ♥

Jobbet flyter på bra, jag älskar redan stället och vill aldrig behöva lämna det! Då har jag bara jobbat sammanlagt fem dagar ;) Nu jobbar jag varje dag fram till tisdag kväll. På onsdag morgon beger jag mig ner till Borås för att packa ned hela vårt liv där. Midsommarsöndagen bär det iväg med flyttlasset mot Karlstad. Det ska bli himla fint att få lägenheten och det ska bli såå kul att handla massa möbler och börja inreda! Snacka om att inspirationen flödar redan nu!

Resa är bokad - Geekland here we come! Tyvärr har fyra blivit bara två, så det blir jag och Elin som drar iväg. Direkt efter resan bär det iväg med hennes flyttlass till Mölnlycke. Tråkigt för mig men otroligt bra för henne!

Det blev ett väldigt blandat inlägg, men har fått vissa påtryckningar om att jag borde uppdatera... hrm, det finns telefon om man vill veta hur jag har det, hehe ;)

Ha det gott så hörs vi när vi hörs!

/A

Första dagen på ikea är avklarad och det var en hel del info som skulle in i skallen. Jag tvekar inte på att jag kommar att trivas för de jag ska jobba med verkar vara ett riktigt härligt gäng, vilket också är något som kan sägas om resterande styrka på hela bygget.

När jag kom tillbaka in till stan och efter att jag fixade mitt busskort så vände jag bara i dörren när jag klev in i den här lägenheten och tog en tur på stan. Jag trivs inte alls med att bo här, tråkigt nog. Kvällen har mest spenderats i telefonen. Jag hoppas att jag kan sova bättre i natt än jag gjorde igår kväll. Idag är lägenheten i alla fall inte lika varm som igår.

Imorgon blir det en heldag på ikea, känns skönt för det innebär att jag slipper spendera så mycket tid här i lägenheten. På fredag är jag ledig och jag tar nog bussen över till karlskoga/degerfors på torsdag kväll. Jobbar lördag så antingen lånar jag någons bil eller tar bussen över dagen eftersom jag är ledig även söndag.
Jag börjar jobba "på riktigt" nästa fredag så jag får ta bilen. Det kommer bli snordyrt att pendla från degerfors med bil men det är faktiskt struntsamma, jag pallar inte riktigt att känna mig så depp som jag gör nu. Efter den veckan får vi VÅR lägenhet, vilket känns otroligt skönt.


Sorry för tråkigt och deppigt inlägg men usch vad jag vantrivs just nu.

/A

Ja, slutet gott allting gott? De här tre åren av studier har nu nått sitt slut. Jag känner mig mest tom och har svårt att förlika mig med tanken. En vän har redan lämnat Borås och snart är det min tur. Det är en konstig känsla samtidigt som jag längtar fruktansvärt mycket efter att flytta till Karlstad.

För mig är det som att jag lämnar nästan alla vänner bakom mig, där hemma finns det inte så många kvar eftersom många flyttat (som jag). Här har jag träffat fina vänner och jag ska göra allt i min makt att vänskapen består. Det kan bli svårt men ingenting är omöjligt.

Examensfesten blev ett roligt avslut för oss, tyvärr blev vi inte så många av förklarliga skäl. Det kändes på något vis som att jag aldrig ville att kvällen skulle ta slut. Vissa såg jag nog för sista gången där och då i fredags.

Jag har nog aldrig varit så splittrad i hur jag ska känna inför det här.
Ett kapitel i min livsbok är nu klart och det är dags att börja skriva på ett nytt och det är med en skräckblandad förtjusning jag ger mig in i det. Jag kommer alltid blicka tillbaka på alla fina minnen med ett leende. Borås har gett mig så mycket och jag ångrar inte att jag tog beslutet att flytta hit.


Jag kommer inte att säga adjö till Borås, jag kommer istället att säga - på återseende! ♥

/A

Idag är huvudet riktigt tung må jag säga. För lite sömn börjar ta ut sin rätt. Igår i skolan började texten hoppa framför ögonen på mig och jag var övertygad om att migrän var på gång. Den kom dock aldrig, skönt. Jag däckade på soffan och slumrade bort hela kvällen i princip. Därför fick jag, lite mindre glatt, kravla mig ur sängen klockan sex imorse för att hinna med det jag skulle gjort igår.

Idag är sista seminariet, det känns galet. Idag ska vi börja med att opponera på en uppsats och sedan ska vi försvara våran. Vart tog våren vägen egentligen? Efter idag så kan vi faktiskt säga att vi är färdigutbildade! GALET!

Livet lunkar annars på. Jag beundrar M som trots omständigheterna klarar av att tänka klart och på ett logiskt vis mellan tårarna. När jag var i samma sits så orkade jag knappt ur sängen. Sorgen är stor, det går inte att komma undan, men han tar det ändå förnuftigt. Kanske för att vi mentalt förberett oss på det här en längre tid. Vi tittar på bilder tillsammans och skrattar åt alla tokigheter vi varit med om tillsammans. Även om livet tagit honom ifrån oss så kan ingen någonsin ta ifrån oss det vi känner i hjärtat ♥

Nu har jag en timme på mig att färdigställa opponeringen så det är nog bäst att jag koncentrerar mig på det jag ska. I eftermiddag tänker jag gåpå Cults outlet, handla och sen ta jordens längsta dusch och bara rå om mig själv. Imorgon ska jag sova ut tills jag vaknar och sedan ta det lugnt och skönt innan jag beger mig mot Jennies resident för en hejdundrans examensfest!


/A